SKUA i Sunne

Jag tänkte berätta lite om vårt SKUA-arbete här i Sunne. Tack vare att vi i kommunen tagit emot många nyanlända elever de senaste åren så har vi fått möjlighet att genom Skolverket få en kommungemensam fortbildningsinsats i Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med arbetsnamnet SKUA. Alla lärare i grundskolan och gymnasiet har deltagit i denna kompetensutveckling, inledningsvis under ledning av Josefin Nilsson och Caroline Bötrius från NC, Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Tack vare dem har vi alla fått en gemensam grund att stå på inför det fortsatta arbetet som vi nu driver på egen hand i kommunen.

När jag utbildade mig i svenska som andraspråk kom jag för första gången i kontakt med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med teorier, förhållningssätt och pedagogiska verktyg som är helt nödvändiga för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling men som också gynnar alla elevers lärande. Jag insåg snabbt att det här var verktyg som jag önskade att jag fått möta tidigare i mitt läraryrke och som jag också ville sprida vidare - alla borde få möjligheten att upptäcka vilka enorma pedagogiska vinster det finns att jobba språk- och kunskapsutvecklande! Jag försökte på egen hand att så små frön här och där men när vi som kommun fick chansen att ta del av NCs expertis och tillsammans lära oss mer kändes det fantastiskt! När jag själv fick frågan att hjälpa till i detta arbete kändes det både inspirerande och utmanande, tänk att få vara med och driva det här utvecklingsarbetet inte bara på den egna skolan utan också i hela kommunen!


Efter att NC haft sin utbildning här hos oss så har vi det här läsåret fått jobba vidare på egen hand. Jag och min kollega Annelie Björck har fått i uppdrag att driva arbetet vidare på kommunens F-6-skolor. Vi har haft två parallella spår - SKUA Grund och SKUA Ämnesgrupper. SKUA Grund är för de lärare som inte fått den tidigare utbildningen av NC. Där arbetar vi utifrån Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet som vi läser och diskuterar tillsammans. Vi blandar teori med praktiska övningar där deltagarna får prova olika aktiviteter. Vi lyfter också relevanta begrepp eftersom vi vill utveckla ett gemensamt språk om undervisning och lärande.

Mellan träffarna får deltagarna själva prova språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i sina respektive elevgrupper. När vi träffas så delger de varandra aktiviteter som de provat och sina upplevelser av detta; Vad fungerade bra? Vad var svårt? Vad behöver jag utveckla? Vad tar jag med mig i min fortsatta undervisning? Genom det kollegiala lärandet lär vi av varandra, inspirerar, tipsar, stöttar och ger goda råd!

Det andra spåret kallar vi för SKUA Ämnesgrupper. Enligt önskemål från både skolledarna och lärarna själva som gått NCs grundutbildning så har vi fortsatt vårt SKUA-arbete i form av ämnesgrupper. Våra F-6-lärare träffas då för att diskutera undervisning utifrån sina egna ämnen. Vårt mål har varit att koppla samman de tidigare parallella fortbildningsinsatserna; Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, Digitala verktyg och Bedömning.

Vi har delat upp arbetet under året i tre olika fokusområden; Tala/lyssna - läsa - skriva. Under varje fokusområde har vi tre träffar. Första träffen i ett fokusområde inleds alltid med en storsamling, d v s alla lärare träffas tillsammans och vi startar upp med att färska upp minnet genom en tillbakablick där vi som SKUA-handledare lyfter relevanta begrepp och frågeställningar, t ex talets betydelse för språkutvecklingen, vilka aktiviteter gynnar interaktionen mellan elever, stöttning och annat som är viktigt att tänka på inom det aktuella fokusområdet. Vi försöker också lyfta vilka digitala verktyg och hjälpmedel som kan vara till hjälp, dels genom att modellera och själva använda olika pedagogiska verktyg i ämnesgrupperna men också genom att tipsa varandra. Sedan fortsätter arbetet i ämnesgrupperna där det under första träffen är fokus på Lgr-11; Vad ställer mitt ämne för krav på t ex den muntliga förmågan? Vad förväntas mina elever behärska språkligt för att delta i ämnesundervisningen och visa sina kunskaper? Hur ska de få träna på de förmågorna? Vilka aktiviteter kan vi använda oss av i ämnesundervisningen för att de ska utveckla dessa förmågor? Utifrån de frågeställningarna förväntas lärarna till nästa träff ha extra fokus på t ex interaktion och talutrymme i sin undervisning. Vi vill också att de fortsatt provar olika språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter som de sedan ska delge varandra på den andra träffen. Träff 2 handlar alltså om att i sina ämnesgrupper diskutera undervisningen och aktiviteter som gynnar inlärningen och elevernas språk- och kunskapsutveckling; Vad har jag provat? Vad såg jag? Erfarenheter? Utmaningar? Möjligheter? Även här handlar det alltså om att inspirera, diskutera, tipsa, stötta, utmana och därigenom utveckla undervisningen. Kollegialt lärande när det är som bäst!

Vi har genomgående försökt lyfta ett systematiskt förhållningssätt, d v s hur vet vi att de förändringar vi gör leder till en förbättring? Hur får vi syn på vad eleverna lär sig? Vad de tycker och tänker? Detta är en stor utmaning som tvingar oss att tänka till lite extra och skruva på vår undervisning ytterligare några varv.

På träff 3 har vi fokus på bedömning; Vad ville jag se hos mina elever under de aktiviteter jag provade? Hur bedömer man t ex läsförmågan? Formativt? Summativt? Hur förmedlar jag det till mina elever? Hur dokumenterar jag? Vilka bedömningsstöd finns att få? Hur gör jag idag? Hur gör du? Vad kan vi förbättra? Vi vrider och vänder, stöter och blöter för att lyfta de här frågorna. Vi vill också få till en ökad samsyn kring bedömning och olika kunskapsnivåer vilket vi kommer att behöva jobba vidare med.

Till vår hjälp har vi våra förstelärare som driver arbetet i de olika ämnesgrupperna. Vi SKUA-handledare träffar regelbundet förstelärarna för att lägga upp ramarna för arbetet inför de olika fokusområdena, sedan får de sätta sin egen prägel på arbetet i sina respektive ämnesgrupper utifrån vad som är relevant för just deras ämne. Tack vare dem får vi återkoppling på hur arbetet fortskrider i de olika ämnesgrupperna, vad som fungerar bra, vilka utmaningar som finns och vad vi behöver ändra på eller förbättra. Ovärderlig hjälp för oss SKUA-handledare!


I vår gemensamma kommunikationskanal Teams lägger vi ut information, länkar, filmer och annat som kan tänkas fungera som stöttning i vårt gemensamma arbete, t ex Skolverkets moduler om Språk- läs- och skrivutveckling. Varje ämne har dessutom en egen kanal där man kan tipsa om material eller aktiviteter som är aktuella för just det ämnet. Vi uppmuntrar också lärarna att dela med sig av sina aktiviteter genom att dela dem i en "lektions-bank" på Teams.


Vad är då våra erfarenheter så här långt? Vi upplever att många deltagande lärare uppskattar det kollegiala lärandet då vår kommun har många små skolenheter där lärarna kan känna sig ensamma i sitt ämne. Att kunna utbyta erfarenheter, få stöd och inspiration av ämneskollegor blir då väldigt värdefullt och uppskattat. Andra framgångsfaktorer är att verksamhetschefer och skolledare är aktiva, drivande och ser till att det finns förutsättningar såsom t ex avsatt tid inom den arbetsplatsförlagda tiden. För att en kompetensutvecklingsinsats ska ge resultat på sikt krävs också att det blir en kontinuitet och löper över lång tid.


Det vi har fått till oss hittills är att det finns en generell önskan om att få jobba vidare i våra ämnesgrupper. Vår målsättning är att förhållningssättet i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet ska genomsyra hela verksamheten med höga förväntningar på våra elever där de med olika grader av stöttning kan utvecklas mot de uppsatta målen. Genom att reflektera över undervisningen, själv och tillsammans med andra, höjer vi kvaliteten på undervisningen vilket förhoppningsvis kommer att leda fram till det långsiktiga målet att höja elevernas resultat . Vi har många positiva och engagerade lärare som fortsätter att utveckla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i Sunne kommun vilket vi tycker är väldigt roligt och inspirerande!



Berättelse-ansiktet och Berättar-appen

Jag har tidigare skrivit om hur vi jobbat med berättande texter men det är ju ett arbete som aldrig blir klart utan alltid kan utvecklas och förbättras. Den här gången har vi arbetat med sagor och vi har använt "Berättelse-ansiktet" för att eleverna ska få en bra struktur på sina berättande texter.

Vi inledde arbetet med att läsa några klassiska sagor för att få inspiration. Tillsammans diskuterade vi handlingen och hur sagan var uppbyggd, d v s sagans struktur. Vi tog hjälp av "Berättelse-ansiktet" för att strukturera upp sagan och på bilden här nedan kan ni se hur vi arbetet med "Pannkakan:"

Vi diskuterade också typiska drag i en saga och hur man kan veta om en saga är gammal eller ny genom att studera ord i texten som kan ge oss ledtrådar. Vi repeterade syfte, struktur och språkliga drag som är typiska i sagor.

När vi hade läst några sagor tillsammans så fick eleverna läsa en varsin saga på egen hand. De fick i uppgift att fylla i ett eget "Berättelse-ansikte" till sin saga och med hjälp av den återberätta sagan för en klasskamrat. För att kunna göra det måste man ha förstått handlingen i sagan och kunna plocka ut de viktigaste händelserna. Där kan en grafisk modell såsom "Berättelse-ansiktet" vara till stor hjälp för eleverna för att strukturera upp händelserna.


Nu när vi fått inspiration från andra sagor så var det dags att gå över till att skriva egna sagor! Inför skrivandet fick eleverna planera sin saga genom att göra egna "Berättelse-ansikten" som de utgick från när de skulle börja skriva texten. Med hjälp av den hade de handlingen klar för sig med början, händelser och slut i en röd tråd innan de påbörjade själva skrivandet. I början av varje skrivtillfälle hade vi också korta "mini-lektioner" där vi tränade på t ex beskrivningar, skiljetecken och hur man skriver dialoger i en text.


Eleverna fick skriva texten på datorn för att enkelt kunna bearbeta den medan den växte fram. När de skrivit klart bearbetade de texten ytterligare tillsammans med mig och med hjälp av en checklista.

När både de och jag var nöjda var det dags för nästa steg - att illustrera texten med bild och ljud. Att kunna använda bilder eller andra konstnärliga uttryck tillsammans med sina texter för att förstärka budskapet och göra det tydligare och mer levande är ett kunskapskrav för både Sv och SvA. Eftersom vår kommun har licens för Nationalencyklopedin så ingår en hel del roliga och användbara appar. Vi valde därför att använda appen Berätta med NE till våra digitala berättelser:

Appen är enkel att använda även för yngre barn och i länken här finns en kort instruktionsfilm som vi tittade på tillsammans innan vi började: Berätta med NE. Elevernas uppgift var att välja lämpliga bilder som passade till deras saga. Till varje bild skulle de skriva 1-2 meningar, d v s en slags "lättläst" version av sin berättelse.

När det arbetet var klart skulle de spela in ljud till varje bild där de läste in berättelsen i sin helhet.

 

När den digitala boken är helt klar kan man spara den i ibooks eller dela den så att man t ex kan visa och lyssna på den hemma. Man skulle också kunna samarbeta med andra klasser och låta eleverna läsa och visa sina sagor för de yngre eleverna för att på så vis också få en naturlig mottagare.

De flesta elever tyckte att appen var enkel att använda, utmaningen bestod istället i att välja bilder som passade till texten och framförallt att skriva enbart en mening till bilden. Det blev en bra övning i att välja ut det viktigaste i texten och att handlingen ändå tydligt skulle framgå, speciellt för de äldre eleverna som skrivit längre och mer utvecklade texter. För de yngre eleverna är appen ett bra hjälpmedel för att skriva en enkel saga med ord och bild, men man kan alltså utveckla övningen för de äldre eleverna så den blir lite mer utmanande.

 

Eftersom vi sparar de digitala berättelserna så kan man enkelt jämföra och få syn på elevernas utveckling. Dels den skriftliga förmågan men också vad gäller uttal och den muntliga förmågan eftersom eleverna även spelat in ljud till berättelsen. Det blir alltså en slags formativ bedömning samtidigt som eleverna kan titta och lyssna själva, få syn på sin egen utveckling och därmed bli delaktiga i sitt egna lärande. Vi har tidigare spelat in eleverna när vi använt andra digitala verktyg för berättande och det brukar vara ganska roligt för dem att lyssna och jämföra när de själva märker att de blivit bättre på svenska!

Prova gärna detta digitala verktyg men se till att eleverna även här får stöttning och strukturer för sitt skrivande!



Systematiskt förhållningssätt i läsundervisningen

Vi älskar böcker och i samband med Barnboksveckan startade vi i SvA-undervisningen ett läsprojekt där vi utgick från böcker som finns med i URs programserie Sluka svenska. Vi har tidigare jobbat med "Fröken Spöke" som ni har kunnat läsa om i blogginlägget Att skapa tillgängliga lärmiljöer . Nu skulle eleverna i åk 2 och åk 3 få läsa "Köttbullar i fickan", åk 4 och 5 "Spring Amina" och åk 6 "Om jag får stanna." I programserien Sluka svenska finns dessa böcker inlästa och är effektfullt producerade med ljudeffekter och lagom talhastighet. Några av böckerna är översatta till andra språk och för den som vill finns även lärarhandledning och arbetsmaterial till de olika böckerna att tillgå.

I SvA-undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur. Genom att arbeta utifrån en gemensam läsupplevelse får vi med mycket av det centrala innehållet, t ex berättande texters uppbyggnad, språkliga drag, innehåll och budskap, både det som är uttalat och det som står mellan raderna. Vi får diskutera texter som belyser människors upplevelser, identitet och livsvillkor som vi kan koppla till elevernas egna erfarenheter. Vi får också möjlighet att aktivt och i ett naturligt sammanhang arbeta med lässtrategier för att förstå och tolka texter.

Innan vi började läsa ett nytt kapitel arbetade vi med förförståelse med hjälp av bilder och betydelsebärande ord där vi också försökte knyta an till elevernas tidigare erfarenheter. Därefter lyssnade vi till avsnittet och diskuterade innehållet tillsammans.

De äldre eleverna fick ta hem boken som läsläxa där de fick i uppgift att läsa texten och försöka besvara frågorna på egen hand. De fick också prova att använda olika strategier för att ta reda på betydelsen av svåra ord. Sedan diskuterade vi svaren tillsammans och framförallt HUR eleverna kommit fram till sina svar. Den gemensamma diskussionen är värdefull för att synliggöra vilka strategier man använder för att förstå en text.

Läsning är något som eleverna möter i alla skolans ämnen och det är därför viktigt att alla lärare jobbar aktivt med läsförmågan för att ta del av ämnesinnehållet. För att eleverna ska kunna förstå och ta del av innehållet i texter gäller det att vi som lärare arbetar med aktiviteter före, under och efter läsningen. Läs gärna om arbetet med lässtrategier i ett tidigare inlägg Att arbeta med de viktiga lässtrategierna. Här är några av de moment vi arbetade med under vårt läsprojekt för att få eleverna mer delaktiga och öka deras läsförståelse:

• Lyssna på texten
• Skapa förförståelse med hjälp av bilder och betydelsebärande ord
• Förutspå handlingen med hjälp av bilder, ord eller rubriker
• Arbeta med strategier för att förstå svåra ord
• Sammanfatta texten med hjälp av nyckelord och tidsord
• Återberätta för en kompis
• Ställa egna frågor till texten
• Skapa inre bilder
• Göra kopplingar till sig själv och omvärlden
• Svara på frågor om texten på, mellan och bortom raderna
• Samtala om textens budskap
• Göra jämförelser med hjälp av VENN-diagram, t ex jämföra huvudpersonerna
• Skriva en bokrecension
• Träna på läsflytet genom att läsa texten på egen hand

Hur vet vi då att det vi gör hjälper eleverna? Hur synliggör vi elevernas lärande? Efter läsprojektets slut tog vi hjälp av eleverna själva genom att lista vad vi gjort och bad dem fundera över frågorna:

• Vilka aktiviteter har hjälpt dig att förstå bättre?
• Vad tycker du hjälper dig bäst?
• Vad tycker du om aktiviteterna? Varför?
• Vilken slags frågor tycker du har varit lättast/svårast att svara på? Varför?
• Tror du att det hade blivit någon skillnad om du bara läst boken tyst för dig själv? Hur?
• Vad har du lärt dig som du kan ha nytta av i fortsättningen när du läser texter?

Så här svarade några av eleverna:

"Jag tycker det hjälper att lyssna på texten först för att om jag inte känner igen och kan uttala ett svårt ord när jag läser det i boken så hör jag hur det uttalas när vi lyssnar och då känner jag igen ordet när jag ska läsa sen."

"Prata tillsammans är bra för man kan typ förstå mycket bättre. Om vi läser själv det är svårt med svåra ord och då förstår man inte men när vi pratar om orden kanske nån annan förstår. När vi lyssnar och du pausar och frågar om texten är bra. Om jag har hört texten först är det mycket lättare att läsa själv sen för då känner jag igen orden."

"Det är mycket svårare att läsa bara själv. Bättre att läsa tillsammans."

"Om man bara läser texten så är det inte säkert att man vet vad man läser men får man bilder till texten hjälper det mycket för då förstår man texten bättre sen."

"På raderna är lättast för då vet man att svaret finns nånstans i boken. Mellan raderna är roligast för då får man tänka lite själv och jag får tänka efter liksom vad har hänt och sätta ihop det med något annat som har hänt. Men om det handlar om en själv så kan man va orolig om man svarar rätt eller fel eller så kan man va orolig om det hamnar i andras händer som man inte vill ska läsa."

"Skillnaden var att om man läser själv så hoppar man över om det finns svåra ord och om det kommer en fråga sen så vet man inte vad det betyder."

"Jag har lärt mig att stanna lite ibland när jag läser och tänka på vad jag läst och kanske läsa om om jag inte förstår. Men vänta, vad kan det här betyda?"

"Jag har lärt mig att försöka dela upp ord som jag inte förstår och se vad delarna betyder."

"Jag har lärt mig att man måste läsa mer noga för att kunna svara på frågorna och läsa om ibland."

Genom att ställa den här typen av frågor till eleverna om deras egna lärande når vi mycket längre än att enbart låta eleverna svara på läsförståelsefrågor som vi bedömer om de är rätt eller fel. Vi får eleverna att reflektera över sitt egna lärande och synliggör därmed en del av lärandet för dem. Vi får också viktig information för vår fortsatta undervisning och vad eleverna upplever som meningsfullt men också vad de behöver få träna mera på. Det viktigaste av allt är ju att vi lär dem strategier som de kan ha nytta av i sitt fortsatta lärande och inte bara för stunden.

Att få syn på elevernas upplevelse av undervisningen och vad de aktiviteter vi lärare erbjuder ger för effekt är något som vi lyfter i kommunens pågående SKUA-fortbildning. (Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) Att ha ett systematiskt förhållningssätt i sin undervisning är en viktig del av det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan. Vi försöker uppmuntra alla lärare att ställa frågor till sina elever om undervisningen för att få syn på om det vi gör får någon effekt. Detta är inte helt enkelt, men man får heller inte vara rädd för att börja i det enkla.

Digitala verktyg då? Ja det finns såklart många digitala verktyg att använda i läsundervisningen. Denna gång fick det bli i form av en programmeringsuppgift i samband med en gemensam fortbildningsinsats i kommunens F-6-skolor. Vi kastade oss ut i detta genom att låta våra elever använda Scratch och Scratch jr där deras sprajtar (yes, här är det fröken som fått lära sig ett nytt ord!) skulle programmeras för att möta bokens huvudperson och ställa frågor till huvudpersonen. Deras programmeringsuppgift gick ut på att programmera sina sprajtar för att mötas och "prata" med varandra. En större utmaning för SvA-fröknarna än för eleverna! Men precis som med det systematiska kvalitetsarbetet så måste man börja någonstans och våga lite! Fortsättning följer!

Föräldrasamverkan med digitala hjälpmedel

Att lära sig ett andraspråk tar lång tid och att lära på ett andraspråk är också en utmaning. Hur kan vi stötta våra nyanlända familjer och samtidigt öka samarbetet mellan hem och skola så att vi ger eleverna goda förutsättningar att utveckla språket och samtidigt sina ämneskunskaper? Vi bjöd in en grupp föräldrar för att informera dem om hur man som förälder kan stötta sina barn med skolarbetet där vi tipsade om digitala studiestöd som finns tillgängliga på nätet.

Vi började med att prata om modersmålets betydelse för språkutvecklingen och hur språk stöttar varandra vid inlärningen av nya språk. Därför jobbar vi mycket med ord och begrepp på både svenska och modersmålet i studiehandledningen men också till viss del i SvA-undervisningen. På samma sätt kan man träna hemma med hjälp av olika hjälpmedel. Vår studiehandledare i arabiska visade hur elever och föräldrar kan använda sig av läromedelsföretagens webbappar som finns t ex till böcker i SO och NO-undervisningen där man kan träna på ord och begrepp på både svenska och arabiska. Även om inte alla barn kan läsa på sitt modersmål så kan de föräldrar som är läskunniga läsa och samtala med sina barn om de olika begreppen.

 

Eftersom vår kommun har tjänsten Inläsningstjänst så fick föräldrarna prova att logga in med sina barns inloggningar för att se hur man kan få både läromedel och skönlitteratur upplästa vilket kan vara ett bra stöd för många. Flera böcker finns även här på olika språk. Eftersom vi har lite yngre elever så är det inte säkert att alla klarar av att på egen hand använda sig av tjänsten hemma, därför fick föräldrarna lära sig hur man gör.

Läsningen är viktig för tillägnandet av ett språk och vi arbetar mycket med tvillingböcker, d v s böcker som finns både på svenska och översatta till andra språk. Om boken finns på Inläsningstjänst brukar vi lägga dem i barnens "bokhyllor" så att de själva kan lyssna på böckerna. Alla kanske inte är läskunniga men då kan man ändå lyssna på boken. Även biblioteken har utökat sitt utbud av s k tvillingböcker som man kan uppmuntra barn och föräldrar att låna och läsa tillsammans. "Världens bibliotek" har också e-böcker och ljudböcker på flera språk där man kan ta del av deras utbud enbart genom att registrera sin e-postadress: Världens bibliotek

Vi tipsade också om andra länkar, hemsidor och appar som kan vara användbara. Även om man inte har tillgång till dator hemma så är de tjänster vi visade under mötet användbara även på ipad och mobil. Om man inte har tillgång till internet hemma så kan man boka en dator t ex på biblioteket.

Föräldrarna verkade positiva efter mötet, många känner att de vill hjälpa sina barn i skolarbetet men kanske tycker det är svårt med svenska språket. Med digitala hjälpmedel ökar deras möjligheter att hjälpa sina barn samtidigt som de själva kan träna sina svenska språkfärdigheter, som en förälder konstaterade.

Vi ska fortsättningsvis försöka bjuda in fler föräldragrupper med andra modersmål än arabiska. Om man har endast en eller ett fåtal med ett visst modersmål så kan man ta tillfället i akt att visa hur föräldrarna kan stötta sina barn t ex vid utvecklingssamtalet när man har tolk på det aktuella språket.

 

Tillsammans hjälps vi åt för att ge barnen goda förutsättningar för lärande - en win-win alltså!



Att samtala och diskutera - vi tränar inför nationella proven

Meningsstarter av Anna Kaya



De muntliga nationella proven närmar sig för våra åk 6:or och därför har vi haft lite extra fokus på de muntliga förmågorna i sva-undervisningen under ett par veckors tid. Att samtala och diskutera är en konst som man måste träna för att utveckla. Eleverna behöver få konkret stöttning hur man kan uttrycka sig för att föra fram sina åsikter, bygga vidare på ett resonemang eller bjuda in andra i ett samtal. Ett moment i de nationella proven är att lyssna på en kort ljudberättelse och därefter samtala om innehållet där elevernas förmåga att samtala bedöms utifrån kunskapskraven. Jag ville därför att de skulle möta en liknande situation i undervisningen för att träna på dessa moment. Så här i Halloween-tider så passade det bra att lyssna på en riktigt läskig spökhistoria, Spöket som försvann, som är ett program från Barnradion på Sveriges Radio. (Länken hittar du här: Spöket som försvann) Programmet är uppdelat i fem avsnitt på ca 6-7 minuter och är därför ganska jämförbara med de berättelser eleverna ska lyssna på när det är nationella prov.

Spöket som försvann, SR

När vi lyssnar på ljudberättelser passar vi också på att träna olika strategier som kan underlätta förståelsen. Genom att titta på bilderna och läsa rubrikerna på avsnitten kan vi förutspå och gissa handlingen och ta hjälp av elevernas eventuella förkunskaper och tidigare erfarenheter. (Detta är inte möjligt på nationella proven men nu tränar vi alla förmågor vi kan i undervisningssituationen.)Varje avsnitt av Spöket som försvann inleds också med en resumé som sammanfattar den föregående handlingen och eftersom varje avsnitt slutar på ett spännande sätt kan vi även då gissa och förutspå vad som kommer att hända. Det här är en berättelse med en rejäl twist på slutet!

Till varje avsnitt har jag gjort lappar med olika slags frågor; frågor om handlingen för att kontrollera elevernas förståelse men också öppna frågor där eleverna får dra egna slutsatser eller koppla till egna erfarenheter.



Vi har också använt Anna Kayas fina sammanställningar av meningsstarter för att samtala och diskutera. I början kan man fokusera på att eleverna ska träna på att använda en eller ett par fraser för att presentera en egen åsikt, bjuda in någon annan i samtalet eller bygga vidare på vad någon annan sagt. När eleverna blir mer vana att samtala kan man sedan bygga på med ytterligare fraser. Länken till Anna Kayas meningsstarter hittar ni här: Meningsstarter: samtala och diskutera



Vi lyssnade på ett avsnitt i taget och därefter fick eleverna dra en lapp, läsa frågan högt och försöka svara på den. I de fall där det var öppna frågor fick de träna på att bjuda in någon annan i samtalet och bygga vidare på varandras resonemang.



Precis som med allt annat så räcker det inte att eleverna får träna på det här en gång utan de behöver få möta det flera gånger i undervisningen. Liknande övningar går ju såklart att göra med andra ljudberättelser från t ex Sveriges Radio eller UR där du själv kan göra frågor att diskutera utifrån din elevgrupps behov. Förhoppningsvis har eleverna nu lite förförståelse inför nationella provets genomförande och har fått fler verktyg för att lyssna, förstå och samtala.

Vi förklarar, motiverar och argumenterar

Så här i valtider passade vi på att även i sva-undervisningen arbeta med ord och begrepp som hör ihop med demokrati för att bättre förstå hur det svenska samhället och valet fungerar. Vi har också tränat på att kunna uttrycka sina åsikter och motivera dem både muntligt och skriftligt genom att studera och skriva argumenterande texter. Vi har tränat på förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Genom undervisningen i svenska som andraspråk ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. (Kursplanen i svenska som andraspråk, Lgr -11)

Förutom det som uttrycks i kursplanen så ville vi ge våra elever en god förförståelse eftersom många också arbetade med valet i sina klasser. Vi ville också tydliggöra hur viktigt det är att kunna uttrycka sina åsikter och argumentera för dem eftersom det framförallt är en demokratisk fråga. Våra mål med arbetsområdet presenterade vi för eleverna innan uppstart:

Vi har arbetat enligt Cirkelmodellen (Cykeln för undervisning och lärande) och här kommer en kort presentation av vårt arbete:

Fas 1: Vi bygger upp kunskap om arbetsområdet och utvecklar ord- och begreppsförmågan
Vi började med att ställa oss frågan "Vad är ett samhälle?" Vi tog hjälp av UR Skolas serie "Så funkar Sverige" och avsnittet Det svenska samhället. Därefter fick eleverna komma med förslag på vad som kännetecknar ett samhälle och vad som behövs för att ett samhälle ska vara bra att leva i. De kunde också göra jämförelser med samhällen i andra länder som de bott i. Utifrån deras förslag fick de sedan välja vad de själva tyckte var viktigast i ett samhälle och motivera sina val. Vi införde redan här begreppen åsikt och motivering. Till sin hjälp fick de stödmallar med meningar: Jag tycker det är viktigt med... för att... Eleverna fick sedan muntligt presentera sina åsikter för varandra och vi fick också diskutera att man har rätt att tycka olika och att allas åsikter är lika mycket värda. Om man vill påverka hur någon annan tänker och tycker så måste man istället bli bra på att övertyga genom att ha bra argument!

Vi fortsatte vårt arbete med att se på en annan av UR Skolas programserier "Nyfiken på Sverige" och avsnittet Den svenska demokratin. Den här programserien är perfekt för nyanlända elever som behöver lära sig hur det svenska samhället fungerar och är dessutom översatt till flera olika språk. Våra elever fick börja med att titta på filmen på sina respektive modersmål för att få en god förståelse för innehållet och hur den svenska demokratin fungerar. Sedan tittade vi på avsnittet på svenska och diskuterade innehållet. Utifrån avsnittet plockade vi sedan ut relevanta svenska ord och begrepp som vi ville att eleverna skulle lära sig. De fick också orden översatta till sina modersmål. De svenska begreppen fick de placera ut på vårt "Tankar om ord-schema."

Syftet är att de ska få syn på vilka ord de behärskar och vilka ord de måste träna mera på. Det är alltså ett sätt att synliggöra elevernas lärande. Under arbetets gång plockar vi fram schemat igen och då ska de förhoppningsvis kunna flytta orden mer och mer till höger på skalan, d v s att de förstår ordet och kan förklara det. Eleverna fick tidigt veta att ett av målen med det här arbetsområdet var att kunna förklara orden för varandra i ett skärmkorsord. Men först måste de få olika tillfällen att träna! Vi tränade på orden i sitt sammanhang genom att titta på programmet och därefter diskutera betydelsen. Eleverna fick också prova att skriva orden i en lucktext innan de fick orden i läxa.

Vi tränade också på orden och begreppen genom att spela kahoot. Kahoot är ett interaktivt digitalt verktyg som jag har beskrivit i ett tidigare inlägg: Att skapa tillgängliga lärmiljöer

Till slut var eleverna redo att pröva sina ordkunskaper i ett skärmkorsord om valet. Du kan läsa mer om vad ett skärmkorsord är och hur man enkelt kan göra egna skärmkorsord i ett tidigare inlägg här i bloggen: Skärmkorsord I ett skärmkorsord skapar man naturliga informationsklyftor där eleverna måste hjälpas åt för att kunna lösa uppgiften. De får då tillfälle att muntligt använda sina språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Nu när vi hade de kunskaper och begrepp vi behövde så var det dags att gå vidare med argumenterande texter.

Fas 2: Vi studerar modelltexter inom genren
Tillsammans studerade och dekonstruerade vi olika texter inom den argumenterande genren; Vad har texten för syfte, struktur och språkliga drag? Vilka ord och fraser kan man använda för att visa sin åsikt och argumentera för den? Vilka sambandsord förekommer i en argumenterande text?

Vi brukar ta fram våra modelltexter på storbild genom projektorn så att alla kan följa med i texten samtidigt som vi diskuterar och gör överstrykningar för att visa på olika mönster i texten. Även här kan eleverna behöva jobba vidare på egen hand för att träna på textens struktur, t ex genom att pussla ihop en isärklippt text.

Fas 3: Vi skriver en gemensam text
Utifrån de kunskaper vi fått i fas 2 konstruerade vi tillsammans en argumenterande text. Eleverna kommer med förslag och du som lärare styr samtalet genom att ställa frågor, be om förtydliganden, påminna om strukturen eller be om andra mer ämnesspecifika ord som hör till det skriftliga skolspråket. Texten bearbetas under tiden som den växer fram tills alla är nöjda. Den gemensamt skrivna texten kan sedan fungera som modelltext för eleverna när de själva ska skriva en argumenterande text.

 Fas 4: Eleverna skriver en individuell text
Tack vare arbetet i fas 2 och 3 har eleverna fått olika verktyg för att skriva en egen text inom den argumenterande genren, men en del elever kan behöva fortsatt stöttning. Våra elever fick ta hjälp av en planeringsmatris för att få rätt struktur på sin text, en ordbank för att kunna variera sitt språk samt en checklista för att kunna gå igenom och bearbeta sin text på egen hand efter avslutat arbete.

När eleverna var nöjda med sin text var det dags att ge varandra respons på texten och vi använde oss då av Two stars and a wish. Eleverna fick skriva två saker som de tyckte var bra med kamratens text och en sak som de kunde förbättra och tänka på till nästa gång. Även här var checklistan till hjälp då vi utgick från den när vi diskuterade vad som kännetecknar en bra argumenterande text.

Slutligen gjorde vi en utvärdering där vi tillsammans tittade på de mål som vi satt upp innan arbetsområdet; hade vi nått våra mål? Genom att arbeta med Cirkelmodellen, modellering och stöttning så hjälper vi eleverna att nå mycket längre än de skulle klara att göra helt på egen hand.

Är det då inte "fusk" att eleverna får så mycket hjälp att skriva egna texter? Tvärtom tycker jag, genom att ge eleverna verktyg för hur olika texter ska utformas så ger vi dem strategier som de kommer att ha nytta av i sitt fortsatta lärande! När de vet vad som förväntas av dem så får de också större förutsättningar att fokusera på innehållet och kreativiteten.

Hoppas att du fått tips om hur du kan stötta dina elever i deras skrivande! Lycka till!



Dictogloss

Att ge eleverna många tillfällen att lyssna aktivt i olika sammanhang är lika viktigt som att lära dem att läsa, tala och skriva. Lyssnandet är en viktig del av språkutvecklingen men något som ibland kan glömmas bort då det är lätt att ta för givet att det är något som utvecklas av sig själv. Så är dock inte fallet och det är viktigt att vi hjälper eleverna att utveckla förmågan att lyssna. Dictogloss är en lyssningsövning där eleverna även får tillfällen att samtala, läsa, skriva och göra anteckningar. Målet är att de ska rekonstruera en text som de får lyssna på när läraren läser högt. Du kan läsa mer om Dictogloss och andra lyssningsövningar i Gibbons Stärk språket stärk lärandet.


Så här strax innan sommarlovet kan det vara en rolig utmaning att göra en variant av en dictogloss-övning genom att lyssna på en sångtext, gärna någon klassisk svensk sommarlåt! Först får eleverna lyssna på låten utan att anteckna något. Sedan får de lyssna på låten en gång till och antecknar under tiden så många ord de hinner med och kan urskilja i texten. De behöver inte skriva meningar utan bara nyckelord. Handstil och stavning är inte viktigt i det här skedet.

Efter det får eleverna sätta sig parvis och jämföra sina anteckningar för att se om de kan få ihop några textrader med hjälp av varandra. Eleverna får då träna på att samtala och förhandla om ord och uttryck.

Sedan får eleverna lyssna till texten ytterligare en gång för att försöka fylla i de luckor som fortfarande finns i texten. Om man vill kan eleverna få samarbeta i grupper om fyra för att se om man tillsammans kan rekonstruera hela låttexten. Fördelen med att samarbeta är att alla kan bidra med något, även de som inte uppfattat mer än några enstaka ord. Här hjälps man åt och lär av varandra!

Därefter skriver vi elevernas förslag till textrader på tavlan och får en diskussion om både ordval, grammatik och innehåll. Det kan också vara riktigt intressant att analysera låttexter eftersom de oftast innehåller uttryck och bildspråk som inte används i talat språk, vad menas egentligen?

Till slut tar vi fram originaltexten och jämför den med elevernas förslag innan vi lyssnar på låten en sista gång med texten framför oss och då brukar eleverna vara sugna på att få sjunga med!



Denna gång lyssnade vi på Gyllene Tiders "Jag går och fiskar"

Detta brukar vara en uppskattad övning som kan locka till många skratt och passar särskilt bra i slutet av ett läsår då eleverna kan vara lite trötta. Det är en övning där eleverna får träna på att lyssna, skriva och läsa men också att samarbeta och samtala med varandra. Man får många bra diskussioner om ordval, grammatik och innehållet i låttexten. Dessutom gillar de flesta eleverna musik vilket gör att övningen brukar  kännas stimulerande och rolig samtidigt som den är meningsfull!

Hoppas ni blir sugna att prova själva!