Före läsningen av den aktuella texten ger jag eleverna en förförståelse av texten genom att berätta lite om bakgrunden och vad den kommer att handla om. Vi tittar på bilderna och förutspår vad som ska hända. Vi skriver upp några ord och uttryck som kommer att förekomma i texten. Kan vi gissa vad orden och uttrycken betyder? Hur hittar man ledtrådar om ett ords betydelse? Kan vi dela upp ordet? Var ligger den betydelsebärande delen? Påminner det om något annat liknande ord? Svårast är metaforerna och uttrycken, kanske måste vi läsa texten för att få ett sammanhang, men vi förutspår och gissar utifrån de kunskaper och strategier vi har.
Under läsningen läser vi texten högt tillsammans, stannar upp och diskuterar ord och uttryck, ställer frågor till texten. Vi får nu orden och uttrycken i ett sammanhang och kan förstå dem bättre med hjälp av olika strategier - vi backar och läser om, fortsätter läsa för att se om vi får en förklaring längre fram i texten, tar hjälp av det vi redan vet, letar ledtrådar i texten... Vi resonerar högt tillsammans och hjälps åt för att förstå det vi läser.
Efter läsningen arbetar vi med frågor till texten men vi kopplar även då ihop och medvetandegör vilka strategier vi använder för att kunna besvara frågorna. Några frågor kräver att man ska kunna sammanfatta innehållet. För att klara det måste man ha förstått det man läst och på så vis plocka ut de mest betydelsebärande delarna vilket ställer höga krav på läsförståelseförmågan.
Jag märker tydligt att eleverna genom detta arbetssätt når mycket längre i sin förståelse av texten och sina resonemang än om de skulle ha jobbat tyst med texten på egen hand. Här lär vi tillsammans!
 |
| Just nu läser vi texter ur Zick-Zack, läsrummet åk 6 |
Att arbeta med lässtrategier är ett centralt innehåll i både svenska och svenska som andraspråk. De senaste åren har vi i skolan haft stort fokus på lässtrategier i och med den nya läroplanen, Lgr-11, men också genom En läsande klass-rörelsen. I dess kölvatten har även många andra läromedel om lässtrategier dykt upp. Jag tänker därför inte här redogöra för de olika lässtrategierna - det finns gott om andra forum för det. Hur man väljer att jobba med lässtrategier, om man följer ett specifikt läromedel eller vad man nu väljer att "kalla" de olika strategierna tycker jag är mindre viktigt. Det viktiga är hur vi arbetar med dem och att de inte blir ett isolerat inslag i undervisningen utan att de blir just strategier - strategier som eleverna så småningom själva ska kunna välja och använda sig av oavsett ämne och innehåll.
Vi vet att många andraspråkselever vänjer sig vid att förstå "på ett ungefär." Men en bristfällig läsförståelse kan få ödesdigra konsekvenser för kunskapsutvecklingen i skolans alla ämnen. Att lära ut lässtrategier är enligt mig ett av de viktigaste uppdragen vi har, utan fungerande lässtrategier kommer flera av våra elever obönhörligt att halka efter i resultaten. Det är därför oerhört viktigt att alla lärare jobbar med lässtrategier inom sina respektive ämnen. Olika ämnen innebär olika textgenrer och precis som med skrivundervisningen behöver eleverna få stöttning i hur de ska läsa olika genrer för att tillgodogöra sig innehållet. Som andraspråkselev kommer man förmodligen alltid att stöta på svåra ord och begrepp i olika typer av texter i olika sammanhang. Har man då inte fått lära sig strategier för att bättre förstå innehållet i en text så kommer man automatiskt att vara exkluderad från delar av samhället. Ytterst är det alltså en demokratisk fråga. Alla elever ska förstå när de inte förstår - och veta vad de ska göra för att förstå!
Vi kontrollerar ofta elevernas läsförståelse genom att ställa frågor till texten. Men ibland är frågorna lika svåra att förstå som själva innehållet i texten! Därför är det lika viktigt att man även lär eleverna strategier för att förstå frågan och utveckla en vana att kritiskt granska sina svar; Vad handlade frågan om? Förstod du verkligen det du läste? Vad menade du med ditt svar egentligen? Hur gjorde du för att komma fram till svaret?... Man bör alltså inte bara bedöma om det är rätt svar på frågan, utan också försöka få syn på vilka strategier eleven använde för att svara på frågan, tex genom att motivera sitt svar och kunna argumentera för det.
Något som är av stor vikt för andraspråkselevers förståelse av en text är förförståelse. Förförståelsen spelar extra stor roll för andraspråkselever eftersom de kanske inte har samma kulturella bakgrund eller syn på omvärlden. "Enligt schemateorin drar framgångsrika läsare nytta av sin kulturella kunskap för att förstå en text. /.../ Detta kan förklara varför många lärare som har andraspråkelever upplever att deras elever inte kan plocka ut de viktigaste punkterna i en text" skriver Gibbons på sid 157 i Stärk språket stärk lärandet. Det kan därför vara värdefullt att arbeta med "Steget före" i undervisningen för att eleverna bättre ska kunna tillägna sig innehållet i ämnesundervisningen. Läs gärna mer om "Steget - före - undervisning" i artikeln här i länken: De tränar språket före lektionen. Att låta eleverna bekanta sig med nya ord och begrepp före läsningen eller att i förväg ge en kort sammanfattning av texten är sådant som kan bidra till en ökad förståelse och större delaktighet.
Gibbons beskriver också utifrån Luke och Freebodys teorier hur en läsare har olika perspektiv under läsningen, nämligen läsaren som kodknäckare, textdeltagare, textanvändare och textanalytiker. Som kodknäckare handlar det om att ha en fonologisk medvetenhet och kunna koppla språkljuden till bokstäverna, d v s god avkodningsförmåga. Som textdeltagare kopplar läsaren ihop texten med sina kunskaper om omvärlden i en kulturell kontext. Som textanvändare använder man texter i olika sociala sammanhang som kräver olika genrekompetens. Som textanalytiker läser man kritiskt och kan läsa mellan raderna med en förståelse för att man som läsare påverkas av texten som i sin tur färgats av författarens synsätt. Självklart måste vi lärare erbjuda eleverna undervisning utifrån alla perspektiven. Dessutom ska ju läsningen vara en upplevelse som tränar fantasin och förmågan att leva sig in i andras sätt att tänka, leva och känna!
Vad ska man då tänka på när det gäller läsförståelse och andraspråkselever?
- Valet av text: Undvik inte svåra texter eller texter med obekant innehåll men se till att eleverna får den nödvändiga stöttningen i form av förförståelse - både språkligt och innehållsmässigt - för att kunna tillgodogöra sig innehållet.
- Planera för aktiviteter före - under - efter läsningen. Läsaktiviteterna måste fylla två viktiga funktioner enligt Gibbons: De ska hjälpa läsarna att förstå texten de läser och de ska hjälpa läsarna att utveckla goda lässtrategier inför läsandet av andra texter.
Med det sagt så vill jag sluta cirkeln genom att återknyta till det jag skrev i inledningen: Att lära ut lässtrategier är en typ av stöttning som hjälper eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. Den är också framåtsyftande då den är tänkt att hjälpa eleverna att klara av liknande uppgifter på egen hand så småningom. Det handlar om ett livslångt lärande - att lära sig strategier för livet! Och det är alla lärares ansvar!
