Systematiskt förhållningssätt i läsundervisningen

Vi älskar böcker och i samband med Barnboksveckan startade vi i SvA-undervisningen ett läsprojekt där vi utgick från böcker som finns med i URs programserie Sluka svenska. Vi har tidigare jobbat med "Fröken Spöke" som ni har kunnat läsa om i blogginlägget Att skapa tillgängliga lärmiljöer . Nu skulle eleverna i åk 2 och åk 3 få läsa "Köttbullar i fickan", åk 4 och 5 "Spring Amina" och åk 6 "Om jag får stanna." I programserien Sluka svenska finns dessa böcker inlästa och är effektfullt producerade med ljudeffekter och lagom talhastighet. Några av böckerna är översatta till andra språk och för den som vill finns även lärarhandledning och arbetsmaterial till de olika böckerna att tillgå.

I SvA-undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur. Genom att arbeta utifrån en gemensam läsupplevelse får vi med mycket av det centrala innehållet, t ex berättande texters uppbyggnad, språkliga drag, innehåll och budskap, både det som är uttalat och det som står mellan raderna. Vi får diskutera texter som belyser människors upplevelser, identitet och livsvillkor som vi kan koppla till elevernas egna erfarenheter. Vi får också möjlighet att aktivt och i ett naturligt sammanhang arbeta med lässtrategier för att förstå och tolka texter.

Innan vi började läsa ett nytt kapitel arbetade vi med förförståelse med hjälp av bilder och betydelsebärande ord där vi också försökte knyta an till elevernas tidigare erfarenheter. Därefter lyssnade vi till avsnittet och diskuterade innehållet tillsammans.

De äldre eleverna fick ta hem boken som läsläxa där de fick i uppgift att läsa texten och försöka besvara frågorna på egen hand. De fick också prova att använda olika strategier för att ta reda på betydelsen av svåra ord. Sedan diskuterade vi svaren tillsammans och framförallt HUR eleverna kommit fram till sina svar. Den gemensamma diskussionen är värdefull för att synliggöra vilka strategier man använder för att förstå en text.

Läsning är något som eleverna möter i alla skolans ämnen och det är därför viktigt att alla lärare jobbar aktivt med läsförmågan för att ta del av ämnesinnehållet. För att eleverna ska kunna förstå och ta del av innehållet i texter gäller det att vi som lärare arbetar med aktiviteter före, under och efter läsningen. Läs gärna om arbetet med lässtrategier i ett tidigare inlägg Att arbeta med de viktiga lässtrategierna. Här är några av de moment vi arbetade med under vårt läsprojekt för att få eleverna mer delaktiga och öka deras läsförståelse:

• Lyssna på texten
• Skapa förförståelse med hjälp av bilder och betydelsebärande ord
• Förutspå handlingen med hjälp av bilder, ord eller rubriker
• Arbeta med strategier för att förstå svåra ord
• Sammanfatta texten med hjälp av nyckelord och tidsord
• Återberätta för en kompis
• Ställa egna frågor till texten
• Skapa inre bilder
• Göra kopplingar till sig själv och omvärlden
• Svara på frågor om texten på, mellan och bortom raderna
• Samtala om textens budskap
• Göra jämförelser med hjälp av VENN-diagram, t ex jämföra huvudpersonerna
• Skriva en bokrecension
• Träna på läsflytet genom att läsa texten på egen hand

Hur vet vi då att det vi gör hjälper eleverna? Hur synliggör vi elevernas lärande? Efter läsprojektets slut tog vi hjälp av eleverna själva genom att lista vad vi gjort och bad dem fundera över frågorna:

• Vilka aktiviteter har hjälpt dig att förstå bättre?
• Vad tycker du hjälper dig bäst?
• Vad tycker du om aktiviteterna? Varför?
• Vilken slags frågor tycker du har varit lättast/svårast att svara på? Varför?
• Tror du att det hade blivit någon skillnad om du bara läst boken tyst för dig själv? Hur?
• Vad har du lärt dig som du kan ha nytta av i fortsättningen när du läser texter?

Så här svarade några av eleverna:

"Jag tycker det hjälper att lyssna på texten först för att om jag inte känner igen och kan uttala ett svårt ord när jag läser det i boken så hör jag hur det uttalas när vi lyssnar och då känner jag igen ordet när jag ska läsa sen."

"Prata tillsammans är bra för man kan typ förstå mycket bättre. Om vi läser själv det är svårt med svåra ord och då förstår man inte men när vi pratar om orden kanske nån annan förstår. När vi lyssnar och du pausar och frågar om texten är bra. Om jag har hört texten först är det mycket lättare att läsa själv sen för då känner jag igen orden."

"Det är mycket svårare att läsa bara själv. Bättre att läsa tillsammans."

"Om man bara läser texten så är det inte säkert att man vet vad man läser men får man bilder till texten hjälper det mycket för då förstår man texten bättre sen."

"På raderna är lättast för då vet man att svaret finns nånstans i boken. Mellan raderna är roligast för då får man tänka lite själv och jag får tänka efter liksom vad har hänt och sätta ihop det med något annat som har hänt. Men om det handlar om en själv så kan man va orolig om man svarar rätt eller fel eller så kan man va orolig om det hamnar i andras händer som man inte vill ska läsa."

"Skillnaden var att om man läser själv så hoppar man över om det finns svåra ord och om det kommer en fråga sen så vet man inte vad det betyder."

"Jag har lärt mig att stanna lite ibland när jag läser och tänka på vad jag läst och kanske läsa om om jag inte förstår. Men vänta, vad kan det här betyda?"

"Jag har lärt mig att försöka dela upp ord som jag inte förstår och se vad delarna betyder."

"Jag har lärt mig att man måste läsa mer noga för att kunna svara på frågorna och läsa om ibland."

Genom att ställa den här typen av frågor till eleverna om deras egna lärande når vi mycket längre än att enbart låta eleverna svara på läsförståelsefrågor som vi bedömer om de är rätt eller fel. Vi får eleverna att reflektera över sitt egna lärande och synliggör därmed en del av lärandet för dem. Vi får också viktig information för vår fortsatta undervisning och vad eleverna upplever som meningsfullt men också vad de behöver få träna mera på. Det viktigaste av allt är ju att vi lär dem strategier som de kan ha nytta av i sitt fortsatta lärande och inte bara för stunden.

Att få syn på elevernas upplevelse av undervisningen och vad de aktiviteter vi lärare erbjuder ger för effekt är något som vi lyfter i kommunens pågående SKUA-fortbildning. (Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) Att ha ett systematiskt förhållningssätt i sin undervisning är en viktig del av det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan. Vi försöker uppmuntra alla lärare att ställa frågor till sina elever om undervisningen för att få syn på om det vi gör får någon effekt. Detta är inte helt enkelt, men man får heller inte vara rädd för att börja i det enkla.

Digitala verktyg då? Ja det finns såklart många digitala verktyg att använda i läsundervisningen. Denna gång fick det bli i form av en programmeringsuppgift i samband med en gemensam fortbildningsinsats i kommunens F-6-skolor. Vi kastade oss ut i detta genom att låta våra elever använda Scratch och Scratch jr där deras sprajtar (yes, här är det fröken som fått lära sig ett nytt ord!) skulle programmeras för att möta bokens huvudperson och ställa frågor till huvudpersonen. Deras programmeringsuppgift gick ut på att programmera sina sprajtar för att mötas och "prata" med varandra. En större utmaning för SvA-fröknarna än för eleverna! Men precis som med det systematiska kvalitetsarbetet så måste man börja någonstans och våga lite! Fortsättning följer!

Föräldrasamverkan med digitala hjälpmedel

Att lära sig ett andraspråk tar lång tid och att lära på ett andraspråk är också en utmaning. Hur kan vi stötta våra nyanlända familjer och samtidigt öka samarbetet mellan hem och skola så att vi ger eleverna goda förutsättningar att utveckla språket och samtidigt sina ämneskunskaper? Vi bjöd in en grupp föräldrar för att informera dem om hur man som förälder kan stötta sina barn med skolarbetet där vi tipsade om digitala studiestöd som finns tillgängliga på nätet.

Vi började med att prata om modersmålets betydelse för språkutvecklingen och hur språk stöttar varandra vid inlärningen av nya språk. Därför jobbar vi mycket med ord och begrepp på både svenska och modersmålet i studiehandledningen men också till viss del i SvA-undervisningen. På samma sätt kan man träna hemma med hjälp av olika hjälpmedel. Vår studiehandledare i arabiska visade hur elever och föräldrar kan använda sig av läromedelsföretagens webbappar som finns t ex till böcker i SO och NO-undervisningen där man kan träna på ord och begrepp på både svenska och arabiska. Även om inte alla barn kan läsa på sitt modersmål så kan de föräldrar som är läskunniga läsa och samtala med sina barn om de olika begreppen.

 

Eftersom vår kommun har tjänsten Inläsningstjänst så fick föräldrarna prova att logga in med sina barns inloggningar för att se hur man kan få både läromedel och skönlitteratur upplästa vilket kan vara ett bra stöd för många. Flera böcker finns även här på olika språk. Eftersom vi har lite yngre elever så är det inte säkert att alla klarar av att på egen hand använda sig av tjänsten hemma, därför fick föräldrarna lära sig hur man gör.

Läsningen är viktig för tillägnandet av ett språk och vi arbetar mycket med tvillingböcker, d v s böcker som finns både på svenska och översatta till andra språk. Om boken finns på Inläsningstjänst brukar vi lägga dem i barnens "bokhyllor" så att de själva kan lyssna på böckerna. Alla kanske inte är läskunniga men då kan man ändå lyssna på boken. Även biblioteken har utökat sitt utbud av s k tvillingböcker som man kan uppmuntra barn och föräldrar att låna och läsa tillsammans. "Världens bibliotek" har också e-böcker och ljudböcker på flera språk där man kan ta del av deras utbud enbart genom att registrera sin e-postadress: Världens bibliotek

Vi tipsade också om andra länkar, hemsidor och appar som kan vara användbara. Även om man inte har tillgång till dator hemma så är de tjänster vi visade under mötet användbara även på ipad och mobil. Om man inte har tillgång till internet hemma så kan man boka en dator t ex på biblioteket.

Föräldrarna verkade positiva efter mötet, många känner att de vill hjälpa sina barn i skolarbetet men kanske tycker det är svårt med svenska språket. Med digitala hjälpmedel ökar deras möjligheter att hjälpa sina barn samtidigt som de själva kan träna sina svenska språkfärdigheter, som en förälder konstaterade.

Vi ska fortsättningsvis försöka bjuda in fler föräldragrupper med andra modersmål än arabiska. Om man har endast en eller ett fåtal med ett visst modersmål så kan man ta tillfället i akt att visa hur föräldrarna kan stötta sina barn t ex vid utvecklingssamtalet när man har tolk på det aktuella språket.

 

Tillsammans hjälps vi åt för att ge barnen goda förutsättningar för lärande - en win-win alltså!