Vi bestämde oss för att försöka ta ett samlat grepp på alla de här stora frågorna tillsammans med vår kollega i Likvärdig skola som arbetar som genuspedagog. Vi kopplade också in våra IT-pedagoger och bjöd in folkbibliotekets barnbibliotekarier till ett möte. Tillsammans började vi spåna kring ett upplägg med aktiviteter där vi med hjälp av våra olika kompetenser kunde lägga grunden till ett läsprojekt för alla kommunens F-6-skolor för att främja läslust, använda digitala verktyg i läsundervisningen samt arbeta med läsaktiviteter i skolans alla ämnen ur ett jämställdhetsperspektiv. För att synliggöra arbetet så har projektet också fått en egen logga, skapad av vår bildlärare Linda Åslund Lindvall. Visst är den snygg!
Alla vet att läsförmågan har en stor inverkan på kunskapsutvecklingen i alla ämnen och att det därmed är alla lärares ansvar att stötta eleverna i att utveckla läsförmågan. Vi vet också att för att bli en god läsare så kanske det inte räcker med en god läsundervisning i skolan, man måste också ha ett eget läsintresse och helst läsa mycket hemma. Därför måste vi hjälpas åt och förutom ett medvetet läsutvecklingsarbete i skolan också involvera fritids och vårdnadshavare i detta viktiga arbete. Att förstå och göra sig förstådd är en förutsättning för demokratin, för att kunna vara delaktig i ett samhälle och göra sin röst hörd så behöver man en god läsförmåga. Här har vi alla ett viktigt uppdrag att göra våra barn och elever till framtida läsare! Jag lånar några ord av Anne-Marie Körling ur hennes bok Textsamtal & bildpromenader:
"Att inte kunna läsa och inte förstå drabbar eleven både i skolan och som människa i samhället. Det handlar inte enbart om de kortsiktiga nationella målen som säger att alla elever ska gå ut skolan med goda kunskaper i svenska språket och kunna använda det i tal och skrift, utan om livet och förutsättningarna att leva och verka i en demokrati. Textsamtal behöver bli ett obligatoriskt innehåll i all undervisning oberoende av ämne." (s 19)
På höstens första studiedag i slutet av september hade vi så äntligen kick-off för läsprojektet! Alla lärare fick förklarat mål, syfte och bakgrund till projektet och vår genuspedagog gav oss olika perspektiv på pojkars och flickors läsning. Skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga och läsintresse växer där flickornas resultat och utbildningsmöjligheter ökar medan pojkarnas minskar. Vad kan det få för konsekvenser och hur behöver vi arbeta för att motverka detta? Hur får vi med pojkarna på tåget? Det var några av de viktiga frågeställningar vi fick med oss att fundera över i vårt fortsatta arbete.
Vi tog också lite omtag från SKUA och repeterade vikten av att arbeta med läsförståelsestrategier och andra aktiviteter före, under och efter läsning som kan hjälpa eleverna att komma över språkliga och kulturella hinder och skapa broar för att lättare komma in i olika texter. Eller - som Anne-Marie Körling skriver: "Att göra texten tillgänglig handlar om att sänka trösklarna till den."
Flerspråkiga elever är en väldigt heterogen grupp med olika förutsättningar och behov, men de är som grupp de elever som vi ser att vi behöver bli bättre på att stötta i vår undervisning. De behöver få tillgång till många olika förståelsestrategier för att utveckla både språket, läsförmågan och kunskaper parallellt. De behöver också få möjligheter att använda alla sina språkliga resurser i detta arbete. Därför ägnade vi tid åt att prata om hur vi kan stötta de här eleverna lite extra just i läsutvecklingsarbetet. Förutom att arbeta med förståelsestrategier som alla elever har nytta av så kan det handla om att lägga ner mer tid på att arbeta med förförståelsen, t ex genom att få möjligheter att lyssna på texten innan läsning, både på svenska och modersmålet om det är möjligt. Det kan också göra stor skillnad att få centrala ord och begrepp översatta och förklarade på modersmålet. Om man inte har tillgång till studiehandledare som kan vara delaktiga i detta arbete så finns det många digitala resurser som kan vara till hjälp. I vår kommun använder vi Inläsningstjänst där det finns inlästa läromedel, lättlästa böcker, filmer och guider på olika språk. Många elever har ju behov och hjälp av att kunna lyssna på inlästa texter, inte bara de som är flerspråkiga! Inläsningstjänst har också en tjänst som heter Begreppa med t ex korta filmer som förklarar viktiga begrepp inom olika ämnesområden. Sedan har vi också Pedagog Värmlands Skolord med såväl vardagsord som ämnesord på olika språk. De flesta finns med bildstöd och går att lyssna på, en riktigt bra resurs!
UR har en serie som heter Sluka svenska som riktar sig till elever med svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Serien baseras på ett urval av skönlitteratur som finns som inspelade ljudberättelser med arbetsmaterial till. Vill du veta mera så kan du läsa om hur jag och min SvA-kollega arbetat med materialet i två tidigare blogginlägg: Att skapa tillgängliga lärmiljöer och Systematiskt förhållningssätt i läsundervisningen.
En annan serie från UR är Vad gör jag nu? Denna serie riktar sig också till elever med svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet och består av ett antal ljudberättelser som avslutas i ett praktiskt eller etiskt dilemma som bjuder in till vidare diskussioner. Ljudberättelserna är anpassade så sett att det är lite långsammare taltempo och många ljudeffekter som bidrar till att stötta förståelsen.
Barnbibliotekarierna presenterade kort hur de kommer att bidra i detta arbete för att främja läsintresset och sedan påbörjades de viktiga diskussionerna i de olika ämnesgrupperna: Hur kan vi jobba med att utveckla läsförmågan utifrån våra respektive ämnen? Vilka texttyper möter eleverna i mitt ämne? Kan vi plocka in andra typer av texter? Hur tar vi oss an olika texter? Hur inkluderar vi alla elever? Hur kan vi arbeta med planerad stöttning och aktiviteter före, under och efter läsning? Hur kan vi jobba för att skapa motivation, läslust och läsglädje? Hur kan vi jobba normkritiskt och medvetet med förhållningssätt och förväntningar? Ja, frågorna var många och engagemanget stort! Det var nog ingen som lämnade träffen och kände att alla frågor var besvarade, tvärtom. Nu fortsätter diskussionerna ute på skolorna hur man ska synliggöra läsningen och sätta sin egen prägel på detta projekt, men även om det är ett projekt i den meningen att vi under detta läsår sätter extra fokus på läsningen så är det såklart ett långsiktigt arbete för att stärka alla våra elevers läsförmåga och höja resultaten.
Nu är vi äntligen igång och längtar redan till nästa gemensamma träff, då blir det fokus på textsamtal! Fortsättning följer med lite mer konkreta exempel från vårt arbete, hoppas ni vill följa med på vår resa!
Och glöm inte - Läsa Äger!!!
"Vill du förändra världen - lär ett barn att läsa."
Anne-Marie Körling
