Rastprojektet

Raster är ett viktigt inslag under elevernas skoldag. Rasten är en tid för återhämtning och behövs för att få ny energi och orka med undervisningen. Den fyller också en viktig social funktion då eleverna interagerar med varandra i olika aktiviteter. Dessa aktiviteter ställer ofta höga krav på elevernas sociala förmågor vilket ibland kan leda till missförstånd och osämja. För att undvika det kan det vara bra med tydliga, gemensamma regler kring vissa aktiviteter. Varje skola brukar ha gemensamma regler men de är inte alltid tillräckligt tydliga eller förankrade hos eleverna och därför svåra att följa. Därför började jag fundera kring hur man kunde tydliggöra reglerna och få eleverna mer delaktiga. Vi har också många nyanlända elever på skolan, hur skulle man kunna förklara reglerna för dem, inte bara språkligt utan även utifrån ett kulturellt perspektiv? Hur ska man veta vad som gäller i pulkabacken om man aldrig åkt pulka? Skulle man kunna konkretisera reglerna genom visuellt stöd?

Vi diskuterade frågan på vår personalträff och utarbetade en plan för hur detta arbete skulle kunna se ut. Vi ville skapa tydliga, gemensamma regler för rastaktiviteter genom:

• Samarbete
• Inkludering
• Elevinflytande
• Språkutvecklande arbetssätt
• Digitala verktyg

Hur skulle vi då gå till väga?

Arbetsgång:

• Alla årskurser från F-6 får en varsin rastaktivitet att ansvara för.
• Idrottsläraren tar fram förslag på regler att utgå från.
• Reglerna diskuteras i den klass som ansvarar för respektive aktivitet och man kommer överens om vilka regler man tycker är lämpliga.
• Reglerna skrivs ner i form av en instruktion.
• När reglerna är klara så ska de illustreras med hjälp av digitala verktyg för att konkret visa hur reglerna fungerar.
• Till de digitala berättelserna läser eleverna in de regler, ord och begrepp som är relevanta. Vi betonar också ett gott språkbruk ute på rasterna.
• Modersmålslärarna arbetar tillsammans med några elever för att översätta och läsa in reglerna på flera språk.
• Filmerna märks med olika QR-koder så att man enkelt kan scanna in den rastaktivitet man vill se och lyssna till på respektive språk.

Vad vinner vi då med detta arbetssätt? Först och främst jobbar vi med det kanske viktigaste av skolans uppdrag - värdegrunden och hur man ska vara mot varandra. Samarbete och elevinflytande - eleverna får diskutera och i demokratisk anda komma överens om de regler de tycker ska gälla. Inkludering- genom ett inkluderande arbetssätt får vi med alla elever och ökar förståelsen för reglerna, inte bara för nyanlända utan även för andra elever som kan behöva stöttning med sociala spelregler. Språkutvecklande arbetssätt - vi arbetar med språket i fokus och vill att det ska genomsyra hela verksamheten. Vi arbetar med viktiga ord och begrepp som hör ihop med olika rastaktiviteter. Eleverna får dessutom träning i hur man skriver en instruktion så att andra ska förstå och dessutom med en tydlig mottagare och syfte. Digitala verktyg - digitaliseringen ska in i skolans verksamhet och här förstärker digitala verktyg vårt budskap med filmklipp där ljud och bild samspelar. Eleverna får dessutom träning i att hantera digitala verktyg i arbetet med att spela in filmerna. Kort och gott berör vi många inslag från vår läroplan både vad gäller värdegrund, demokrati, elevinflytande, inkludering, språkutveckling och digitalisering!

I skrivande stund så är åk 2 och åk 4 klara med sina regler för pulkabacken och snöbollskastning. Vi har fått lov av åk 2 att visa deras film om pulkaåkning, så varsågoda att scanna in QR-koderna nedan för att titta och lyssna på svenska, engelska, dari och arabiska! (Länken kommer att vara aktiv i en månad.)





Nu väntar vi med spänning på att snön ska smälta bort och bjuda in till andra skolgårdsaktiviteter så att flera klasser kan fylla på vår bank med rastfilmer! Vårt mål är att vi innan terminen är slut ska ha dessa filmer färdiga för rastregler på svenska, engelska, dari och arabiska.:

• Bandy
• Killerball
• Pulkabacken
• Fotboll
• Snöbollskastning
• Dunken

Vi har även en klass som ansvarar för att utforma regler för en trevlig miljö i matsalen och hur man bör agera där för att alla ska kunna äta i lugn och ro.

På skolan har vi även sedan tidigare "trivsel-ledare" som ansvarar för olika trivselaktiviteter på rasterna. Vår förhoppning är såklart att allt detta tillsammans kommer att bidra till en bra rastmiljö för både barn och vuxna även om det så klart alltid kommer att kunna uppstå konflikter barn emellan. Effekten av arbetet får vi utvärdera längre fram eftersom det ännu är ett pågående projekt, men ibland är vägen lika viktig som målet!

Idén till projektet väcktes när jag läste Malins PPlugg och deras arbete med att översätta skolgårdsregler till arabiska, så tack för inspirationen Malin! Förhoppningsvis kan även vårt arbete inspirera till fler liknande projekt för en inkluderande skola!

Modersmålet som resurs

Den 21 februari är det Modersmålets dag. Eftersom vi vill ta alla tillfällen i akt att lyfta fram elevernas modersmål och flerspråkighet som en resurs så utmanade vi alla skolans elever att under denna vecka lära sig nya ord och fraser på olika språk. De elever som ville fick vara med och spela in en film där de sa "hej, jag heter... hejdå" på sina respektive modersmål. Vi fick nästan alla av våra ca 20 språk på skolan representerade av elever från fskl - åk 6 inklusive särskolan: svenska, norska, finska, engelska, spanska, polska, ryska, litauiska, tyska, ungerska, dari, pashto, persiska, arabiska, turkiska och kingamulenge. Filmen ska visas i alla klasser på Modersmålsdagen. Tack till alla modiga elever som ställde upp och tack till vår duktiga modersmålslärare och studiehandledare Hamed som redigerade filmen! (Tyvärr kan vi inte visa den här på grund av publiceringsskäl.)

Vi satte också upp Europeiska språkrådets fina A4-planscher med ord och fraser på de europeiska språk vi har representerade på skolan och kompletterade med att göra egna liknande på arabiska och persiska. Vi placerade dem på en vägg där eleverna kan läsa och träna på de olika språken på väg till och från matsalen. Via den här länken kan man också lyssna och träna på några enkla ord och fraser på flera av våra europeiska språk: Languages take you further. I slutet av veckan ska vi se hur många nya ord de olika klasserna har lärt sig!

Att uppmärksamma elevernas språkliga mångfald en specifik dag kan bli ett roligt inslag i undervisningen, men det viktigaste är såklart att låta modersmålet bli en resurs i det vardagliga skolarbetet. Då menar jag inte bara i form av studiehandledning och modersmålsundervisning, utan hur kan man utnyttja modersmålet som resurs i alla skolämnen? Många av oss som undervisar i skolan behärskar bara svenska och i bästa fall engelska som undervisningsspråk, hur kan vi ändå låta eleverna dra nytta av sitt modersmål i vår undervisning?

Det viktigaste är att ha ett tillåtande klimat där du som lärare tillåter att de flerspråkiga eleverna får använda sitt modersmål i inlärningssituationer. Om de är läs och skrivkunniga på modersmålet kan de skriva och anteckna på sitt modersmål för att sedan översätta till svenska. Se till att erbjuda flerspråkig litteratur, idag finns det många "tvilling-böcker" att tillgå, d v s böcker att läsa på både svenska och andra språk. Om man har flera elever som talar samma språk i klassrummet kanske de kan samtala tillsammans ibland - men inte alltid - de måste också inkluderas och kunna arbeta med andra klasskamrater såklart. Många av våra klasser på skolan arbetar med lär-par och man kan då med fördel para ihop elever med samma modersmål för att först få diskutera på sitt starkaste språk för att sedan sätta ord på sina tankar och delge de andra i klassen på svenska. Det viktiga är att man följer upp diskussionerna.

Visa också ett genuint intresse och lyft fram den flerspråkighet som finns i klassrummet. Vi frågar ofta eleverna  i vår undervisning vad olika ord heter på deras modersmål. Detsamma kan man såklart göra i den ordinarie ämnesundervisningen i klassrummet. När man introducerar nya ord kan man fråga efter vad det heter på de språk som talas av eleverna i klassen. Det tar bara någon sekund extra men gör stor skillnad! I länken här nedan från Skolverket kan du se ett fint exempel på detta samtidigt som du kan se hur man kan arbeta med ordmedvetenheten med hjälp av ett "tankar om ord"-schema:

Att arbeta med ordmedvetenhet

Man kan också med enkla medel själv göra ord och begreppslistor på olika språk. Pedagog Värmland har gjort ett filmklipp hur man kan göra egna ämnesrelaterade ordlistor. Det finns också en färdig ordbank med illustrerade ordlistor inom olika ämnesområden som är fritt att använda, se länken här nedan:

Skolord.se - begreppslistor på modersmål

Min sva-kollega Madeleine brukar ta hjälp av våra duktiga studiehandledare för att göra egna ord och begreppslistor till läsläxorna på lågstadiet. Det är viktigt för de flerspråkiga eleverna att känna samhörighet i det som klasskamraterna arbetar med i klassrummet. Med hjälp av ord och begreppslistor och steget före-undervisning för att ge den viktiga förförståelsen så kan de flerspråkiga eleverna delta i klassens gemensamma arbete med läseboken.

Låt flerspråkigheten få ta plats och även synas på väggarna i klassrummet och på skolan. Precis som man  har stöttande genreplanscher eller expertord synliga på svenska så kan man ha det på övriga språk som finns i klassen som stöttning för de flerspråkiga eleverna. Visa på olika sätt att skolan är flerspråkig så att eleverna kan vara stolta över det och se det som en tillgång!

Det finns så klart många digitala resurser att ta hjälp av där eleverna kan få använda modersmålet som resurs i undervisningen och samtidigt utveckla svenska språket. I vår kommun använder vi Inläsningstjänst som är till stor hjälp för de flerspråkiga eleverna. På vår skola har vi också ett pilotprojekt där vi provar Studi.se som är ett flerspråkigt digitalt läromedel. Där kan man se på filmer på svenska som dessutom finns översatta till flera olika språk. Efter filmerna kan man prova sina kunskaper genom att svara på frågor genom ett quiz. Det finns filmer om många olika ämnesområden, textgenrer och lässtrategier. Det finns flera andra liknande tjänster och abonnemang som också är bra, dessvärre kostar de flesta. På UR finns det en hel del material översatt till olika språk, bl a filmer, inlästa sagor och andra berättelser och jag vet att det är nytt bra material på gång att lanseras också! Dessutom helt gratis att använda!

För er som vill läsa mer om hur man kan använda modersmålet som resurs i undervisningen så kan ni kika i den nya boken Transspråkande i teori och praktik. Transspråkande - translanguaging - innebär att man på ett medvetet sätt använder elevernas flerspråkighet som en resurs i undervisningen och att man låter eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet. Där kan man bl a få konkreta exempel på hur man kan jobba med transspråkande i undervisningen utifrån en flerspråkig norm.

Vill man hellre läsa bloggar så kan jag rekommendera att läsa om translanguaging och mycket mer i frokenhulya.wordpress.com.

Hej då! Good bye! Au revoir! Auf Wiedersehen! Sayonara! Khodafez!

Att arbeta med de viktiga lässtrategierna

"Hur är en smart läsare? Vad gör en smart läsare? " Jag ställer frågan till mina sva-elever i 6:an och tillsammans diskuterar vi vilka strategier man kan använda för att bättre förstå en text. De flesta strategierna känner de till sedan tidigare, men arbetet med lässtrategier är ett ständigt pågående arbete och så här innan de stundande nationella proven fokuserar vi lite extra på dem igen.

Före läsningen av den aktuella texten ger jag eleverna en förförståelse av texten genom att berätta lite om bakgrunden och vad den kommer att handla om. Vi tittar på bilderna och förutspår vad som ska hända. Vi skriver upp några ord och uttryck som kommer att förekomma i texten. Kan vi gissa vad orden och uttrycken betyder? Hur hittar man ledtrådar om ett ords betydelse? Kan vi dela upp ordet? Var ligger den betydelsebärande delen? Påminner det om något annat liknande ord? Svårast är metaforerna och uttrycken, kanske måste vi läsa texten för att få ett sammanhang, men vi förutspår och gissar utifrån de kunskaper och strategier vi har.

Under läsningen läser vi texten högt tillsammans, stannar upp och diskuterar ord och uttryck, ställer frågor till texten. Vi får nu orden och uttrycken i ett sammanhang och kan förstå dem bättre med hjälp av olika strategier - vi backar och läser om, fortsätter läsa för att se om vi får en förklaring längre fram i texten, tar hjälp av det vi redan vet, letar ledtrådar i texten... Vi resonerar högt tillsammans och hjälps åt för att förstå det vi läser.

Efter läsningen arbetar vi med frågor till texten men vi kopplar även då ihop och medvetandegör vilka strategier vi använder för att kunna besvara frågorna. Några frågor kräver att man ska kunna sammanfatta innehållet. För att klara det måste man ha förstått det man läst och på så vis plocka ut de mest betydelsebärande delarna vilket ställer höga krav på läsförståelseförmågan.

Jag märker tydligt att eleverna genom detta arbetssätt når mycket längre i sin förståelse av texten och sina resonemang än om de skulle ha jobbat tyst med texten på egen hand. Här lär vi tillsammans!

Just nu läser vi texter ur Zick-Zack, läsrummet åk 6

Att arbeta med lässtrategier är ett centralt innehåll i både svenska och svenska som andraspråk. De senaste åren har vi i skolan haft stort fokus på lässtrategier i och med den nya läroplanen, Lgr-11, men också genom En läsande klass-rörelsen. I dess kölvatten har även många andra läromedel om lässtrategier dykt upp. Jag tänker därför inte här redogöra för de olika lässtrategierna - det finns gott om andra forum för det. Hur man väljer att jobba med lässtrategier, om man följer ett specifikt läromedel eller vad man nu väljer att "kalla" de olika strategierna tycker jag är mindre viktigt. Det viktiga är hur vi arbetar med dem och att de inte blir ett isolerat inslag i undervisningen utan att de blir just strategier - strategier som eleverna så småningom själva ska kunna välja och använda sig av oavsett ämne och innehåll.

Vi vet att många andraspråkselever vänjer sig vid att förstå "på ett ungefär." Men en bristfällig läsförståelse kan få ödesdigra konsekvenser för kunskapsutvecklingen i skolans alla ämnen. Att lära ut lässtrategier är enligt mig ett av de viktigaste uppdragen vi har, utan fungerande lässtrategier kommer flera av våra elever obönhörligt att halka efter i resultaten. Det är därför oerhört viktigt att alla lärare jobbar med lässtrategier inom sina respektive ämnen. Olika ämnen innebär olika textgenrer och precis som med skrivundervisningen behöver eleverna få stöttning i hur de ska läsa olika genrer för att tillgodogöra sig innehållet. Som andraspråkselev kommer man förmodligen alltid att stöta på svåra ord och begrepp i olika typer av texter i olika sammanhang. Har man då inte fått lära sig strategier för att bättre förstå innehållet i en text så kommer man automatiskt att vara exkluderad från delar av samhället. Ytterst är det alltså en demokratisk fråga. Alla elever ska förstå när de inte förstår - och veta vad de ska göra för att förstå!

Vi kontrollerar ofta elevernas läsförståelse genom att ställa frågor till texten. Men ibland är frågorna lika svåra att förstå som själva innehållet i texten! Därför är det lika viktigt att man även lär eleverna strategier för att förstå frågan och utveckla en vana att kritiskt granska sina svar; Vad handlade frågan om? Förstod du verkligen det du läste? Vad menade du med ditt svar egentligen? Hur gjorde du för att komma fram till svaret?... Man bör alltså inte bara bedöma om det är rätt svar på frågan, utan också försöka få syn på vilka strategier eleven använde för att svara på frågan, tex genom att motivera sitt svar och kunna argumentera för det.

Något som är av stor vikt för andraspråkselevers förståelse av en text är förförståelse. Förförståelsen spelar extra stor roll för andraspråkselever eftersom de kanske inte har samma kulturella bakgrund eller syn på omvärlden. "Enligt schemateorin drar framgångsrika läsare nytta av sin kulturella kunskap för att förstå en text. /.../ Detta kan förklara varför många lärare som har andraspråkelever upplever att deras elever inte kan plocka ut de viktigaste punkterna i en text" skriver Gibbons på sid 157 i Stärk språket stärk lärandet. Det kan därför vara värdefullt att arbeta med "Steget före" i undervisningen för att eleverna bättre ska kunna tillägna sig innehållet i ämnesundervisningen. Läs gärna mer om "Steget - före - undervisning" i artikeln här i länken: De tränar språket före lektionen. Att låta eleverna bekanta sig med nya ord och begrepp före läsningen eller att i förväg ge en kort sammanfattning av texten är sådant som kan bidra till en ökad förståelse och större delaktighet.

Gibbons beskriver också utifrån Luke och Freebodys teorier hur en läsare har olika perspektiv under läsningen, nämligen läsaren som kodknäckare, textdeltagare, textanvändare och textanalytiker. Som kodknäckare handlar det om att ha en fonologisk medvetenhet och kunna koppla språkljuden till bokstäverna, d v s god avkodningsförmåga. Som textdeltagare kopplar läsaren ihop texten med sina kunskaper om omvärlden i en kulturell kontext. Som textanvändare använder man texter i olika sociala sammanhang som kräver olika genrekompetens. Som textanalytiker läser man kritiskt och kan läsa mellan raderna med en förståelse för att man som läsare påverkas av texten som i sin tur färgats av författarens synsätt. Självklart måste vi lärare erbjuda eleverna undervisning utifrån alla perspektiven. Dessutom ska ju läsningen vara en upplevelse som tränar fantasin och förmågan att leva sig in i andras sätt att tänka, leva och känna!

Vad ska man då tänka på när det gäller läsförståelse och andraspråkselever?

• Valet av text: Undvik inte svåra texter eller texter med obekant innehåll men se till att eleverna får den nödvändiga stöttningen i form av förförståelse - både språkligt och innehållsmässigt - för att kunna tillgodogöra sig innehållet.
• Planera för aktiviteter före - under - efter läsningen. Läsaktiviteterna måste fylla två viktiga funktioner enligt Gibbons: De ska hjälpa läsarna att förstå texten de läser och de ska hjälpa läsarna att utveckla goda lässtrategier inför läsandet av andra texter.

                                          

Med det sagt så vill jag sluta cirkeln genom att återknyta till det jag skrev i inledningen: Att lära ut lässtrategier är en typ av stöttning som hjälper eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. Den är också framåtsyftande då den är tänkt att hjälpa eleverna att klara av liknande uppgifter på egen hand så småningom. Det handlar om ett livslångt lärande - att lära sig strategier för livet! Och det är alla lärares ansvar!

Vill du läsa mer om läsaktiviteter och få konkreta tips så kan du läsa kap 6 i Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Vill man läsa mer om läsförståelse och lässtrategier så är Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse ett självklart val. Där kan du få mera kunskap om explicit undervisning i läsförståelse där du som lärare modellerar olika lässtrategier bl a genom reciprocal teaching, RT. Många av grundidéerna i RT går hand i hand med Gibbons tankar om stöttning genom modellering: Jag gör - vi gör - du gör. Liksom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt grundar sig även RT-modellen på den sociokulturella teorin där lärandet sker i ett sammanhang genom interaktion med andra i ett kooperativt lärande. Jag tycker det finns många gemensamma beröringspunkter där man kan länka Barbro Westlunds teorier om läsförståelseundervisning till ett språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Berättande text med digitala verktyg

Vi fick frågan om vi ville vara med i ett skrivprojekt tillsammans med åk 2 där kommunens IT-pedagog skulle introducera det digitala verktyget Puppet pals. Eftersom vi redan arbetade med berättande texter i våra SvA-grupper så passade det bra att fortsätta det arbetet med att skapa egna texter. Att få arbeta med min gamla klass och dessutom få chansen att lära sig ett nytt digitalt hjälpmedel bidrog till att detta kändes som en extra rolig utmaning!

Före IT-pedagogens medverkan arbetade vi i olika grupper med att förbereda de berättande texterna. Temat skulle vara "En vintersaga" och så här startade vi upp arbetet i SvA-gruppen:

• Film: "Sagomattan" (svtplay)        

Sagomattan är en pedagogisk programserie från svt där man jobbar utifrån en tydlig struktur när man bygger upp en saga. Vi ville använda oss av samma struktur i vårt arbete och min kollega Madeleine Ekblom har tidigare gjort en egen "skrivmall" utifrån denna struktur. Vi tittade tillsammans på ett avsnitt av programserien och studerade sedan gemensamt skrivmallen:

• Skrivmall, berättande text

Vi återkopplade till den saga vi nyligen läst tillsammans och diskuterade utifrån handlingen och skrivmallen: Vem var huvudpersonen? Vad hände? Vad var problemet? Vem hjälpte till att lösa problemet? Hur löste det sig? Hur slutade det? På så vis fick eleverna syn på mönstret i sagan och hur vi kunde få hjälp av vår skrivmall.

        

Skrivmallarna finns översatta till arabiska och dari
som stöttning till våra flerspråkiga elever.

• Skriva en gemensam saga

Nästa steg var att tillsammans bygga upp en saga utifrån de olika stegen i skrivmallen. För att få lite inspiration till vår vintersaga tittade vi på bilder och samlade en ordbank med ord som eleverna associerade till vinter. Vi påminde också om vad som var typiska drag i sagor. Sedan arbetade vi oss igenom de olika stegen i mallen: Vem skulle vara huvudperson? Eleverna fick komma med förslag och vi diskuterade tills sagan växte fram medan vi skrev ner stödord i cirklarna på mallen. Till nästa gång hade vi lärare illustrerat sagan med text och bilder i en Power Point. Vi hade också läst in sagan med hjälp av Screen cast-o-matic som är ett gratis digitalt verktyg att ladda ner på nätet. Eleverna fick titta och lyssna på vår gemensamma saga, sen var det dags att börja arbeta på egen hand!

• Skriva en egen saga (enskilt eller parvis)

Alla elever fick en tom skrivmall och fick nu börja fundera på vem som skulle vara huvudpersonen i deras vintersaga. Vad kunde de berätta om huvudpersonen? Egenskaper? Intressen? Boende? ... etc... Eleverna skrev stödord i sina skrivmallar allteftersom berättelsen växte fram, men fokus i början var att illustrera bilder som skulle användas till de digitala berättelserna.

När eleverna var klara med huvuddelarna i sagan och illustrerat alla bilder som sedan skulle användas till den digitala berättelsen så var det dags att skriva ner sagan. En del elever skrev på egen hand, andra fick stöttning genom att muntligt berätta till bilderna och vi lärare skrev ner sagan åt dem, vissa skrev för hand och andra skrev på dator. På det här viset kunde alla elever bli delaktiga oavsett språklig nivå. Nu var vi redo att skapa digitala berättelser!

Vår IT-pedagog Mikael kom och visade oss hur man jobbar med appen Puppet pals HD på ipad för att skapa en film. I korthet går det till så här:

1. Välj vilka personer/figurer som ska vara med i berättelsen. Ta ett foto eller fota av de illustrationer som du förberett till sagan. Använd verktyget "klipp ut" för att få figurerna i ditt galleri. Välj sedan vilka figurer som ska vara med i berättelsen genom att markera dem.
2. Välj bakgrunder. Ta ett foto eller fota av de bakgrunder du illustrerat. Eftersom det skulle vara en vintersaga valde några att gå ut och fotografera den fina vintermiljön och på så vis få en naturlig snöbild som bakgrund.
3. Spela in texten till din berättelse genom att trycka på "spela in"-knappen. Du kan närsomhelst trycka på paus för att byta bakgrund och figurer. Du kan också röra på figurerna in och ut ur bilden för att få en rörlig bild.
4. Tryck på spara när du är nöjd med inspelningen.

När alla var klara hade vi stor filmpremiär med mingel och mys!

Här i länken kan ni få ett smakprov:

Tomten blir sjuk

Att använda digitala verktyg i undervisningen är både pedagogiskt och lustfyllt. Många elever blir mer motiverade av att använda digitala verktyg då det erbjuder ett varierande arbetssätt. Dessutom blir det ett spännande resultat - i detta fall en film. Det man bör tänka på som pedagog är att arbetet ska ha ett tydligt syfte och att eleverna även här behöver stöttning i hur det färdiga arbetet förväntas se ut. I det här fallet jobbade vi med sagans struktur och skapade en saga tillsammans innan eleverna förväntades klara av det på egen hand. Först när de hade strukturen klar för sig och en grundidé till sin egen saga fick de börja använda ipaden för att skapa en egen film. Så var inte rädda för att använda digitala verktyg i undervisningen, det är både roligt och lärorikt, men se till att ha ett tydligt och genomtänkt syfte!

Hoppas ni själva provar att använda Puppet Pals, lycka till!

Sagor från hela världen - aktiviteter före, under och efter läsningen

Så här i barnboksveckan kan det vara på sin plats att fokusera lite extra på läsningen. Därför tänkte jag berätta om hur vi denna vecka startat upp temat Sagor från hela världen och hur vi kommer att arbeta med berättande text i form av fabler.

De flesta av eleverna har tidigare arbetat med berättande text och fabler, så vi började med att aktivera deras förkunskaper genom att undersöka vad de kom ihåg sedan de senast jobbade med det. Det visade sig att de kom ihåg ganska mycket och vi listade tillsammans på tavlan vad som var kännetecknande för en fabel, dess syfte och språkliga drag. Vi kunde också göra jämförelser med beskrivande text eftersom eleverna precis arbetat med det.

Denna dag skulle vi läsa sagan om Den blyga gyllingen som är från materialet Stjärnsvenska (Liber). Vi berättade att sagan var från Kina och vi tittade på vår stora världskarta var någonstans i världen Kina ligger. Innan vi började läsa sagan så ville vi att eleverna skulle få jobba med aktiviteter före läsningen för att öka förståelsen. Då sagor ofta innehåller svåra ord och begrepp så ville vi introducera orden och begreppen i en sorteringsövning.

Eleverna fick parvis eller i grupp isärklippta lappar med orden i en färg och förklaringarna i en annan färg. Tillsammans skulle de försöka lista ut vad orden betydde, d v s vilken förklaring som passade ihop med respektive ord. Det som händer i en sådan här aktivitet är att eleverna interagerar med varandra istället för att vi lärare bara förklarar orden. Genom att samtala om orden sker en förhandling i språket, eleverna brukar vilja övertyga varandra om att de har hittat den rätta förklaringen. För att lyckas med det måste de försöka förklara varför de tror att just den förklaringen är rätt. När eleverna hade pratat klart och var nöjda så tog vi upp orden på Smartboarden och eleverna fick ge sina förslag på ordförklaringar. Vi drog rätt ord till rätt förklaring allt eftersom vi diskuterade så att eleverna kunde se de rätta lösningarna. Även om inte alla elever fick alla rätt så hade de fått använda språket i en muntlig interaktionsövning som gett dem en viktig förförståelse till sagan. Denna övning ger också ett bra diskussionstillfälle om vilka strategier man kan använda för att lista ut vad ett ord betyder. I och med att vi fick veta att en gylling var en gul liten fågel så tittade vi också på bilder av en gylling, men vi hade även bilder på de andra fåglarna som förekommer i sagan. Det visade sig att flera av fåglarna fanns i elevernas tidigare hemländer som de kunde relatera till. Nu hade vi skapat den nödvändiga förförståelsen och var redo att läsa sagan!

Under lärarens högläsning hade vi bilderna från sagan uppsatta på whiteboarden som visuellt stöd. Efter läsningen samtalade vi om sagans innehåll och diskuterade vad den här sagan ville lära oss, eftersom alla fabler har en sensmoral. Just den här sagan hade budskapet att man kan lära av varandra och någon elev kunde göra kopplingar till liknande situationer i skolan.

Nästa lektionstillfälle började vi med en återblick och eleverna fick sammanfatta handlingen med hjälp av bilderna och en fyrfältare som illustrerar en berättande texts struktur: Inledning - Problem - Lösning av problemet - Slut. Vi plockade också fram de ord och begrepp som vi introducerat förra gången och lät eleverna på nytt sortera och para ihop orden med rätt begrepp. Den här gången gick det lite lättare och de kunde redan fler begrepp än första gången.

Nu var det dags för eleverna att själva läsa och jobba med frågor till texten. Vi använde oss av ett färdigt material med frågor som finns till den här texten där svaren finns på, mellan och bortom raderna. De elever som inte kommit så långt i sin läsförmåga fick istället jobba med påståenden och avgöra om de var rätt eller fel.

Enligt kunskapskraven för åk 6 i Svenska som andraspråk ska eleverna kunna "läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk." (Kunskapskrav för betyget E) Inför uppstarten av ett nytt arbetsområde brukar vi samtala om vad det är vi ska arbeta med, vilka förmågor vi tränar och vad vi har för mål, d v s vad eleverna ska lära sig. För att synliggöra målen brukar vi ha dem uppsatta på whiteboarden så att vi kan skriva vad vi ska göra och vad målen är inför varje lektion.

Det är viktigt att man inte lämnar eleverna "ensamma" i sitt textarbete utan arbeta med aktiviteter före, under och efter läsningen. Att arbeta med lässtrategier, ord och begrepp, visuellt stöd, anknyta till deras tidigare erfarenheter, samtala och sammanfatta innehållet är sådant som kan underlätta förståelsen av texten. Man bör också tänka på att eleverna kan behöva erbjudas olika typer av frågor till texten beroende på var i läs och språkutvecklingen de befinner sig. Alla måste inte göra lika utan man kan arbeta med texten på olika sätt. Det viktiga är att vi inte automatiskt väljer bort texter som vi tror är för svåra för vissa elever. Det är aktiviteterna vi lärare erbjuder före, under och efter läsningen som är avgörande för hur eleverna förstår och kan ta till sig innehållet. Du kan läsa mer om läsaktiviteter i Pauline Gibbons Stärk språket stärk lärandet (kap 6). Ett annat bra tips är Britta Stenssons Mellan raderna.

Nu kommer vi att fortsätta vårt arbete med flera sagor från olika delar av världen. Vi kommer under arbetets gång att prova olika aktiviteter före, under och efter läsningen för att öka elevernas läsförmåga. Så småningom kommer vi att gå över till att eleverna ska få skriva egna fabler, det ska bli spännande!

Skärmkorsord

Skärmkorsord är ett utmärkt sätt att träna på ord och begrepp där alla elever blir aktiva genom att förklara ord för varandra. Eleverna har en varsin variant av korsordet och på det viset skapas det som Pauline Gibbons kallar för informationsklyftor. Det innebär att eleverna enbart kan lösa uppgiften tillsammans genom att interagera med varandra och dela med sig av information som den andra inte har. Jag har i ett tidigare inlägg om Cirkelmodellen berättat hur vi jobbat med skärmkorsord men här kommer en kort instruktion om hur man gör:

Det finns olika sidor på nätet där man kan konstruera egna korsord. Jag har använt den här sidan: discoveryeducation.com. Länken hittar du här: puzzlemaker

1. Välj Criss-Cross
2. Namnge korsordet
3. Skriv orden som ska in i korsordet men istället för att skriva ordet (mellanrum) och ledtråden så skriv ordet (mellanrum) och samma ord igen. Detta för att vi inte ska ha några skrivna ledtrådar i ett skärmkorsord, eleverna ska ju förklara orden muntligt för varandra.
4. Tryck på "Create my puzzle"

Om du inte är nöjd med korsordet så kan du trycka igen och få ett nytt förslag.

Jag brukar kopiera korsordet och klistra in det i ett Word-dokument för att enkelt kunna skriva ut det. Du gör två varianter av korsordet: Ett A-korsord där alla vågräta ord står ifyllda och ett B-korsord där alla lodräta ord står ifyllda. För dig som vill se hur man gör så finns en tydlig instruktionsfilm här: Skärmkorsord

Genomförande:

Man kan ju introducera nya ord och begrepp på många sätt men vi använder ofta bilder i undervisningen. På bilden här ovanför kan ni se hur eleverna först fått repetera ord och begrepp vi jobbat med genom att placera rätt ord under rätt bild.

1. Placera eleverna två och två så att de inte kan se varandras korsord.
2. Ge eleverna en varsin variant av korsordet. En elev har alltså A-korsordet med de vågräta orden ifyllda. Den andra eleven har B-korsordet med de lodräta orden ifyllda.
3. Eleverna turas om att förklara de olika orden för varandra så att den andra eleven med hjälp av förklaringarna kan lista ut vilket ord som ska skrivas in i korsordet.

Stöttning:

Fundera över vilka olika grader av stöttning eleverna kan behöva för att klara av uppgiften. Behöver orden finnas tillgängliga på tavlan så att de vet vilka ord de har att välja på och hur de stavas? Om eleverna är läs och skrivkunniga på modersmålet kanske orden kan finnas översatta på respektive korsord? Elever som är helt nya i svenska språket kanske kan få sitta bredvid en kamrat med samma modersmål och därigenom få orden förklarade på modersmålet samtidigt som man lyssnar på hur orden förklaras på svenska? Alla kan vara delaktiga, det är bara att tänka till kring graden av stöttning.

Huvudsyftet med övningen är att få en interaktion mellan eleverna där de tränar på att förklara de nya orden och begreppen med andra ord för en kamrat.  På så vis får eleverna träna på att göra sig förstådda men också visa att de själva förstått orden och kan sätta dem i ett sammanhang. Forskning visar att det språkliga utflödet som eleverna själva producerar är av avgörande betydelse för språkutvecklingen. Därför är det viktigt att vi lärare skapar många tillfällen till interaktion där eleverna får träna på att uttrycka sig muntligt. Om du vill läsa mer om interaktionsövningar med informationsklyftor så kan du läsa om det i Pauline Gibbons Stärk språket stärk lärandet.

Världen i vårt klassrum - om möten och samtal, höga förväntningar och stöttning

Vi sitter i vårt klassrum en regnig och gråmulen eftermiddag i september. Vi jobbar med temat ”JAG” och eleverna ska snart börja läsa och skriva om Sverige. Vad har de för tankar om sitt nya hemland?

”Hur skulle ni beskriva Sverige?” frågar vi eleverna. ”Vad skulle ni berätta om Sverige för era vänner och släktingar som aldrig varit här?” Svaret kommer snabbt från samtliga elever. ”Bra! Sverige är ett bra land att leva i!” ”Vad är det som är bra?” undrar vi. ”Sverige har inga krig! Människor är snälla.” Samtalet styrs snart in på skolan. I Sverige får alla gå i skolan – rik eller fattig, pojke eller flicka. I Sverige får inte lärarna slå eleverna. Eleverna blir ivrigare och ivrigare. Minnesbilder från hemlandet kryper fram allt mer under samtalet. Våra elever visar hur de blivit slagna över fingrarna med linjalen om de svarat fel. Ibland under fotsulorna, där det gör som mest ont.

Ju längre samtalet lider desto djupare blir innehållet. Vi pratar om demokrati där alla är lika mycket värda, där man får tycka och tänka vad man vill, där man bestämmer över sin egen kropp. Vi pratar om månggifte och bortgifte. Förlägna skratt blandas med allvar.

Efter lektionen är både jag och kollegan lite tagna av diskussionerna och vilka förmågor eleverna visat att de besitter. De har jämfört, analyserat och reflekterat över skilda livsvillkor i världen enbart med hjälp av ett begränsat vardagsspråk. De har tillgång till helt andra kulturella referensramar än sina svenska klasskamrater tack vare sin bakgrund och livserfarenhet. De har bott i länder där frihet, demokrati och människors lika rättigheter inte är självklara. De har något att jämföra med och drar egna slutsatser med hjälp av sina egna erfarenheter. Detta är ju den stora utmaningen med våra nyanlända elever – hur ska vi låta dem få visa sina kunskaper och förmågor på ett språk de ännu inte behärskar?  Att få kognitivt utmanande uppgifter trots att de språkligt befinner sig på en lägre nivå.  Låter vi dem få visa sina kunskaper och tankar? Eller blir de sittandes tysta, självmant eller bortvalda, för att de ännu inte behärskar språket?

Vikten av att bli sedd och få lyckas kan inte nog poängteras. Språk och identitet hör nära samman. Elever som misslyckas tappar snart tron på sig själva och sin egen förmåga. Pauline Gibbons beskriver detta på ett bra sätt i sin bok Stärk språket stärk lärandet:  ”Bemöter vi eleven som en kompetent elev som är värd att lyssna på så har han eller hon en rejäl chans att växa in i den rollen. Blir eleven bemött som den som aldrig kan föra fram rätt svar eller formulera en bra tanke så är sannolikheten stor att hon eller han växer in i denna roll också.” (sid 19)

Vi måste alltså hitta arbetssätt och metoder som hjälper eleverna att lyckas och växa med uppgiften. Att bli sedda och lyssnade på – att tro på sin egen förmåga. Hur gör man då?! Som alltid finns det inga enkla svar eller snabba lösningar. Det kan vara både svårt och frustrerande att möta alla nya behov som ställs på skolan och vår undervisning. Studiehandledningen blir förstås oerhört viktig för våra nyanlända elever, men det gäller för alla lärare att försöka skaffa sig nya verktyg i verktygslådan! Metoder och konkreta tips på arbetssätt finns det mycket av, kanske kan du få lite tips genom att läsa min eller andras bloggar om språkutvecklande arbetssätt. (Se gärna tips på litteratur att läsa här på bloggen också.) Men det kanske viktigaste av allt – och som vi måste börja fundera över – är vårt förhållningssätt.

Nyligen hade jag den stora förmånen att få lyssna till Jim Cummins, kanadensisk språkforskare som bl a forskat och skrivit mycket om flerspråkighet. Han betonade lärarens roll som oerhört viktig och att vi ska försöka fundera över vad vi kan bidra med i våra egna klassrum, att fånga upp och koppla undervisningen till våra elevers tidigare erfarenheter. Dock är det viktigt att lärare inte lämnas ensamma i det arbetet. Skolans arbete ska ledas av rektorer som är insatta i de viktiga pedagogiska frågorna och som tillsammans med lärarna bör utarbeta en genomtänkt språkpolicy. En policy som ska genomsyra skolans arbete från elevnivå genom hela styrkedjan till beslutsfattare. Han pratade också om att skapa optimala förutsättningar i undervisningsmiljön där stöttning och höga förväntningar är ledorden, där språket utvecklas tillsammans med ämneskunskaperna i ett meningsfullt sammanhang. Eftersom andraspråkselever enligt forskning behöver minst fem år på sig att "komma ikapp" studiemässigt och tillägna sig skolspråket så blir därmed språkutvecklingen alla lärares ansvar, inte enbart andraspråklärarnas. Om vi inte tillsammans arbetar för och erbjuder rätt stöttning och undervisning så kommer dessa elever aldrig att komma ikapp. Han betonade också modersmålets betydelse, dels som tankeverktyg men också som stöd för andraspråksinlärningen. Vikten av att skapa tillåtande lärmiljöer som uppmuntrar flerspråkighet, där elevernas alla språk får användas som resurs i undervisningen och synas på skolans väggar, där skolan bekräftar och uppmuntrar elevernas mångkulturella identitet istället för att motarbeta den. Vad signalerar din skola?

Ju mer eleverna lär sig, desto mer stärks deras studiemässiga självbild och desto mer engagerade blir de i sina studier, menar Cummins. Han berättade om en flicka från Pakistan som beskrivit sin första tid i skolan i England som en tid då hon inte blev sedd som en elev med inlärningsmöjligheter som alla andra, bara för att hon inte behärskade undervisningsspråket. Hon fick mest sitta med meningslösa uppgifter utan kognitiva utmaningar så som att färglägga färdiga bilder. "But I´m not just a colouring-person, I am a lot more" som flickan själv beskrev den frustrerade situationen. Jim Cummins avslutade sin föreläsning med att lyfta fram en fundamental princip:
"If you want students to emerge from schooling after 12 years as intelligent, imaginative, and linguistically talented, then treat them as intelligent, imaginative, and linguistically talented from the first day they arrive in school." (Jim Cummins)

Även Pauline Gibbons lyfter fram detta:
"Att behandla andraspråkselever som vad de kan bli, betyder inte att vi ser eleverna utifrån vad de saknar, som t ex full behärskning av skolspråket, utan som duktiga och intelligenta elever som, med rätt typ av stöd, är lika kapabla att delta i lärandet och lyckas med studierna som sina förstaspråkskamrater." (Stärk språket stärk lärandet sid 19)

Det kanske är där vi måste börja - förändra vårt egna synsätt? Att se vad eleverna redan kan och vad de kan bli istället för vad de inte kan. I vår skolas handlingsplan för SKUA (Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) står det att läsa: "Genom stöttning och interaktion ska undervisningen genomsyras av att läraren ställer höga och positiva förväntningar på att alla elever kan och ska lyckas." (Skäggebergsskolans handlingsplan, SKUA)
Vi är inte i mål än och vi når inte alltid hela vägen fram - men vi kommer långt om vi jobbar utifrån det synsättet att vi tror på våra elever och att de ska lyckas. Genom stöttning och goda relationer rustar vi eleverna för framgång istället för misslyckanden. Detta gäller såklart alla elever vi möter i skolan! Jag vill avsluta mina tankar kring detta med mitt favoritcitat från Gibbons: 

Goda lärare tar sina elever mot stjärnorna och hjälper dem att få självförtroende!