Läslust, läsinspiratörer och läspiloter!

Nu är det Barnboksveckan och vårt läsprojekt är i full gång ute på skolorna! Dagar fyllda med mysiga lässtunder, boktips, tipspromenader om barnböcker, sagostunder, författarporträtt och en massa läs- och skrivaktiviteter! Skolorna har dekorerats med fina affischer om läsning, bokskåp, vimplar, "bokhyllor" som ska fyllas med bokryggar på lästa böcker och så "Läsa Äger!"-loggan, förstås. Härligt! 

Under veckan har vi också tagit hjälp av olika "läsinspiratörer" som i korta filmklipp berättat om varför de gillar att läsa och gett lite boktips. Vi vill med det visa våra elever att läsa inte är något som alltid är kopplat till prestation och som man bara gör i skolan för att man "måste" utan att man också kan läsa för nöjes skull, för att koppla av, för att få spänning, lära sig nya saker och få ett bra ordförråd som man har nytta av senare i livet. Flera av våra läsinspiratörer förmedlade att böcker är ett bra sällskap, t ex genom att lyssna på en ljudbok samtidigt som man jobbar i skogsmaskinen eller under långa bussresor på väg till match i livet som hockeyproffs. Här kan ni lyssna på vad Sebastian Eriksson, hockeyspelare i Färjestads BK, säger till våra elever om läsning: 

Här kan ni höra Paula Viklund, gymnasielärare på Södra Viken, ge ett mysigt boktips: 

Vi vet att motivation är en viktig faktor för att eleverna ska läsa på egen hand och då är det viktigt att vi alla vuxna runt barn och unga är läsande förebilder. Våra läsinspiratörer var en del i det arbetet, men här måste vi ta ett gemensamt ansvar och hjälpas åt för att inspirera våra elever till läslust. I projektet trycker vi på att alla lärare på skolan ska vara läsande förebilder, oavsett om man är svensklärare eller undervisar i andra ämnen såsom matematik, idrott eller slöjd. Vi måste också samarbeta mer med vårdnadshavarna, forskning visar att man behöver minst 5 000 timmars läsning för att bli en god läsare. Precis som med idrott eller annat som man vill bli duktig på så krävs det träning, man behöver bygga "läsmuskler" och "läskondis." Då räcker tiden i skolan inte till, utan vi måste hjälpas åt!

Därför smygstartade vi faktiskt läsprojektet lite innan Barnboksveckan genom att informera våra vårdnadshavare där vi skickade hem en fin folder om läsprojektet och berättade om läsningens betydelse för språkutvecklingen. Vi skrev också om hur viktigt det är att vi alla hjälps åt att vara läsande förebilder genom att läsa tillsammans med barnen, få gemensamma läsupplevelser och väcka barnens intresse för att vilja läsa på egen hand. Vi skickade också hem ett filmklipp från Biblioteken i Göteborg Vet du om att du kan förändra ditt barns liv? som visar hur viktig läsningen är för ordförrådet. Vi uppmuntrade också vårdnadshavare och elever att delta i Sunne biblioteks läslovsutmaning - och vilket gensvar vi fick! 155 barn deltog i läslovsutmaningen och tillsammans hade de läst 535 böcker under lovet, helt fantastiskt! Så vi hade många lässugna elever inför Barnboksveckan! 

Barnboksveckan och bibliotekets Läslovsutmaning har varit en lyckad och härlig start på vårt läsprojekt, "Läsa Äger!". Men vi kommer inte så långt och förändrar inga resultat om inte arbetet sträcker sig över en längre tid. Därför fortsätter vårt arbete med att stärka läsförmågan och väcka läslust ute på skolorna  tillsammans med vårdnadshavare och biblioteket. Just nu väntar vi med spänning på de första digitala bokrecensionerna från våra första "Läspiloter." Varje skola får boknyheter från biblioteket som elever ska läsa och recensera, som de sedan delar med sig av digitalt för att elever på andra skolor ska få ta del av deras boktips och bli sugna på att läsa!

Tack till alla läsinspiratörer och alla ni andra som bidrar för att tillsammans lyfta läsningen i Sunne - bra jobbat alla vårdnadshavare, lärare och elever! Nu fortsätter vi!!! 📚 Läsa Äger!

Läsa Äger!

Inför varje nytt läsår försöker vi att identifiera nya utvecklingsmål i vårt arbete för en likvärdig skola. I våras satte vi oss ned för att analysera resultaten på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för kommunens grundskolor. Där kunde vi utläsa att även om resultaten generellt börjat vända uppåt så fanns det fortfarande utrymme för ett förbättringsarbete framförallt vad gäller elevernas läsförståelse. Vi kunde också se att det var stora skillnader mellan olika elevgrupper samt mellan pojkar och flickor. Här kunde vi alltså identifiera ett tydligt utvecklingsområde där vi också skulle kunna dra nytta av våra lärdomar och erfarenheter av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att förbättra vårt kompensatoriska arbete. Men det kanske inte skulle vara tillräckligt? Vi vet ju dessutom genom olika rapporter att barn och ungdomars läsintresse sjunker och att deras läsaktiviteter ser annorlunda ut idag då de i större utsträckning tar del av digitala texter, t ex genom sociala medier. Hur väcker man läslusten hos elever? Och på vilket sätt ställer digitala texter och verktyg nya krav på vår undervisning? Kan vi använda de digitala verktygen som en hävstång för att öka elevernas läsintresse?

Vi bestämde oss för att försöka ta ett samlat grepp på alla de här stora frågorna tillsammans med vår kollega i Likvärdig skola som arbetar som genuspedagog. Vi kopplade också in våra IT-pedagoger och bjöd in folkbibliotekets barnbibliotekarier till ett möte. Tillsammans började vi spåna kring ett upplägg med aktiviteter där vi med hjälp av våra olika kompetenser kunde lägga grunden till ett läsprojekt för alla kommunens F-6-skolor för att främja läslust, använda digitala verktyg i läsundervisningen samt arbeta med läsaktiviteter i skolans alla ämnen ur ett jämställdhetsperspektiv. För att synliggöra arbetet så har projektet också fått en egen logga, skapad av vår bildlärare Linda Åslund Lindvall. Visst är den snygg!

Alla vet att läsförmågan har en stor inverkan på kunskapsutvecklingen i alla ämnen och att det därmed är alla lärares ansvar att stötta eleverna i att utveckla läsförmågan. Vi vet också att för att bli en god läsare så kanske det inte räcker med en god läsundervisning i skolan, man måste också ha ett eget läsintresse och helst läsa mycket hemma. Därför måste vi hjälpas åt och förutom ett medvetet läsutvecklingsarbete i skolan också involvera fritids och vårdnadshavare i detta viktiga arbete. Att förstå och göra sig förstådd är en förutsättning för demokratin, för att kunna vara delaktig i ett samhälle och göra sin röst hörd så behöver man en god läsförmåga. Här har vi alla ett viktigt uppdrag att göra våra barn och elever till framtida läsare! Jag lånar några ord av Anne-Marie Körling ur hennes bok Textsamtal & bildpromenader:

"Att inte kunna läsa och inte förstå drabbar eleven både i skolan och som människa i samhället. Det handlar inte enbart om de kortsiktiga nationella målen som säger att alla elever ska gå ut skolan med goda kunskaper i svenska språket och kunna använda det i tal och skrift, utan om livet och förutsättningarna att leva och verka i en demokrati. Textsamtal behöver bli ett obligatoriskt innehåll i all undervisning oberoende av ämne." (s 19)

På höstens första studiedag i slutet av september hade vi så äntligen kick-off för läsprojektet! Alla lärare fick förklarat mål, syfte och bakgrund till projektet och vår genuspedagog gav oss olika perspektiv på pojkars och flickors läsning. Skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga och läsintresse växer där flickornas resultat och utbildningsmöjligheter ökar medan pojkarnas minskar. Vad kan det få för konsekvenser och hur behöver vi arbeta för att motverka detta? Hur får vi med pojkarna på tåget? Det var några av de viktiga frågeställningar vi fick med oss att fundera över i vårt fortsatta arbete. 

Vi tog också lite omtag från SKUA och repeterade vikten av att arbeta med läsförståelsestrategier och andra aktiviteter före, under och efter läsning som kan hjälpa eleverna att komma över språkliga och kulturella hinder och skapa broar för att lättare komma in i olika texter. Eller - som Anne-Marie Körling skriver: "Att göra texten tillgänglig handlar om att sänka trösklarna till den." 

Flerspråkiga elever är en väldigt heterogen grupp med olika förutsättningar och behov, men de är som grupp de elever som vi ser att vi behöver bli bättre på att stötta i vår undervisning. De behöver få tillgång till många olika förståelsestrategier för att utveckla både språket, läsförmågan och kunskaper parallellt. De behöver också få möjligheter att använda alla sina språkliga resurser i detta arbete. Därför ägnade vi tid åt att prata om hur vi kan stötta de här eleverna lite extra just i läsutvecklingsarbetet. Förutom att arbeta med förståelsestrategier som alla elever har nytta av så kan det handla om att lägga ner mer tid på att arbeta med förförståelsen, t ex genom att få möjligheter att lyssna på texten innan läsning, både på svenska och modersmålet om det är möjligt. Det kan också göra stor skillnad att få centrala ord och begrepp översatta och förklarade på modersmålet. Om man inte har tillgång till studiehandledare som kan vara delaktiga i detta arbete så finns det många digitala resurser som kan vara till hjälp. I vår kommun använder vi Inläsningstjänst där det finns inlästa läromedel, lättlästa böcker, filmer och guider på olika språk. Många elever har ju behov och hjälp av att kunna lyssna på inlästa texter, inte bara de som är flerspråkiga! Inläsningstjänst har också en tjänst som heter Begreppa med t ex korta filmer som förklarar viktiga begrepp inom olika ämnesområden. Sedan har vi också Pedagog Värmlands Skolord med såväl vardagsord som ämnesord på olika språk. De flesta finns med bildstöd och går att lyssna på, en riktigt bra resurs!

Det är också viktigt att det finns skönlitteratur tillgängligt på flera språk. Ofta kan folkbiblioteken erbjuda bokpaket med "tvillingböcker"  d v s böcker som finns på både svenska och andra språk. Vissa bokförlag, t ex Nypon förlag, har ett utbud av lättlästa böcker som också finns översatta till andra språk. Världens bibliotek är en webbsida där man kan läsa och lyssna på böcker på olika språk helt gratis.

UR har en serie som heter Sluka svenska som riktar sig till elever med svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Serien baseras på ett urval av skönlitteratur som finns som inspelade ljudberättelser med arbetsmaterial till. Vill du veta mera så kan du läsa om hur jag och min SvA-kollega arbetat med materialet i två tidigare blogginlägg: Att skapa tillgängliga lärmiljöer och Systematiskt förhållningssätt i läsundervisningen.

En annan serie från UR är Vad gör jag nu? Denna serie riktar sig också till elever med svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet och består av ett antal ljudberättelser som avslutas i ett praktiskt eller etiskt dilemma som bjuder in till vidare diskussioner. Ljudberättelserna är anpassade så sett att det är lite långsammare taltempo och många ljudeffekter som bidrar till att stötta förståelsen. 

Barnbibliotekarierna presenterade kort hur de kommer att bidra i detta arbete för att främja läsintresset och sedan påbörjades de viktiga diskussionerna i de olika ämnesgrupperna: Hur kan vi jobba med att utveckla läsförmågan utifrån våra respektive ämnen? Vilka texttyper möter eleverna i mitt ämne? Kan vi plocka in andra typer av texter? Hur tar vi oss an olika texter? Hur inkluderar vi alla elever? Hur kan vi arbeta med planerad stöttning och aktiviteter före, under och efter läsning? Hur kan vi jobba för att skapa motivation, läslust och läsglädje? Hur kan vi jobba normkritiskt och medvetet med förhållningssätt och förväntningar? Ja, frågorna var många och engagemanget stort! Det var nog ingen som lämnade träffen och kände att alla frågor var besvarade, tvärtom. Nu fortsätter diskussionerna ute på skolorna hur man ska synliggöra läsningen och sätta sin egen prägel på detta projekt, men även om det är ett projekt i den meningen att vi under detta läsår sätter extra fokus på läsningen så är det såklart ett långsiktigt arbete för att stärka alla våra elevers läsförmåga och höja resultaten. 

Nu är vi äntligen igång och längtar redan till nästa gemensamma träff, då blir det fokus på textsamtal! Fortsättning följer med lite mer konkreta exempel från vårt arbete, hoppas ni vill följa med på vår resa!

Och glöm inte - Läsa Äger!!!

"Vill du förändra världen - lär ett barn att läsa."

            Anne-Marie Körling 

Digital studiedag

Världen är upp och ner i Corona-pandemins framfart och återigen får vi i skolans värld förhålla oss till det som händer i samhället. Skolstängning eller inte skolstängning, bedriva undervisning som vanligt samtidigt som man ska förbereda sig för att kunna gå över till distansundervisning och se till att elever som är hemma får rätt undervisning. Försöka förhålla sig till allmänna restriktioner och samtidigt bemöta den oro som finns bland både elever, vårdnadshavare och såklart för sin egen del. I skolan är det "business as usual" där pedagogerna försöker stå stadigt i en svajig värld. Många möten ställs in av förklarliga skäl men vi känner ändå ett behov av att mötas. Tur då att det finns alternativ och att vi lever i en digital värld som ger oss de möjligheterna!

För oss var det dags att planera en ny studiedag utifrån de här nya förutsättningarna. Förra studiedagen i början på mars med över 80 lärare på plats och full aktivitet med olika workshops kändes nästan overkligt långt borta, som en annan tid och en annan värld. Den första frågan vi fick ställa oss var om vi skulle ställa in den kommande studiedagen, vem orkar tänka på skolutveckling nu? Det kändes dock inte heller som något bra alternativ, dels eftersom vi är mitt uppe i ett utvecklingsarbete och dels för att det känns viktigt att fortsätta mötas, få prata och kanske orka lyfta blicken över allt det här jobbiga som pågår nu. Att få ett framtidsperspektiv och hjälpas åt att blicka framåt till en förhoppningsvis mer normal tillvaro igen kan faktiskt ge lite extra hopp och energi.
 

Att mötas i storsamling med alla lärare var inget alternativ, däremot började tankarna kretsa kring att ha en helt digital studiedag. Vi har sedan tidigare en bra fungerande plattform i Teams för vårt pågående SKUA-arbete med kanaler för varje ämnesgrupp. Kunde vi utforma en fungerande studiedag med vettigt innehåll utifrån det?
 

Vi började med att titta på innehållet. I våra ämnesgrupper har vi detta läsår haft fokus på elevernas lärande och tillsammans har vi provat att arbeta med Lärandematriser (LM) för att se hur det påverkar elevernas lärande i form av konkretiserade mål och ökad motivation. I den processen har vi kommit fram till att arbeta med respons, vilken typ av respons som påverkar elevernas lärande och hur vi kan använda våra LM i det arbetet. Frågorna som vi ville att lärarna skulle fokusera på var;

• Har du använt lärandematrisen i din undervisning? På vilket sätt? Har du undervisat utifrån kriterierna i matrisen?
• Vad såg du hos eleverna? Ökade deras motivation? Hände det något med deras lärande? Vad sa eleverna?
• Vilken sorts respons använde ni er av? (lärar- själv- och/eller kamratrespons?)
• Utgick responsen från kriterierna i matrisen?
• Tog eleverna till sig av responsen? På vilket sätt?
• Blev responsen framåtriktad? Har eleverna fått möjlighet att bearbeta och träna mer? Har eleverna fått formulera egna målbilder?
• Har du några andra erfarenheter som du vill dela med dig av?

Hur kunde vi få till ett erfarenhetsutbyte och diskussionsmöjligheter kring dessa frågor även om vi inte kunde ses på plats? Vi löste detta genom att ha Teams-möten i våra ämnesgrupper. Med hjälp av våra IT-pedagoger skapade vi mötesrum för de olika ämnesgrupperna och i några grupper fick vi dela in deltagarna i F-klass, åk 1-3 och 4-6 för att få hanterbara gruppstorlekar. Våra IT-pedagoger har kontinuerligt under våren erbjudit undervisning för oss lärare om Teams olika funktioner för att kunna möta ett eventuellt behov av distansundervisning, därför hade de flesta redan bra koll på dessa verktyg. Dessutom skapade IT-pedagogerna en egen support-kanal i Teams med information samt möjlighet att chatta med IT-pedagogerna under hela studiedagen om tekniken skulle krångla. Snacka om bra support och att det helt plötsligt öppnade sig möjligheter att faktiskt genomföra den här studiedagen på ett vettigt sätt!


Vi ville också följa vår ursprungliga plan och komma vidare i utvecklingsarbetet. Därför fick vi utmana oss själva och förbereda en inspelad föreläsning som lärarna kunde streama och ta del av digitalt. Många skratt och sammanbrott blev det innan vi till slut fick ihop ett filmklipp! Lärarna fick även diskussionsfrågor kopplade till föreläsningen som de diskuterade i sina ämnesgrupper. Därmed kom vi också vidare i vårt arbete som vi tänkt och nu med fokus på bedömningsaspekten till nästa träff.


Överraskande lite teknikstrul gjorde att förmiddagen flöt på bra och de som behövde fick support från IT! Några reflektioner från de som var med:
"Ett bra sätt att mötas i dessa tider."
"Vi tycker det har varit en givande förmiddag."
"Vi tycker att det har funkat bra med både ljud och bild."
"Ljudet i videosamtalet var inte det bästa."
"Inga teknikproblem och det blev bra diskussioner. Taggade för en fortsättning!"
"Det fungerade över förväntan." "
"Det var klokt att vara i mindre grupper, då blev det lätt att samtala."
"Även om det är trevligare att träffas på riktigt så fungerar det ju bra och man kanske också blir lite mer effektiv och fokuserad på det man ska diskutera på ett annat sätt."

För de flesta av oss känns det säkert onaturligt att kommunicera via digitala medier och se och höra sig själv i bild, men som det mesta så handlar det oftast om att våga utmana sig själv och skapa nya vanor! Det gäller också att se möjligheter istället för hinder och inte vara rädd för tekniken. Strular det så är det inte hela världen, det mesta går att lösa och allt behöver inte vara perfekt en sådan här dag utan vi lär oss av våra misstag. Vi får helt enkelt bli lite mer som Pippi: "Det har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert!" Vi är glada att vi vågade utmana oss själva och tro på att det gick att genomföra en studiedag helt digitalt. Nu har vi fått nya erfarenheter denna dag som vi tar med oss i vårt fortsatta arbete, troligtvis blir det här vår mötesvardag en tid framöver. Tack alla som bidrog till att genomföra dagen så bra!


Vi vill samtidigt skicka med er läraren Maria Karaiskos fina uppmaning till de föräldrar som måste ha sina barn hemma från skolan runtom i världen. Kanske hennes kloka ord även kan spilla över på oss som fortfarande har verksamheterna igång; Det viktigaste nu är att finnas där för varandra - resten löser sig!

Ta hand om er! Stay safe ❤❤❤

7. 
   

Workshops och nya verktyg i verktygslådan!

Studiedag brukar ofta innebära fortbildning för oss lärare och idag hade vi en halv dag med SKUA-workshops ledda av våra förstelärare. En workshop är ju ett fantastiskt tillfälle att få prova nya verktyg som man sedan kan använda direkt i sin undervisning - konkret och hands on!

Vår träslöjdslärare Robin visade oss hur praktiskt arbete kan förstärka begrepp i mer teoretiska ämnen och hur man kan arbeta med begrepp i en ny kontext. Här fick man prova på ett konkret exempel genom att skapa ett hus utifrån skrivna instruktioner som innehöll många matematiska ord och begrepp. När man arbetar tillsammans i grupp så blir eleverna resurser för varandra där diskussionerna och tankeprocessen blir viktigast. Aktiviteten bjöd på stort engagemang och kreativitet där alla var fokuserade på sin uppgift och visade tydligt hur praktiskt arbete kan förstärka de teoretiska ämnena. Här kunde man verkligen se nyttan av slöjdämnet och hur samarbete mellan ämnena kan förstärka elevernas förmåga att omsätta teori i praktik.

Kooperativa arbetssätt går ofta hand i hand med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt då de ger många tillfällen till interaktion där eleverna blir resurser för varandra i strukturerade samtalsmodeller. Hos Åsa och Veronica fick man prova olika strukturer och roller där eleverna blir aktiva och delaktiga i sitt lärande; Berätta mera, Sant eller falskt, Hör vi ihop och Inre - yttre - cirkel. För den som vill läsa mer så finns många tips och idéer på nätet, t ex https://kooperativt.com/

Digitala verktyg ger oss också många möjligheter att öka både interaktionen och motivationen i olika lärandesituationer. Med hjälp av Cristin och Fadjer fick vi lära oss mer om Escape room, ett nytt och spännande sätt att låta eleverna tillsammans lösa olika uppgifter i ett slags spelifierat lärande. Eleverna får tänka sig att de är inlåsta i ett rum (analogt eller digitalt) och för att de ska kunna ta sig ut ur rummet måste de lösa olika uppdrag för att få en kod. Koden låser upp dörren till nästa rum och nästa uppdrag etc tills man får den slutgiltiga koden som låser upp rummet - eller kanske en "skatt" i skattkistan? Uppgiftens upplägg gör det möjligt att differentiera undervisningen, fånga alla elevers förmågor och styrkor och skapar ett stort engagemang för att lösa uppgiften tillsammans. Passar att använda i alla ämnen för olika typer av problemlösning eller som repetition av ett arbetsområde! På nätet finns många färdiga Escape room att ta del av, t ex i olika facebookgrupper såsom Escape the classroom-Sweden och Ullis skolsida. För den som ville göra egna så fick man prova att göra ett eget Escape room i OneNote.

Ett annat digitalt verktyg som lärarna fick prova på var Quizlet. Pär och Elisabeth visade hur man kan låta eleverna träna digitalt på ord och begrepp, både enskilt och tillsammans i ett Quizlet Live. Många hann prova att skapa egna begreppsövningar där eleverna får läsa, lyssna och stava olika ord och begrepp eller som gemensam frågesport inom ett arbetsområde i ett Quizlet Live. Genom att dela länken i t ex Teams så kan eleverna enkelt få tillgång till övningarna och varför inte skapa gemensamma mappar i Teams så att alla lärare kan dela med sig av varandras övningar? För den som vill veta mer så kan ni gå in och läsa på Patricia Diaz länk Quizlet - lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans

Att kunna hantera information och vara källkritisk är en viktig förmåga i dagens informationssamhälle. Därför ordnade Gunilla en workshop om kritisk informationshantering där man fick lära sig mer om detta viktiga arbete. På Skolverkets Lärportal finns bl a en modul som handlar om Text i en digital värld - kritisk informationshantering där man kan ta del av hur en mellanstadieklass arbetat med att jämföra en lärobokstext med en sida på Internet (Wikipedia) med hjälp av ett VENN-diagram. Andra tips hur man kan jobba med källkritik finns att hämta på t ex UR Skola, NE (temapaket källkritik), digitalalektioner.se samt serieriundervisningen.se. Vi fick också med oss att det är viktigt att börja tidigt med detta arbete som är relevant i alla ämnen!

Undervisande lärare i matematik i F-3 fick ta del av Räknehändelser där Anita med hjälp av Åsa uppdaterade oss kring vikten av att arbeta med problemlösning och öppna utsagor. Det är ett arbete som bör finnas med under hela lågsstadiet, från förskoleklass till åk 3 och som går att differentiera beroende på hur mycket utmaningar eleven behöver. Många är bekanta med Räknehändelser sedan tidigare fortbildningsinsatser i kommunen, men ibland behöver man uppdatera sig och påminnas, särskilt eftersom man sett att detta är en typ av uppgift som många elever haft svårt med på de nationella proven i åk 3.

Vi hoppas det blir fler tillfällen att erbjuda workshops då det är mycket uppskattat som kompetensutveckling och många vill prova på fler saker än vad som hinns med vid ett tillfälle.