Cirkelmodellen fas 1 och 2

I mitt förra inlägg berättade jag om hur vi startade upp vårt arbete med fåglar genom att aktivera elevernas förkunskaper och engagemang. Här ovanför kan ni se exempel på några av elevernas fina fågelbord som vi jobbade med i bildämnet parallellt med vårt textarbete om vinterfåglar. Jag kommer här att berätta hur vi fortsatte arbetet med att bygga upp kunskap samtidigt som vi studerade beskrivande texter.

Djur i Sverige A-Ö av Karin Danielsson


Vi valde att använda oss av boken Djur i Sverige A - Ö som modelltext för vår gemensamma läsning för vi tycker den har ett upplägg som hjälper eleverna att få syn på hur beskrivande texter är uppbyggda. Vi ville också ha en text som utmanade dem på en språkligt högre nivå men där vi tillsammans kunde jobba med innehållet och förståelsen.
Före läsningen tittade vi på textens upplägg, rubriker och bilder och eleverna fick gissa vad de trodde att det var för slags text. De upptäckte snart att det här nog inte var någon saga utan att det var en text där vi skulle få lära oss saker om domherren. De upptäckte också att texten var indelad i olika stycken och att det stod rubriker bredvid varje nytt stycke, kanske handlade de om olika saker? Genom att bara titta på texten och bilderna så hade vi alltså börjat få en förförståelse för vad det var för slags text och vad den hade för syfte. Innan jag började läsa texten högt för eleverna berättade jag kort vad texten skulle handla om och vad vi skulle få veta. Att ge en sammanfattning av texten före läsningen ger eleverna en förförståelse som kan vara till hjälp för att bättre förstå innehållet.

Efter det läste vi texten högt tillsammans. Efter varje stycke stannade vi upp och diskuterade - vad var det vi fick veta här? På så vis kunde eleverna också lista ut vad rubrikerna betydde - förekomst måste t ex betyda att man får veta var fågeln finns. När vi läst texten och diskuterat innehåll och svåra ord så var det viktigt att lyfta fram vad vi fått lära oss utifrån det vi läste. Till vår hjälp hade vi gjort en sexfältare. En sexfältare hjälper eleverna att samla information på ett överskådligt sätt samtidigt som den synliggör texttypens uppbyggnad. Därför använde vi oss av de rubriker som vi precis mött i texten vi läst samt lade till några egna.

Vårt syfte var ju att eleverna skulle samla fakta om både domherren, talgoxen och blåmesen för att sedan göra jämförelser, se likheter och skillnader. I det arbetet kommer också sexfältaren att bli till stor hjälp längre fram. Eftersom det var första gången som våra ettor stötte på det här arbetssättet var det vi lärare som modellade. Vi tog fram bilden av sexfältaren på storbild genom projektorn så att vi kunde diskutera tillsammans - vad fick vi veta om domherrens utseende? Eftersom man inte kan skriva allt så måste vi också diskutera vad som var viktigast att få med. Vi lärare skrev direkt på datorn så att eleverna fick se hur man kunde skriva och fylla i de olika rutorna. Nu hade vi alltså tillsammans läst och diskuterat om vår första fågel samtidigt som vi bekantat oss med och studerat en beskrivande text. Vi kan därför säga att vi arbetat parallellt med fas 1 och 2 i Cirkelmodellen.

Nu var det dags för eleverna att jobba mera aktivt i fas 1 med läsandet och samtidigt utveckla sitt ord och begreppsförråd genom närläsning:

Mitt naturbibliotek av Karin Danielsson





Närläsning - eller detaljerad läsning - är ett sätt att få eleverna aktiva i läsningen och identifiera svåra ord och begrepp. Samtidigt som jag som lärare har texten synlig för eleverna på storbild så har var och en ett eget exemplar av texten samt en överstrykningpenna. Texten får inte vara för lång för det tar mycket energi och koncentration att närläsa! Det är bra om innehållet är bekant sedan tidigare så att eleverna känner igen det. Eftersom våra elever är i början av sin läsutveckling så valde vi en lite enklare text om domherren för vår närläsning. Man läser högt en mening i taget och för att alla ska få chansen att klara av uppgiften så ger man eleverna lite "ledtrådar" innan man läser meningen. Istället för att be eleverna förklara ett "svårt" ord i texten så ger man som lärare istället en förklaring till ordet och ber sedan eleverna att hitta/identifiera detta ord. När alla elever hittat ordet stryker de över det i texten med sin överstrykningspenna. Utifrån orden vi hittat och identifierat gör vi en expertordlista:

I en expertordlista samlar vi de ord som vi vill att eleverna ska lära sig samt elevernas egna förklaringar till orden som vi diskuterat oss fram till tillsammans. Expertorden får sedan sitta uppe i klassrummet under arbetets gång för att eleverna ska ha tillgång till dem sen i det individuella arbetet. De skriver eller klistrar också in dem i sina arbetsböcker.


På detta sätt arbetade vi oss igenom både domherren, talgoxen och blåmesen genom att arbeta med ämnesinnehållet samtidigt som vi studerade beskrivande texter tillsammans. (Fas 1 och 2) När vi läst och samlat de fakta vi behövde var det dags att jämföra de tre fåglarna. Till vår hjälp hade vi sexfältaren som nu var färdigifylld:

Vi studerade sexfältaren tillsammans och diskuterade vad vi lärt oss om de olika fåglarna. För att kunna samtala om likheter och skillnader mellan fåglarna så använde vi oss av ett VENN-diagram. Ett VENN-diagram är en grafisk modell för att tydliggöra likheter och skillnader när man jämför något. Likheterna hamnar då i de gemensamma beröringspunkterna i cirklarna. Det hade säkert varit enklare att börja göra jämförelser mellan två fåglar och därmed jobba med enbart två cirklar. Men vi satsade högt och försökte oss på att jämföra alla tre samtidigt. Eleverna fick ge förslag och sätta ord på vad som var lika eller skiljde de tre fåglarna åt och vi lärare fyllde i cirklarna medan vi förklarade hur och varför vi skrev på de olika ställena. Om eleverna skulle ha gjort detta på egen hand rekommenderar vi starkt att börja enbart med två cirklar/jämförelser! Men diskussionerna gick bra och vi tyckte det blev en tydlig bild av likheter och skillnader. Denna gång nöjde vi oss med att bara studera den grafiska modellen för att göra jämförelser. Man kan också fortsätta arbetet med att lyfta fram ord och begrepp som hör ihop med jämförelser. Denna gång ville vi att eleverna skulle koncentrera sig på den beskrivande genren så jämförande ord och begrepp får vi återkomma till.



Vi ville också försäkra oss om att eleverna befäst de ämnesspecifika expertorden som vi jobbat med. Eftersom interaktion är viktigt för att eleverna ska få tillfällen att använda och träna på nya ord och begrepp så är skärmkorsord en bra övning. I ett skärmkorsord skapar man det Gibbons kallar för "informationsklyftor" genom att eleverna arbetar parvis med en varsin variant av korsordet. På A-delen står t ex de lodräta orden och på B-delen står de vågräta orden. Eleverna kan bara lösa uppgiften, d v s fylla i hela korsordet, genom att förklara orden muntligt för varandra utan att titta på varandras lappar. Genom att ge ledtrådar och beskriva ordet så ska kompisen försöka lista ut vilket ordet är som man sedan ska skriva in på rätt ställe i korsordet.

För att eleverna ska klara av att genomföra uppgiften på ett bra sätt så krävs det tydliga instruktioner och stöttning. Stöttningen kan se ut på olika vis men vi valde att även skriva de ord som var aktuella på tavlan så att alla elever skulle veta vilka ord man hade att välja på. Vi skrev orden i olika färger beroende på om de var vågräta eller lodräta eftersom korsord och dess upplägg är nytt för många elever. Man skulle också ha kunnat ta hjälp av studiehandledarna så att de elever som läser på sitt modersmål haft orden översatta bredvid för att öka förståelsen. Eleverna var otroligt aktiva och även om viss förvirring rådde i början hur man skulle göra så lyckades alla genomföra uppgiften. Vi upptäckte att vissa ord fortfarande var svåra för våra andraspråkselever så vi lärare fick gå runt och stötta dem lite extra ibland. Att göra egna skärmkorsord är ganska enkelt och en både bra och uppskattad övning. Jag brukar göra mina på discoveryeducation.com, länken hittar du här: puzzlemaker. För den som vill läsa mer om hur man skapar interaktion genom informationsklyftor så kan man läsa om det i Gibbons Stärk språket stärk lärandet.

Jag hoppas att ni fått en bild av hur man kan jobba strukturerat med både texter, språk och ämnesinnehåll genom fas 1 och 2 i Cirkelmodellen. För den som vill se ett konkret exempel så rekommenderar jag Anna Kayas film där hon ger exempel på hur hon arbetat med Cirkelmodellen i en förberedelseklass åk 1 - 3. Länken har ni här: Cirkelmodellen Där kan man också se bra exempel på hur hon jobbat med närläsning.

Nästa blogginlägg fortsätter jag att berätta om vårt arbete genom att kliva vidare i fas 3 - att skriva gemensamma texter.





Temaarbete enligt Cirkelmodellen

Ur Greppa språket, Skolverket

Cirkelmodellen - eller Cykeln för undervisning och lärande - är en modell för att stötta skrivande och arbeta både språk- och kunskapsutvecklande med ett arbetsområde. Bilden är hämtad från Skolverkets Greppa språket där man kan få en kort presentation av Cirkelmodellen och dess fyra faser. Genom explicit undervisning tydliggör man skolans olika basgenrer vilket bidrar till att eleverna också får större förutsättningar att tillgodogöra sig skolans ämnesundervisning. För den som vill läsa mer om Cirkelmodellen så rekommenderar jag främst Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet. Om man vill fördjupa sig lite mera i genrepedagogik och skolans olika genrer så rekommenderar jag Låt språket bära som är skriven av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring. Jag har också lånat en bild som jag tycker på ett bra sätt illustrerar att stöttning, interaktion, begreppsträning samt läs och skrivstrategier genomsyrar hela arbetet i Cirkelmodellen:

Bild från pinterest

Jag tänkte berätta om hur vi i åk 1 jobbat med temat "Fåglar" enligt Cirkelmodellen. Jag kommer att presentera de olika faserna i fyra olika blogginlägg där jag inleder med en kort presentation av varje fas för att sedan beskriva hur vi jobbat med den i klassen. Men först lite om bakgrunden till temat "Fåglar" och vad vi har utgått från i vår planering:

• Ämnesinnehåll: Inför planeringen av ett nytt arbetsområde utgår vi alltid från ämnets centrala innehåll. I det här fallet hämtar vi innehållet från biologins centrala innehåll för åk 1-3 i Lgr-11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. /.../ Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Språkliga mål: Vad behöver eleverna behärska språkligt för att kunna tillgodogöra sig ämnesinnehållet och visa sina kunskaper? Har vi moment med både tala, lyssna, läsa och skriva?
• Förmågor: Vilka krav ställer ämnet på elevens förmågor? Hur ska de få träna på att utveckla dessa förmågor?

Det är viktigt att tänka på att det som man vill att eleverna ska klara av i fas 4, d v s när de ska visa sina kunskaper, måste de få många tillfällen att träna på under arbetets gång. Om man t ex vill att eleverna ska göra jämförelser så måste de få träna på hur man gör jämförelser innan de förväntas klara av det själva, om de ska skriva en beskrivande text måste de få veta hur en sådan text ska utformas etc. De behöver träna på många olika sätt med den nödvändiga stöttning som krävs under resans gång. I det arbetet är Cirkelmodellen ett utmärkt verktyg då det handlar mycket om att modellera och göra tillsammans innan man förväntas klara av något på egen hand!

Vi kommer att utgå från tre vanliga svenska vinterfåglar - domherre, talgoxe och blåmes. Våra mål med ämnesområdet:

• Vi vill att eleverna ska lära sig känna igen de tre olika fåglarna och göra jämförelser, se likheter och skillnader. Senare i arbetet kommer vi även att arbeta med en flyttfågel för att jämföra med stannfåglarna och se samband mellan årstidsväxlingarna och fåglarnas livscykel.
• Vi vill också att eleverna ska lära sig fågelns olika delar och andra ämnesspecifika ord som hör ihop med respektive fågel, s k expert-ord. (Fas 1)
• Vi kommer att läsa och tillsammans studera ämnesspecifika texter i den beskrivande genren om olika fåglar. (Fas 2)
• Vi kommer att skriva en gemensam text om en utvald fågel (Fas 3)
• Slutligen ska vi låta eleverna välja en valfri svensk fågel att läsa och skriva en egen text om. (Fas 4)

Vi kommer också att jobba ämnesövergripande genom att plocka upp temat i t ex bild och musik. Följ med på vår resa genom Cirkelmodellen och hur vi jobbat med de olika faserna. Vi börjar med fas 1!

Fas 1 - vi bygger upp kunskap om ämnet:

• Vi valde att starta upp med att se en film från sli.se som handlade om småfåglar. Utifrån filmen gjorde vi en tankekarta tillsammans för att aktivera elevernas förkunskaper. Eleverna fick associera fritt utifrån filmen men även bidra med egna tankar om fåglar.

• VÖL-schema: Vi ville också få fram vad eleverna redan visste om fåglar samt väcka deras intresse och engagemang inför det fortsatta arbetet. Vi gjorde därför ett VÖL-schema: Vad vet vi? Vad önskar vi få veta? Vad har vi lärt oss? (Vilket vi får återkomma till i slutet av arbetet.) Vi jobbade i tre grupper och gruppernas VÖL-scheman blev såklart olika varandra:

• Fågelns delar: Vi gick igenom vad fågelns olika delar har för namn och funktion. Därefter fick eleverna klippa ut orden och placera dem på rätt ställe i sina arbetsböcker.     
  
  
  
  
• Efter denna introduktion kände vi oss redo att ta oss an arbetet med domherren, talgoxen och blåmesen. Mer om det i nästa blogginlägg då vi även ger oss in i fas 2 - studera modelltexter - samtidigt som vi fortsätter att bygga upp kunskap om de olika fåglarna!







 

 

Man vänjer sig aldrig

- Fröken.


Jag står på knä i 1:ornas hall och knyter det sista paret skridskor denna förmiddagsrast. Jag känner en liten hand på min axel och hör på tonfallet att det är något viktigt. Jag drar åt den sista knuten och vänder mig mot flickan med de stora ledsna ögonen. Hon har tålmodigt stått och väntat tills jag knutit klart åt alla klasskamrater, väntat och länge formulerat orden i sin mun. Nu är hon redo att berätta.


- Fröken. Jag inte komma till skolan mer. Jag flytta.


I samma ögonblick som hon släppt orden så lutar hon sig ner mot mig, söker tröst, tårarna stiger i hennes ögon och jag kramar tyst om henne. Där står vi en lång stund, jag halvstående med ena knäet i mattan medan hjärtat värker och tankarna far runt i huvudet. En kram och lite närhet ger mera tröst än ord i det här läget har jag lärt mig, för vilka ord finns som kan ge tröst eller svara på alla frågor som hänger i luften? Jag visste ju att ortens ena asylboende skulle stängas under våren - men så snart?


Möten och avsked. Skolans nya vardag de senaste åren. Visst, möten och avsked är ständiga följeslagare i skolans värld, ja i livet självt. Men de senaste åren har vi tagit emot människor som inte alltid själva valt att komma hit, människor som flytt, fått lämna allt, splittrade familjer, människor i nöd. Vi har tagit emot barn som sett saker barn inte borde se, barn som upplevt saker barn inte ska behöva uppleva. Efterhand har vi utarbetat rutiner och planer för att ge dem ett bra mottagande och inkludering. Men avskeden - de vänjer man sig aldrig vid...


I vår trygga och kontrollerade värld är vi vana att ha framförhållning. En klasskamrat som ska flytta innebär oftast att skolan och kamrater meddelas i god tid. Man förbereder för att bygga upp ett positivt avsked, har avskedsfest, målar teckningar, tar farväl under ordnade omständigheter och med gott hopp om att ses eller på annat sätt hålla kontakten. Men för våra nya vänner ser vardagen annorlunda ut. Från en dag till en annan kan förutsättningarna förändras radikalt. Många är de barn som bott på asylboenden en längre tid och hunnit börja skolan, lära sig språket, få nya vänner och lite trygghet tillbaka i livet. Barn lever i nuet och upplever kanske inte den ovisshet som deras föräldrar gör i den eviga väntan på Migrationsverkets beslut. Skolan blir i bästa fall deras nya trygga vardag som fyller deras liv med mening igen. De leker, skrattar,  lär och lever. För många av dem rycks mattan bort under deras fötter och tillvaron blir åter en oviss och otrygg plats när nya besked råder. Avslag. Omprövning. Asylboenden som läggs ner. Ny flytt. Ny ort. Eller avvisning.


Kvar står vi i skolan och försöker förhålla oss till dessa snabba förändringar och avslut. Oftast abrupta, från en dag till en annan. Ibland dyker eleven inte upp mer, utan förvarning. Ingen tid till avsked eller tröstande ord. Vart tog de vägen? Vilken framtid väntar dem? Även våra svenska elever kämpar med att förhålla sig till den nya vardagen. De små barnen ställer frågorna som de äldre kanske inte vågar. Varför får de inte stanna kvar? Vad händer med dem nu? Kommer vi aldrig mer att ses?


- Det kommer att bli bra, tröstar jag och släpper försiktigt taget om flickan. För nu måste jag ingjuta nytt mod, nytt hopp, till den här lilla flickan. Jag får samla ihop den erfarenhet jag har för att låta övertygande så att min röst inte ska avslöja min egen oro.


Vi valde i det här fallet att lyfta barnens frågor genom att utgå från Sveriges Radios serie "En plats är tom" som är en novellserie skriven av Annika Thor. Oftast är det lättare att diskutera en händelse eller svåra frågor utifrån en gemensam upplevelse där man inte har någon personlig relation till händelsen. Barnen relaterar oftast på egen hand och gör kopplingar till det som ligger nära deras egna erfarenheter. Länken till programmet hittar du här: En plats är tom

I skolan får vi ofta hantera händelser i stort och smått. Händelser som sätter avtryck i världen, i Sverige, vårt lilla samhälle, på skolan eller för individen. Små barn men stora frågor. Frågor som vi inte alltid kan ge svar på men som måste få bli ställda.







Att gå från tal till skrift

I höstas jobbade vi med Äpplen i åk 1. Vi hade inledningsvis pratat om äpplen, äpplets delar och vad man kan använda äpplen till. I samband med Äpplets dag så gjorde vi därför ett studiebesök hos ett litet musteri som ligger ett par mil utanför vårt samhälle. Under studiebesöket blev vi visade runt på olika stationer i musteritillverkningen och vi dokumenterade det hela genom att fotografera.

 

Tillbaka i skolan dagen efter så pratade vi om vår utflykt och vad vi hade gjort. Vi introducerade tidsorden först, sen, efter ett tag, då, därefter, till slut för att visa hur man kan återberätta en händelse med hjälp av olika tidsuttryck. Våra studiehandledare hade förberett och översatt orden på dari och arabiska och även om inte alla våra elever kunde läsa på svenska eller modersmålet så använde vi ordbilderna för att visa ordningsföljden. Med hjälp av tidsorden ritade och skrev vi en gemensam text om utflykten i elevernas ”finböcker.”

Nästa tillfälle skulle vi återge själva must-processen. Vi tog hjälp av de bilder vi tagit under besöket och jobbade i små grupper. Först lade vi ut alla bilderna i oordning och eleverna fick ge förslag på i vilken ordning bilderna skulle ligga.

Eleverna fick med egna ord berätta vad de kom ihåg om det som hände på varje bild och använde då ett vardagligt språk, de diskuterade genom att peka och visa på bilderna. Han hällde i den där tunnan. Hon hällde musten i en påse. Där var det klart.

Nästa moment var att vi satte upp bilderna på whiteboarden i rätt ordning och återkopplade till tidsorden vi använt häromdagen för att återberätta om utflykten. Kommer ni ihåg vilket ordet var som man kan använda för att berätta vad som hände i början? Flera elever kom ihåg ordet först och vi satte upp det på tavlan tillsammans med den första bilden. Sedan satte vi upp bilderna i tur och ordning och diskuterade vilket ord som passade bra att använda till just den bilden. Några ord kom de ihåg bra, som t ex först, sen och till slut medan uttrycken efter det och därefter var svårare. Parallellt med de svenska ordbilderna satte vi upp motsvarigheten på dari och arabiska.

Sedan fortsatte vi med att prata mer detaljerat om bilderna där jag och mina kollegor ville bygga på elevernas vardagsspråk mot ett mer ämnesspecifikt. Vi ville ha in vissa ord och uttryck som mosa äpplen – äppelmos, pressa, centrifug, saft, hetta upp, pastörisera, bakterier, förpackning… Eleverna var otroligt aktiva och kom ihåg förvånansvärt många detaljer från processen. Med hjälp av elevernas egna ord styrde vi som lärare samtalet genom att ställa frågor och omformulera deras svar och byggde därmed på med de ord vi ville att de skulle lära sig förstå innebörden av. Kommer ni ihåg vilket ord som betydde att man…. Kan vi använda något annat ord än…? Varför gjorde man så? Vad får man när man mosar äpplen – äppelmos = mos av äpplen……

Nästa steg blev att vi tog upp bilderna på Smartboarden och nu formulerade vi tillsammans en eller två meningar till varje bild. Återigen var det eleverna som stod för innehållet och förslagen medan vi som lärare styrde samtalet med frågor och bad om förtydliganden och andra ord. Tillsammans konstruerade vi en text som återgav hela must-processen. Avslutningsvis fick eleverna skriva av texten i sin arbetsbok.

 

Vad bör man tänka på när man ska gå från tal till skrift?

• Försök att utgå från något konkret eller en gemensam upplevelse där eleverna först får sätta ord på vad de gjort eller sett med hjälp av sitt vardagsspråk och befintliga ordförråd.
• Fotografera gärna gemensamma upplevelser såsom studiebesök eller utflykter. Då känner eleverna igen sig och man kan återknyta till bilderna i det uppföljande arbetet.
• Introducera de ämnesspecifika orden och begreppen efter hand, då finns förståelsen för orden innan begreppen byggs på.
• Var inte rädd för att använda svåra ord och begrepp - bara man börjar i rätt ände så att förståelsen finns så brukar eleverna ganska lätt ta till sig de "svåra" orden. Förstärk språket istället för att förenkla!
• Gemensamt skrivande ger många bra diskussioner om både innehåll, form och språkval. (Mer om detta i Cirkelmodellen i kommande blogginlägg.)
• Använd elevernas alla språkliga resurser i den mån det är möjligt. Ta hjälp av studiehandledare för att förklara viktiga ord och begrepp och låt allas språk synas i klassrummet och undervisningen.

Jag tycker exemplet med studiebesöket tydligt visar vikten av att utgå från något konkret och vardagligt för att sedan bygga på det vardagliga språket med ett mer ämnesspecifikt. Hur många av våra åk 1:or hade förstått "centrifug" om de inte sett det med egna ögon? Det ska ju vara spännande med svåra ord också – tänk att kunna ett ord som "pastörisera"! Vårt mål var att framförallt bygga på elevernas passiva ordförråd, d v s att de skulle förstå ordet när de möter det i ett sammanhang. De flesta är nog inte redo att använda det i sitt aktiva ordförråd, det kan bli nästa steg i deras utveckling lite längre fram när de stöter på orden igen. 

Huvudsyftet med vårt skrivande var inte att eleverna skulle producera egna långa texter utan att bekanta sig med tidsorden och använda dem tillsammans för att förklara och återberätta något vi varit med om. Med gemensamt skrivande får man också automatiskt in diskussioner om vad ord, mellanrum och en mening är redan tidigt i skrivinlärningen. Naturligtvis är detta något vi kommer att återkomma och anknyta till så fort tillfälle ges. Övning ger färdighet och börjar vi redan tidigt skola in eleverna på olika typer av texter så kommer de att ha nytta av det längre upp i skolåren. När de ska erövra skolans skriftspråk är det viktigt att de får öva och att talet får bli en bro över till det skrivna språket både vad gäller form och innehåll!







Fyrfältaren som verktyg för det egna berättandet

Fyrfältaren är utmärkt att använda inte bara för att sammanfatta och återberätta utan också för att introducera en struktur för det egna berättandet. Med de tydliga ramar som fyrfältaren ger samt med stöd av egna ritade bilder så underlättar det elevernas process när de själva ska börja producera texter i den narrativa genren.

Vi fortsatte därför vårt arbete i åk 1 med att Rolf fick vara huvudkaraktär i elevernas egna berättelser. För en del elever är det svårt att hitta på egna händelseförlopp och då kan det vara till hjälp att man utgår från något redan bekant och bara byter ut enstaka detaljer. En del elever valde att i stort sett efterlikna de böcker vi redan läst, några bytte ut saker som att Rolf fick ett paket men att det var något annat i paketet, medan andra valde att fantisera fritt. Många härliga "Rolf-berättelser" blev det som ni kan se några exempel på här nedan!

När eleverna var klara med sina berättelser så fick de visa och berätta för varandra i mindre grupper. För några elever var det en trygghet att ha hört tidigare Rolf-historier och efterlikna dem, det gav dem ord och verktyg att själva kunna berätta en liknande historia. För de elever som var helt nya i svenska språket kunde vi ta hjälp av klasskamrater med samma modersmål så att de kunde berätta på sitt starkaste språk och klasskamraterna hjälpte till att förklara för oss andra.

Varför är det så viktigt att ge eleverna många tillfällen att berätta muntligt? Dels blir det en naturlig mottagare när det är någon som sitter och lyssnar på det man berättar. Det är också viktigt att eleverna får sätta egna ord på sina tankar, därigenom blir talet en bro till det skrivna språket. De måste tänka på att uttrycka sig så att andra förstår och att berättelsen ska hänga ihop i en röd tråd. Bilderna tillsammans med fyrfältaren ger eleverna ett nödvändigt stöd för minnet när de berättar. De har bilderna att utgå från och ta fasta på om vi som lyssnar vill veta mera. När de redovisar muntligt kan jag som lärare stötta eleverna genom att ställa följdfrågor och be om förtydliganden, sk lärarstödd redovisning.

Det är också viktigt att tänka på att många elever behöver olika slags stödstrukturer för att klara av uppgifter i skolan. Extra resurser är alltid bra och ibland helt nödvändiga, men man kan göra stor skillnad genom att själv som lärare vara medveten om vilka språkliga krav som olika uppgifter ställer på eleverna. Istället för att välja bort uppgifter, förenkla eller tänka "det här blir för svårt" så kan man fundera över vilken slags stöttning eleverna skulle behöva för att klara av uppgiften. Då ökar förutsättningarna att de ska klara av att genomföra och tillgodogöra sig undervisningen, först med hjälp av den nödvändiga stöttningen och så småningom på egen hand. I det här fallet hade eleverna stöttning av fyrfältarens struktur, sina egna bilder, igenkänning från tidigare berättelser, lärarstödd redovisning och språkstöd av klasskamrater.


Genom det muntliga berättandet bygger eleverna också stödstrukturer som hjälper dem över till det skrivna språket, vare sig det sker med pennan i hand eller med tekniska hjälpmedel såsom ipad eller dator. Om eleverna hade fått i uppgift att skriva en egen berättelse enbart med papper och penna utan stöttning eller någon tydlig mottagare så hade resultatet säkert blivit annorlunda. Många elever - både yngre och äldre - fastnar lätt i den klassiska "skrivkrampen" och vet inte vad de ska skriva om, hur de ska skriva, vilka ord de ska använda, hur de ska formulera sig eller varför de ska skriva - vem är mottagare? Därför är det viktigt att vi stöttar dem på vägen mot skriftspråket, mer om det i ett annat inlägg när jag ska berätta om hur vi jobbat med Cirkelmodellen.


Stöttning är viktigt oavsett ålder och ämne - det gäller att ge eleverna så många verktyg som möjligt i verktygslådan. Det finns ju inget bättre än att se eleverna lyckas och växa med uppgiften!

 

Tvillingläsning och fyrfältare

I vår åk 1 är ungefär en tredjedel av eleverna nyanlända och har ett annat modersmål än svenska. Många av dem är flerspråkiga och behärskar flera språk. Förutom svenska så pratas det engelska, dari, farsi, pashto, arabiska, ryska och thai. Vilken språkskatt! Även om undervisningen är på svenska så vill vi uppmuntra våra elever att utnyttja sina språkliga resurser och samtidigt väcka intresse för varandras språk. Den 21 februari var det Internationella modersmålsdagen, dagen för språklig mångfald och språkundervisning. Det blev ett utmärkt tillfälle att ägna lite extra tid åt detta och det gjorde vi genom att tvillingläsa - eller till och med trillingläsa - boken om Rolf.

Boken Rolf får ett paket finns förutom på svenska översatt till dari och arabiska. Vi använde en dokumentkamera för att kunna visa böckerna samtidigt genom en projektor för att få storbild. Vi började med att titta på framsidan. Karaktären Rolf är bekant för eleverna sedan tidigare och idag fokuserade vi mer på den språkliga biten. Genom att titta på bokstäverna kunde vi tillsammans konstatera att både arabiska och dari har ett annat skriftspråk än svenska. Först såg det ut som att dari och arabiskan var helt lika när vi tittade på det första ordet i titeln, ja vi kunde nästan räkna ut att det stod Rolf. Men när vi tittade närmare blev det svårare att urskilja vad som stod och vi såg att det skilde sig åt även mellan dari och arabiska i underrubriken. Sedan uppmärksammade vi läsriktningen, där kunde ju våra dari och arabisktalande elever upplysa oss om att man läser från höger till vänster istället för i svenskan från vänster till höger. När vi skulle öppna boken och börja läsa upptäckte vi också att man i dari och arabiska börjar läsa längst bakifrån i boken, alltså tvärtom vad vi är vana på svenska där vi börjar framifrån. Tänk så många moment att hålla reda på när man ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk, det blev till och med rörigt för oss lärare ett tag innan vi fick ordning på alla sidor!

Sedan började vi läsa. Tvillingläsning innebär att man läser samma bok omväxlande på olika språk. I vårt fall blev det alltså till och med trillingläsning! Först läste vi sidan på svenska, sedan läste våra studiehandledare samma sida på dari och arabiska. På så vis fick vi samma berättelse på tre olika språk!

När vi läst klart var det dags att börja jobba med innehållet. Den här gången ville vi fokusera på strukturen i en berättande text, den narrativa genren. Eftersom våra elever är i början av sin läs och skrivinlärning använde vi oss av en fyrfältare för att tydliggöra strukturen. En fyrfältare är uppdelad i fyra fält med rubrikerna inledning - problem - lösning - slut. Detta ger en enkel men överskådlig bild av hur en berättande text är uppbyggd.

Vi delade in oss i mindre grupper där de dari och arabisktalande eleverna fick jobba med studiehandledarna för att arbeta med samma innehåll men på sitt starkaste språk. Vi började med att titta på den tomma fyrfältaren och rubrikerna. Inledning - hur berättelsen börjar - hur började boken vi precis läste? Vad får vi mer veta i inledningen? Vi lärare hade förberett oss genom att välja ut fyra bilder från boken som vi placerade i rutorna allteftersom vi diskuterade oss igenom de olika fälten. Vad var det för problem Rolf råkade ut för? Hur löste han det? Hur slutade boken? Eleverna var aktiva i diskussionen och tillsammans kunde vi till slut återberätta boken med hjälp av att titta på fyrfältaren och bilderna.

Nu var det elevernas tur! De fick en varsin fyrfältare där de själva fick måla bilder utifrån boken men det var viktigt att det blev en tydlig inledning, att det framgick vilket problem som uppstod, hur Rolf löste problemet och hur boken slutade. Med hjälp av bilderna fick de sedan träna på att muntligt återberätta bokens innehåll för varandra två och två.

Så vad gav oss detta lektionstillfälle?

För det första har vi jobbat med flera av kursplanemålen i både svenska och sva.  De båda kursplanerna är relativt lika sett till det centrala innehållet och mål, även om det finns specifikt innehåll som skiljer dem åt på några punkter. Vi har jobbat med berättande texters uppbyggnad och hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Vi har också tränat på att lyssna och muntligt återberätta med hjälp av bilder. Detta är gemensamma inslag för båda kursplanerna. Vi har också jämfört svenskans och modersmålens läsriktning och bokstävers form, vilket är ett centralt innehåll för sva. På köpet fick alla våra elever lite allmänbildning om olika språk och skriftsystem. Jag tänker också att det här är en del av värdegrundsarbetet, att visa respekt och förståelse för varandras olikheter. För det mesta försöker vi lyfta fram våra likheter, men det här är ett tillfälle att visa att det är roligt med olika språk. Framförallt handlar det om identitet - språk är viktigt för ens identitet och självkänsla! Alla språk måste få synas i skolan, man ska vara stolt över att vara flerspråkig och där är vi lärare viktiga för att skapa ett tillåtande klimat.

Vad gör man då om man inte har tillgång till studiehandledare på skolan? Ja det är nog få som upplever att man har tillräckligt mycket studiehandledning att erbjuda på elevernas modersmål, vissa språk har man svårt att erbjuda någon studiehandledning alls, små byskolor har svårt att organisera och erbjuda den viktiga stöttning som studiehandledningen ger. Men försök då att hitta andra möjligheter! Om eleven inte är läs och skrivkunnig själv på modersmålet kanske det finns en läs och skrivkunnig förälder som kan komma till skolan och hjälpa till med en tvillingläsning? Alltfler läromedels och bokförlag utökar sitt utbud med böcker på flera språk. Biblioteken har börjat erbjuda språklådor för tvillingläsning. Olika digitala hjälpmedel,   t e x SVAappen, möjliggör parallell läsning på sv/flera olika språk. Om man inte kan läsa själv eller få någon som läser så kan man kanske få lyssna på en saga på modersmålet, finns t ex på ur.se. På Inläsningstjänst kan man hitta både läromedel och skönlitteratur som finns inlästa på olika modersmål. Låt böcker på andra språk stå framme i klassrummet bara för att visa att det finns och hur det kan se ut.

Det var allt för denna gång, hoppas ni själva vill prova att jobba med tvillingläsning och fyrfältare i framtiden!