Dictogloss

Att ge eleverna många tillfällen att lyssna aktivt i olika sammanhang är lika viktigt som att lära dem att läsa, tala och skriva. Lyssnandet är en viktig del av språkutvecklingen men något som ibland kan glömmas bort då det är lätt att ta för givet att det är något som utvecklas av sig själv. Så är dock inte fallet och det är viktigt att vi hjälper eleverna att utveckla förmågan att lyssna. Dictogloss är en lyssningsövning där eleverna även får tillfällen att samtala, läsa, skriva och göra anteckningar. Målet är att de ska rekonstruera en text som de får lyssna på när läraren läser högt. Du kan läsa mer om Dictogloss och andra lyssningsövningar i Gibbons Stärk språket stärk lärandet.


Så här strax innan sommarlovet kan det vara en rolig utmaning att göra en variant av en dictogloss-övning genom att lyssna på en sångtext, gärna någon klassisk svensk sommarlåt! Först får eleverna lyssna på låten utan att anteckna något. Sedan får de lyssna på låten en gång till och antecknar under tiden så många ord de hinner med och kan urskilja i texten. De behöver inte skriva meningar utan bara nyckelord. Handstil och stavning är inte viktigt i det här skedet.

Efter det får eleverna sätta sig parvis och jämföra sina anteckningar för att se om de kan få ihop några textrader med hjälp av varandra. Eleverna får då träna på att samtala och förhandla om ord och uttryck.

Sedan får eleverna lyssna till texten ytterligare en gång för att försöka fylla i de luckor som fortfarande finns i texten. Om man vill kan eleverna få samarbeta i grupper om fyra för att se om man tillsammans kan rekonstruera hela låttexten. Fördelen med att samarbeta är att alla kan bidra med något, även de som inte uppfattat mer än några enstaka ord. Här hjälps man åt och lär av varandra!

Därefter skriver vi elevernas förslag till textrader på tavlan och får en diskussion om både ordval, grammatik och innehåll. Det kan också vara riktigt intressant att analysera låttexter eftersom de oftast innehåller uttryck och bildspråk som inte används i talat språk, vad menas egentligen?

Till slut tar vi fram originaltexten och jämför den med elevernas förslag innan vi lyssnar på låten en sista gång med texten framför oss och då brukar eleverna vara sugna på att få sjunga med!



Denna gång lyssnade vi på Gyllene Tiders "Jag går och fiskar"

Detta brukar vara en uppskattad övning som kan locka till många skratt och passar särskilt bra i slutet av ett läsår då eleverna kan vara lite trötta. Det är en övning där eleverna får träna på att lyssna, skriva och läsa men också att samarbeta och samtala med varandra. Man får många bra diskussioner om ordval, grammatik och innehållet i låttexten. Dessutom gillar de flesta eleverna musik vilket gör att övningen brukar  kännas stimulerande och rolig samtidigt som den är meningsfull!

Hoppas ni blir sugna att prova själva!

Att stötta skrivande - planeringsmodeller, checklistor och bedömningsmatriser

I slutet av läsåret är det många skolklasser som åker på utflykt eller gör andra trevliga aktiviteter tillsammans. Då kan det vara passande att arbeta med den återberättande genren så att eleverna kan skriva om något de varit med om och kan relatera till. En gemensam upplevelse kan vara till hjälp i skrivandet då man t ex kan fota under aktiviteten och utgå från bilderna i det gemensamma skrivandet. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur man kan stötta skrivande genom att gå från tal till skrift och arbeta enligt Cirkelmodellen. Jag tänkte här berätta mera om hur vi jobbat med att skriva återberättande texter. Mycket av arbetssättet kommer ni som läst tidigare blogginlägg att känna igen, men här ska jag berätta om hur man även kan stötta skrivandet med hjälp av olika planeringsmodeller, checklistor och bedömningsmatriser.

Vi började med att studera en modelltext för att försöka identifiera syfte, uppbyggnad och språkliga drag i en återberättande text. Vi valde olika texter till våra yngre och äldre elever. Det finns många bra modelltexter att hämta i Låt språket bära eller i läromedel som är baserade på genrepedagogiken,  t ex Zick-Zack. I vissa fall kan det vara nödvändigt att själv skriva en modelltext, man kan då med fördel utgå från något som är bekant för eleverna. Därför hade vi skrivit en egen text till de yngre eleverna som handlade om ortens årliga marknad som precis gått av stapeln.

Vi läste texten tillsammans på storbild genom projektorn och kom fram till att en återberättande text berättar om något som har hänt. Man berättar händelserna i kronologisk ordning med hjälp av olika tidsord. Verben (actionprocesserna) står i preteritum för att visa tidsformen. Textens rubrik ska ge en ledtråd om vad texten kommer att handla om och följs av en inledning där man får en orientering om vem/vilka texten handlar om, när, var och vad de gjorde samt eventuellt varför. Sedan följer händelserna i kronologisk ordning och texten avslutas med en personlig kommentar som knyter ihop textens innehåll (personligt återgivande text). Som ni kan se på bilden så jobbar vi mycket med färgmarkeringar för att identifiera språkliga drag och hitta mönster. I den här fasen kan man med fördel låta elever som pratar samma modersmål stötta varandra med förklaringar på modersmålet om inte svenskan räcker till. Tidsorden hade vi översatt till elevernas modersmål så att de skulle förstå dem.

Vi försökte också identifiera vilka extra utmaningar en återberättande text kan innebära för nyanlända andraspråkselever. Eleverna behöver t ex få många tillfällen att träna på verbens preteritumformer, främst de oregelbundna som kan vålla svårigheter. Omvänd ordföljd (V2-regeln) kan också ställa till det när meningarna inleds med tidsadverbial vilket man också bör göra eleverna uppmärksamma på. Förmågan att använda V2-regeln grammatiskt korrekt kommer ganska sent i andraspråksutvecklingen. Därför är det inte säkert att alla elever är mogna att processa den här informationen i det här skedet av inlärningen. Vi nöjde oss med att visa regeln och låta eleverna prova, men valde att inte ha med den aspekten i checklistan eller bedömningsmatrisen.

Vi stannade kvar i dekonstruktionsfasen ett tag och fortsatte jobba med texten på olika sätt. Vi klippte isär texten vi läst och studerat så att eleverna fick pussla ihop den i rätt ordning för att synliggöra strukturen. Vi arbetade också med preteritum-former av regelbundna och oregelbundna verb som är vanligt förekommande. Vi uppmärksammade också verbets placering vid omvänd ordföljd och eleverna fick pussla ihop isärklippta meningar för att träna på detta.

Sedan följde den gemensamma textkonstruktionen där man tillsammans konstruerar en text utifrån det man lärt sig om genren i dekonstruktionsfasen. Vi repeterade vad som kännetecknar en återgivande text vad gäller uppbyggnad och språkliga drag och punktade det som en checklista på whiteboarden som vi kunde utgå från i vårt gemensamma skrivande. Vi använde oss av sekvensbilder som eleverna till att börja med fick lägga i rätt ordning genom att diskutera vad de såg på bilderna. När de var överens om ordningsföljden placerade vi ut tidsorden som vi tränat på.

Vi samlade också ord och uttryck på whiteboarden som eleverna behövde för att kunna berätta om bilderna. Sedan var det dags för den gemensamma textkonstruktionen där eleverna kommer med förslag på formuleringar och du som lärare styr uppbyggnaden av texten genom att be om förtydliganden, andra ord eller påminna om genrens typiska uppbyggnad och drag. Så växer texten fram tills man är överens om textens innehåll och utformande. Texten kan sedan fungera som modelltext inför elevernas egna skrivande i sista fasen. Om man känner behov av att ytterligare förstärka och synliggöra genrens uppbyggnad och mönster så kan man även här tydliggöra det genom exempelvis färgmarkeringar i texten.

Inför det egna textskrivandet hade eleverna tillgång till olika planeringsmodeller som vi hämtade från Låt språket bära.

Vi hade också bett klasslärarna att ta foton under klassernas respektive utflykter. Vi inledde det egna skrivandet med att titta på alla foton och eleverna fick berätta vad de gjort med hjälp av bilderna. På det viset hjälptes vi åt att tillsammans samla begrepp och muntligt sätta ord på det de upplevt. Under tiden fyllde vi i den planeringsmatris som eleverna sedan skulle utgå från och ha som stöd i sitt individuella skrivande.

Efter att vi samtalat om alla bilder fick eleverna sätta sig i par och sortera bilderna i rätt kronologisk ordning genom att diskutera med varandra. När de var nöjda med tidsordningen la de ut tidsorden som vi tränat på.

Sedan var det dags att börja skriva på egen hand! Eleverna hade då hjälp av sin planeringsmodell och de ord som vi samlat när vi pratat om bilderna vi hade från deras utflykter.

Först fick de skriva texten för hand och sedan tittade vi på texten med hjälp av en checklista för att se om alla moment fanns med som man ska tänka på när man skriver en personligt återgivande text. Efter det fick de skriva rent sin text i ett Word-dokument med eventuella bearbetningar.

Så hur kan man stötta elevernas skrivutveckling? Genom att studera och dekonstruera modelltexter för genren, fördjupa sig i genretypiska språkliga drag och gemensamt konstruera en genretypisk text får eleverna en tydlig bild av vad de förväntas behärska på egen hand i slutfasen. Att utgå från en vardaglig händelse eller gemensam upplevelse med hjälp av t ex foton ger eleverna en förförståelse som hjälper dem att gå från det muntliga talet till den skrivna texten. Som stöttning inför det individuella skrivandet kan eleverna ha tillgång till planeringsmodeller och stödmallar för hur texten ska byggas upp. Med hjälp av tydliga mål så att eleverna vet vad som förväntas av dem kan man sedan med hjälp av checklistor eller dylikt göra en formativ bedömning av elevernas texter där de får kunskap om hur de ligger till i förhållande till målen och hur de ska gå vidare. Även du som lärare får värdefull information om hur du ska lägga upp din fortsatta undervisning!

Hoppas ni får många trevliga utflykter och fina minnen att dela med era elever i det fina sommarvädret!

Selma Lagerlöfs Mårbacka är ett traditionsenligt utflyktsmål för kommunens alla åk 3:or!

Att skapa tillgängliga lärmiljöer

I våra undervisningsgrupper har vi i nuläget nyanlända som gått i svensk skola i fyra månader till de som varit här i ett par år eller mer. Jag får ofta frågan hur vi anpassar undervisningen till den stora spridning vi har i våra grupper. Den språkliga nivån varierar från ren nybörjarnivå till de som erövrat vardagsspråket och börjat processa på en mer avancerad nivå. En av de största utmaningarna vi har är att erbjuda en undervisning som är på en hög kognitiv nivå trots att språket ännu är på en enkel nivå. Samtidigt måste vi utmana de elever som kommit längre i sin språkutveckling så att undervisningen inte blir på en alltför enkel nivå. Nyckeln till detta är enligt mig planerad stöttning där man skapar tillgängliga lärmiljöer där vi också strävar efter att eleverna ska få använda alla sina språkliga resurser i inlärningen. Det handlar alltså om att eleverna ska känna delaktighet där du som lärare gör medvetna val utifrån deras förmågor och gör undervisningen tillgänglig för alla. Jag ska i detta blogginlägg försöka beskriva hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken.

Att utgå från skönlitteratur i undervisningen ger många tillfällen till gemensamma upplevelser, diskussioner och inlärning i ett meningsfullt sammanhang. Dessutom väcker ju en bra bok lusten att läsa och lära sig svenska! I detta exempel ska jag berätta hur vi arbetat med Fröken Spöke i våra undervisningsgrupper i åk 3-5. Vi har utgått från böckerna om Fröken Spöke från Nypon förlag samt URs programserie "Sluka svenska" där Fröken Spöke finns inläst som ljudbok av Helge Skoog. Ljudboken är uppdelad i tre avsnitt och till programserien hör även en lärarhandledning där man bl a kan få tips på hur man skriver manus. Materialet är anpassat för SvA-undervisning i den mån att talhastigheten är relativt långsam och innehåller ljudeffekter som stärker förståelsen, men den passar självklart även i andra undervisningsgrupper.

När man jobbar med skönlitteratur är det en fördel om man väljer böcker som finns tillgängliga på flera språk. Fröken Spöke finns översatt till flera olika språk och det var en förutsättning för att vi skulle kunna ge även våra nyaste elever ett bra utgångsläge då de kan läsa eller lyssna till boken på sitt modersmål. Då får eleverna en förförståelse till handlingen genom att ta del av innehållet på sitt starkaste språk. På Nypon förlag finns många lättlästa böcker som finns översatta till flera språk, dessutom finns det färdigt arbetsmaterial att använda för den som vill. Även på ILT och UR finns många böcker inlästa som eleverna kan lyssna till både på svenska och andra språk. Att få möjlighet att lyssna på en text är inte bara en bra träning i hörförståelse utan kan vara en extra god hjälp för de elever som har läs-och skrivsvårigheter och har en starkare auditiv förmåga. Att kunna erbjuda eleverna att lyssna samtidigt som de kan följa med i texten i boken ger också bra träning och stöttning för läsutvecklingen.

Som vanligt så arbetar vi med aktiviteter före läsningen - eller i det här fallet lyssnandet - av en ny text. Vi arbetar aktivt med de olika läs och lyssningsstrategierna och förutspår handlingen genom att titta på bilderna och titeln för att aktivera elevernas förkunskaper; Vad vet de om spöken? Vad tror de att boken kommer att handla om?... Vi har även valt ut ord och begrepp som vi tror att eleverna kommer att behöva för att förstå innehållet. Orden och begreppen får eleverna sortera individuellt i ett "Tankar om ord"-schema: Jag har inte hört ordet förut - Jag har hört ordet men vet inte vad det betyder - Jag tror jag vet vad ordet betyder - Jag vet vad ordet betyder och kan förklara det.

Vi vill genom detta göra eleverna medvetna om att det finns flera grader av att "kunna" ett ord, att det passiva ordförrådet inte är detsamma som det aktiva och att det är viktigt att vara medveten om när man inte förstår ett ord och vad man ska göra för att lista ut betydelsen med hjälp av olika strategier. Ordschemat har eleverna framför sig under tiden som de sedan lyssnar på avsnitten och en del elever får då med hjälp av texten hjälp att förstå ordet i sitt sammanhang och kan flytta orden på schemat. De nyaste eleverna kan här sitta bredvid en kamrat med samma modersmål som kan försöka förklara de ord som de kan eller tror sig kunna.

Några elever kan behöva ytterligare förförståelse för att kunna tillägna sig innehållet och man kan t ex sammanfatta handlingen innan man lyssnar eller läser genom att göra en PP med ord och bilder.

Vi vill att eleverna i första skedet ska träna på hörförståelse och de får då koncentrera sig på innehållet genom att enbart lyssna på texten. Efter varje kapitel (som är ganska korta) stoppar vi för att kontrollera förståelsen och förutspå vad de tror kommer att hända fortsättningsvis. Gibbons beskriver området "lyssna" som ett inslag i undervisningen som ofta försummas och tas för givet: "Undervisning i att lyssna kan inte tas för given, inte mer än undervisningen i att tala, läsa och skriva. Däremot kan det vara en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att lyssna. Att utveckla framgångsrikt lyssnande sker över tid." (Stärk språket stärk lärandet, sid 195) Gibbons understryker att lyssnandet också är en väg till språkutveckling precis som läsa, skriva och tala där man utvecklar olika strategier för att underlätta förståelsen.

När det är dags att börja jobba mer med innehållet och läsförståelsen får man arbeta med det på olika sätt beroende på hur långt man kommit i sin språkutveckling.

• Vissa elever läser själva texten i boken.
• Några elever lyssnar på avsnittet igen med boken framför sig så att de kan följa med i texten:

Alla elever jobbar med läsförståelse och textens innehåll men på olika nivåer:

• Läsförståelse med frågor på, mellan och bortom raderna (Nypon förlag)
• Påståenden till texten, sant eller falskt.

Vi använder oss också av digitala verktyg för att arbeta med förståelsen på varierande sätt och öka delaktigheten hos alla elever. Ett uppskattat sätt att jobba med textens innehåll är genom Kahoot som är ett digitalt spelbaserat responssystem där eleverna svarar på frågor om texten genom att välja rätt svarsalternativ med hjälp av symboler på ipaden:

Här kan man välja att läsa frågan och svarsalternativen högt om eleverna behöver hjälp med det så att de istället kan fokusera på innehållet.

Ett annat digitalt verktyg är Plickers som också är ett responssystem där varje elev har ett individuellt svarskort som scannas in av läraren. Fördelen är även här att alla elever får möjlighet att svara vilket ökar elevernas delaktighet. Eleverna kan inte se varandras svar eller vem som har svarat rätt eller fel, det kan däremot du som lärare se.

Sedan arbetar vi vidare med olika innehåll efter varje avsnitt utifrån vad varje elev behöver fördjupa sig i. En del elever kan behöva jobba vidare med ord och begrepp på en mer grundläggande nivå:

Eleverna på nybörjarstadiet har också fått arbeta med personbeskrivningar på olika sätt. Bl a har vi spelat "Vem där?" som är ett spel där man genom att ställa frågor om en persons utseende ska lista ut vilken person som efterfrågas. Bra träning för den muntliga förmågan, att kunna ställa frågor samt beskriva en persons utseende!

Eftersom vi vill lägga in många tillfällen till muntlig interaktion har eleverna också fått träna på att beskriva bilder för varandra för att hitta avvikelser, "Finn fem fel." Materialet är hämtat från "Språkmosaik" och är en s k informationsklyftor-övning där eleverna enbart kan lösa uppgiften genom att interagera med varandra då de har två olika varianter av samma bild.

De elever som är på en mer avancerad nivå får jobba med sådant som dyker upp i texten som känns relevant att arbeta vidare med. Ett sådant exempel från Fröken Spöke är metaforer och liknelser som kan vara svåra utmaningar för andraspråksinlärare. Därför ägnade vi lite extra tid åt det:

Eftersom den inspelade texten innehåller många ljudeffekter så fick några elever också försöka identifiera vilka ljud som förekom i inspelningen och texten och därefter jobba med de orden genom att para ihop rätt ord till rätt bild och därefter skriva meningar.

Innan vi lyssnar på ett nytt avsnitt blickar vi tillbaka på det vi lyssnade på förra gången genom att sammanfatta innehållet med hjälp av olika strategier. Eleverna kan t ex få isärklippta meningar som de ska lägga i rätt ordning. De elever som kommit längre i sin språkutveckling kan träna på att själva skriva en sammanfattning. Även här kan de behöva stöttning t ex genom en berättelsekarta, ordbank, börjor, tidsord etc...

Jag hoppas att ni har fått en liten bild av hur man kan utgå från samma skönlitterära bok och med hjälp av planerad stöttning få alla elever delaktiga och inkluderade oavsett språklig nivå. Jag har också försökt visa hur man kan ta tillvara på elevernas alla språkliga resurser för att öka förståelsen och arbeta med innehållet. Dessutom hoppas jag att ni fått inspiration att prova nya digitala verktyg som kan öka delaktigheten och erbjuda variation i undervisningen. Genom varierande arbetssätt där eleverna får både läsa, skriva, lyssna och samtala med stöttning och digitala verktyg skapar man en tillgänglig lärmiljö där alla kan vara delaktiga.

Vi kan verkligen rekommendera att arbeta med Fröken Spöke då den varit väldigt uppskattad av eleverna. Ämnet väcker intresse och nyfikenhet, det är en spännande och rolig bok som har väckt lusten att läsa hos flera av våra elever! Många vill nu fortsätta läsa de andra böckerna i serien.

Avslutningsvis gjorde vi en utvärdering genom det digitala verktyget mentimeter. Alla elever fick skriva tre ord som de associerade till boken samt tre ord som beskrev vad de tyckte om boken. Allteftersom eleverna skriver in sina ord på ipad växer ett ordmoln fram. De ord som flera elever har skrivit blir större:

Nu kommer vi att gå vidare med att skriva dikter - ännu en liten "spin off" från Fröken Spöke!

Rastprojektet

Raster är ett viktigt inslag under elevernas skoldag. Rasten är en tid för återhämtning och behövs för att få ny energi och orka med undervisningen. Den fyller också en viktig social funktion då eleverna interagerar med varandra i olika aktiviteter. Dessa aktiviteter ställer ofta höga krav på elevernas sociala förmågor vilket ibland kan leda till missförstånd och osämja. För att undvika det kan det vara bra med tydliga, gemensamma regler kring vissa aktiviteter. Varje skola brukar ha gemensamma regler men de är inte alltid tillräckligt tydliga eller förankrade hos eleverna och därför svåra att följa. Därför började jag fundera kring hur man kunde tydliggöra reglerna och få eleverna mer delaktiga. Vi har också många nyanlända elever på skolan, hur skulle man kunna förklara reglerna för dem, inte bara språkligt utan även utifrån ett kulturellt perspektiv? Hur ska man veta vad som gäller i pulkabacken om man aldrig åkt pulka? Skulle man kunna konkretisera reglerna genom visuellt stöd?

Vi diskuterade frågan på vår personalträff och utarbetade en plan för hur detta arbete skulle kunna se ut. Vi ville skapa tydliga, gemensamma regler för rastaktiviteter genom:

• Samarbete
• Inkludering
• Elevinflytande
• Språkutvecklande arbetssätt
• Digitala verktyg

Hur skulle vi då gå till väga?

Arbetsgång:

• Alla årskurser från F-6 får en varsin rastaktivitet att ansvara för.
• Idrottsläraren tar fram förslag på regler att utgå från.
• Reglerna diskuteras i den klass som ansvarar för respektive aktivitet och man kommer överens om vilka regler man tycker är lämpliga.
• Reglerna skrivs ner i form av en instruktion.
• När reglerna är klara så ska de illustreras med hjälp av digitala verktyg för att konkret visa hur reglerna fungerar.
• Till de digitala berättelserna läser eleverna in de regler, ord och begrepp som är relevanta. Vi betonar också ett gott språkbruk ute på rasterna.
• Modersmålslärarna arbetar tillsammans med några elever för att översätta och läsa in reglerna på flera språk.
• Filmerna märks med olika QR-koder så att man enkelt kan scanna in den rastaktivitet man vill se och lyssna till på respektive språk.

Vad vinner vi då med detta arbetssätt? Först och främst jobbar vi med det kanske viktigaste av skolans uppdrag - värdegrunden och hur man ska vara mot varandra. Samarbete och elevinflytande - eleverna får diskutera och i demokratisk anda komma överens om de regler de tycker ska gälla. Inkludering- genom ett inkluderande arbetssätt får vi med alla elever och ökar förståelsen för reglerna, inte bara för nyanlända utan även för andra elever som kan behöva stöttning med sociala spelregler. Språkutvecklande arbetssätt - vi arbetar med språket i fokus och vill att det ska genomsyra hela verksamheten. Vi arbetar med viktiga ord och begrepp som hör ihop med olika rastaktiviteter. Eleverna får dessutom träning i hur man skriver en instruktion så att andra ska förstå och dessutom med en tydlig mottagare och syfte. Digitala verktyg - digitaliseringen ska in i skolans verksamhet och här förstärker digitala verktyg vårt budskap med filmklipp där ljud och bild samspelar. Eleverna får dessutom träning i att hantera digitala verktyg i arbetet med att spela in filmerna. Kort och gott berör vi många inslag från vår läroplan både vad gäller värdegrund, demokrati, elevinflytande, inkludering, språkutveckling och digitalisering!

I skrivande stund så är åk 2 och åk 4 klara med sina regler för pulkabacken och snöbollskastning. Vi har fått lov av åk 2 att visa deras film om pulkaåkning, så varsågoda att scanna in QR-koderna nedan för att titta och lyssna på svenska, engelska, dari och arabiska! (Länken kommer att vara aktiv i en månad.)





Nu väntar vi med spänning på att snön ska smälta bort och bjuda in till andra skolgårdsaktiviteter så att flera klasser kan fylla på vår bank med rastfilmer! Vårt mål är att vi innan terminen är slut ska ha dessa filmer färdiga för rastregler på svenska, engelska, dari och arabiska.:

• Bandy
• Killerball
• Pulkabacken
• Fotboll
• Snöbollskastning
• Dunken

Vi har även en klass som ansvarar för att utforma regler för en trevlig miljö i matsalen och hur man bör agera där för att alla ska kunna äta i lugn och ro.

På skolan har vi även sedan tidigare "trivsel-ledare" som ansvarar för olika trivselaktiviteter på rasterna. Vår förhoppning är såklart att allt detta tillsammans kommer att bidra till en bra rastmiljö för både barn och vuxna även om det så klart alltid kommer att kunna uppstå konflikter barn emellan. Effekten av arbetet får vi utvärdera längre fram eftersom det ännu är ett pågående projekt, men ibland är vägen lika viktig som målet!

Idén till projektet väcktes när jag läste Malins PPlugg och deras arbete med att översätta skolgårdsregler till arabiska, så tack för inspirationen Malin! Förhoppningsvis kan även vårt arbete inspirera till fler liknande projekt för en inkluderande skola!

Modersmålet som resurs

Den 21 februari är det Modersmålets dag. Eftersom vi vill ta alla tillfällen i akt att lyfta fram elevernas modersmål och flerspråkighet som en resurs så utmanade vi alla skolans elever att under denna vecka lära sig nya ord och fraser på olika språk. De elever som ville fick vara med och spela in en film där de sa "hej, jag heter... hejdå" på sina respektive modersmål. Vi fick nästan alla av våra ca 20 språk på skolan representerade av elever från fskl - åk 6 inklusive särskolan: svenska, norska, finska, engelska, spanska, polska, ryska, litauiska, tyska, ungerska, dari, pashto, persiska, arabiska, turkiska och kingamulenge. Filmen ska visas i alla klasser på Modersmålsdagen. Tack till alla modiga elever som ställde upp och tack till vår duktiga modersmålslärare och studiehandledare Hamed som redigerade filmen! (Tyvärr kan vi inte visa den här på grund av publiceringsskäl.)

Vi satte också upp Europeiska språkrådets fina A4-planscher med ord och fraser på de europeiska språk vi har representerade på skolan och kompletterade med att göra egna liknande på arabiska och persiska. Vi placerade dem på en vägg där eleverna kan läsa och träna på de olika språken på väg till och från matsalen. Via den här länken kan man också lyssna och träna på några enkla ord och fraser på flera av våra europeiska språk: Languages take you further. I slutet av veckan ska vi se hur många nya ord de olika klasserna har lärt sig!

Att uppmärksamma elevernas språkliga mångfald en specifik dag kan bli ett roligt inslag i undervisningen, men det viktigaste är såklart att låta modersmålet bli en resurs i det vardagliga skolarbetet. Då menar jag inte bara i form av studiehandledning och modersmålsundervisning, utan hur kan man utnyttja modersmålet som resurs i alla skolämnen? Många av oss som undervisar i skolan behärskar bara svenska och i bästa fall engelska som undervisningsspråk, hur kan vi ändå låta eleverna dra nytta av sitt modersmål i vår undervisning?

Det viktigaste är att ha ett tillåtande klimat där du som lärare tillåter att de flerspråkiga eleverna får använda sitt modersmål i inlärningssituationer. Om de är läs och skrivkunniga på modersmålet kan de skriva och anteckna på sitt modersmål för att sedan översätta till svenska. Se till att erbjuda flerspråkig litteratur, idag finns det många "tvilling-böcker" att tillgå, d v s böcker att läsa på både svenska och andra språk. Om man har flera elever som talar samma språk i klassrummet kanske de kan samtala tillsammans ibland - men inte alltid - de måste också inkluderas och kunna arbeta med andra klasskamrater såklart. Många av våra klasser på skolan arbetar med lär-par och man kan då med fördel para ihop elever med samma modersmål för att först få diskutera på sitt starkaste språk för att sedan sätta ord på sina tankar och delge de andra i klassen på svenska. Det viktiga är att man följer upp diskussionerna.

Visa också ett genuint intresse och lyft fram den flerspråkighet som finns i klassrummet. Vi frågar ofta eleverna  i vår undervisning vad olika ord heter på deras modersmål. Detsamma kan man såklart göra i den ordinarie ämnesundervisningen i klassrummet. När man introducerar nya ord kan man fråga efter vad det heter på de språk som talas av eleverna i klassen. Det tar bara någon sekund extra men gör stor skillnad! I länken här nedan från Skolverket kan du se ett fint exempel på detta samtidigt som du kan se hur man kan arbeta med ordmedvetenheten med hjälp av ett "tankar om ord"-schema:

Att arbeta med ordmedvetenhet

Man kan också med enkla medel själv göra ord och begreppslistor på olika språk. Pedagog Värmland har gjort ett filmklipp hur man kan göra egna ämnesrelaterade ordlistor. Det finns också en färdig ordbank med illustrerade ordlistor inom olika ämnesområden som är fritt att använda, se länken här nedan:

Skolord.se - begreppslistor på modersmål

Min sva-kollega Madeleine brukar ta hjälp av våra duktiga studiehandledare för att göra egna ord och begreppslistor till läsläxorna på lågstadiet. Det är viktigt för de flerspråkiga eleverna att känna samhörighet i det som klasskamraterna arbetar med i klassrummet. Med hjälp av ord och begreppslistor och steget före-undervisning för att ge den viktiga förförståelsen så kan de flerspråkiga eleverna delta i klassens gemensamma arbete med läseboken.

Låt flerspråkigheten få ta plats och även synas på väggarna i klassrummet och på skolan. Precis som man  har stöttande genreplanscher eller expertord synliga på svenska så kan man ha det på övriga språk som finns i klassen som stöttning för de flerspråkiga eleverna. Visa på olika sätt att skolan är flerspråkig så att eleverna kan vara stolta över det och se det som en tillgång!

Det finns så klart många digitala resurser att ta hjälp av där eleverna kan få använda modersmålet som resurs i undervisningen och samtidigt utveckla svenska språket. I vår kommun använder vi Inläsningstjänst som är till stor hjälp för de flerspråkiga eleverna. På vår skola har vi också ett pilotprojekt där vi provar Studi.se som är ett flerspråkigt digitalt läromedel. Där kan man se på filmer på svenska som dessutom finns översatta till flera olika språk. Efter filmerna kan man prova sina kunskaper genom att svara på frågor genom ett quiz. Det finns filmer om många olika ämnesområden, textgenrer och lässtrategier. Det finns flera andra liknande tjänster och abonnemang som också är bra, dessvärre kostar de flesta. På UR finns det en hel del material översatt till olika språk, bl a filmer, inlästa sagor och andra berättelser och jag vet att det är nytt bra material på gång att lanseras också! Dessutom helt gratis att använda!

För er som vill läsa mer om hur man kan använda modersmålet som resurs i undervisningen så kan ni kika i den nya boken Transspråkande i teori och praktik. Transspråkande - translanguaging - innebär att man på ett medvetet sätt använder elevernas flerspråkighet som en resurs i undervisningen och att man låter eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet. Där kan man bl a få konkreta exempel på hur man kan jobba med transspråkande i undervisningen utifrån en flerspråkig norm.

Vill man hellre läsa bloggar så kan jag rekommendera att läsa om translanguaging och mycket mer i frokenhulya.wordpress.com.

Hej då! Good bye! Au revoir! Auf Wiedersehen! Sayonara! Khodafez!