Boken Rolf får ett paket finns förutom på svenska översatt till dari och arabiska. Vi använde en dokumentkamera för att kunna visa böckerna samtidigt genom en projektor för att få storbild. Vi började med att titta på framsidan. Karaktären Rolf är bekant för eleverna sedan tidigare och idag fokuserade vi mer på den språkliga biten. Genom att titta på bokstäverna kunde vi tillsammans konstatera att både arabiska och dari har ett annat skriftspråk än svenska. Först såg det ut som att dari och arabiskan var helt lika när vi tittade på det första ordet i titeln, ja vi kunde nästan räkna ut att det stod Rolf. Men när vi tittade närmare blev det svårare att urskilja vad som stod och vi såg att det skilde sig åt även mellan dari och arabiska i underrubriken. Sedan uppmärksammade vi läsriktningen, där kunde ju våra dari och arabisktalande elever upplysa oss om att man läser från höger till vänster istället för i svenskan från vänster till höger. När vi skulle öppna boken och börja läsa upptäckte vi också att man i dari och arabiska börjar läsa längst bakifrån i boken, alltså tvärtom vad vi är vana på svenska där vi börjar framifrån. Tänk så många moment att hålla reda på när man ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk, det blev till och med rörigt för oss lärare ett tag innan vi fick ordning på alla sidor!
Sedan började vi läsa. Tvillingläsning innebär att man läser samma bok omväxlande på olika språk. I vårt fall blev det alltså till och med trillingläsning! Först läste vi sidan på svenska, sedan läste våra studiehandledare samma sida på dari och arabiska. På så vis fick vi samma berättelse på tre olika språk!
När vi läst klart var det dags att börja jobba med innehållet. Den här gången ville vi fokusera på strukturen i en berättande text, den narrativa genren. Eftersom våra elever är i början av sin läs och skrivinlärning använde vi oss av en fyrfältare för att tydliggöra strukturen. En fyrfältare är uppdelad i fyra fält med rubrikerna inledning - problem - lösning - slut. Detta ger en enkel men överskådlig bild av hur en berättande text är uppbyggd.
Vi delade in oss i mindre grupper där de dari och arabisktalande eleverna fick jobba med studiehandledarna för att arbeta med samma innehåll men på sitt starkaste språk. Vi började med att titta på den tomma fyrfältaren och rubrikerna. Inledning - hur berättelsen börjar - hur började boken vi precis läste? Vad får vi mer veta i inledningen? Vi lärare hade förberett oss genom att välja ut fyra bilder från boken som vi placerade i rutorna allteftersom vi diskuterade oss igenom de olika fälten. Vad var det för problem Rolf råkade ut för? Hur löste han det? Hur slutade boken? Eleverna var aktiva i diskussionen och tillsammans kunde vi till slut återberätta boken med hjälp av att titta på fyrfältaren och bilderna.
Nu var det elevernas tur! De fick en varsin fyrfältare där de själva fick måla bilder utifrån boken men det var viktigt att det blev en tydlig inledning, att det framgick vilket problem som uppstod, hur Rolf löste problemet och hur boken slutade. Med hjälp av bilderna fick de sedan träna på att muntligt återberätta bokens innehåll för varandra två och två.
Så vad gav oss detta lektionstillfälle?
För det första har vi jobbat med flera av kursplanemålen i både svenska och sva. De båda kursplanerna är relativt lika sett till det centrala innehållet och mål, även om det finns specifikt innehåll som skiljer dem åt på några punkter. Vi har jobbat med berättande texters uppbyggnad och hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Vi har också tränat på att lyssna och muntligt återberätta med hjälp av bilder. Detta är gemensamma inslag för båda kursplanerna. Vi har också jämfört svenskans och modersmålens läsriktning och bokstävers form, vilket är ett centralt innehåll för sva. På köpet fick alla våra elever lite allmänbildning om olika språk och skriftsystem. Jag tänker också att det här är en del av värdegrundsarbetet, att visa respekt och förståelse för varandras olikheter. För det mesta försöker vi lyfta fram våra likheter, men det här är ett tillfälle att visa att det är roligt med olika språk. Framförallt handlar det om identitet - språk är viktigt för ens identitet och självkänsla! Alla språk måste få synas i skolan, man ska vara stolt över att vara flerspråkig och där är vi lärare viktiga för att skapa ett tillåtande klimat.
Vad gör man då om man inte har tillgång till studiehandledare på skolan? Ja det är nog få som upplever att man har tillräckligt mycket studiehandledning att erbjuda på elevernas modersmål, vissa språk har man svårt att erbjuda någon studiehandledning alls, små byskolor har svårt att organisera och erbjuda den viktiga stöttning som studiehandledningen ger. Men försök då att hitta andra möjligheter! Om eleven inte är läs och skrivkunnig själv på modersmålet kanske det finns en läs och skrivkunnig förälder som kan komma till skolan och hjälpa till med en tvillingläsning? Alltfler läromedels och bokförlag utökar sitt utbud med böcker på flera språk. Biblioteken har börjat erbjuda språklådor för tvillingläsning. Olika digitala hjälpmedel, t e x SVAappen, möjliggör parallell läsning på sv/flera olika språk. Om man inte kan läsa själv eller få någon som läser så kan man kanske få lyssna på en saga på modersmålet, finns t ex på ur.se. På Inläsningstjänst kan man hitta både läromedel och skönlitteratur som finns inlästa på olika modersmål. Låt böcker på andra språk stå framme i klassrummet bara för att visa att det finns och hur det kan se ut.
Det var allt för denna gång, hoppas ni själva vill prova att jobba med tvillingläsning och fyrfältare i framtiden!
