Att skapa tillgängliga lärmiljöer

I våra undervisningsgrupper har vi i nuläget nyanlända som gått i svensk skola i fyra månader till de som varit här i ett par år eller mer. Jag får ofta frågan hur vi anpassar undervisningen till den stora spridning vi har i våra grupper. Den språkliga nivån varierar från ren nybörjarnivå till de som erövrat vardagsspråket och börjat processa på en mer avancerad nivå. En av de största utmaningarna vi har är att erbjuda en undervisning som är på en hög kognitiv nivå trots att språket ännu är på en enkel nivå. Samtidigt måste vi utmana de elever som kommit längre i sin språkutveckling så att undervisningen inte blir på en alltför enkel nivå. Nyckeln till detta är enligt mig planerad stöttning där man skapar tillgängliga lärmiljöer där vi också strävar efter att eleverna ska få använda alla sina språkliga resurser i inlärningen. Det handlar alltså om att eleverna ska känna delaktighet där du som lärare gör medvetna val utifrån deras förmågor och gör undervisningen tillgänglig för alla. Jag ska i detta blogginlägg försöka beskriva hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken.

Att utgå från skönlitteratur i undervisningen ger många tillfällen till gemensamma upplevelser, diskussioner och inlärning i ett meningsfullt sammanhang. Dessutom väcker ju en bra bok lusten att läsa och lära sig svenska! I detta exempel ska jag berätta hur vi arbetat med Fröken Spöke i våra undervisningsgrupper i åk 3-5. Vi har utgått från böckerna om Fröken Spöke från Nypon förlag samt URs programserie "Sluka svenska" där Fröken Spöke finns inläst som ljudbok av Helge Skoog. Ljudboken är uppdelad i tre avsnitt och till programserien hör även en lärarhandledning där man bl a kan få tips på hur man skriver manus. Materialet är anpassat för SvA-undervisning i den mån att talhastigheten är relativt långsam och innehåller ljudeffekter som stärker förståelsen, men den passar självklart även i andra undervisningsgrupper.

När man jobbar med skönlitteratur är det en fördel om man väljer böcker som finns tillgängliga på flera språk. Fröken Spöke finns översatt till flera olika språk och det var en förutsättning för att vi skulle kunna ge även våra nyaste elever ett bra utgångsläge då de kan läsa eller lyssna till boken på sitt modersmål. Då får eleverna en förförståelse till handlingen genom att ta del av innehållet på sitt starkaste språk. På Nypon förlag finns många lättlästa böcker som finns översatta till flera språk, dessutom finns det färdigt arbetsmaterial att använda för den som vill. Även på ILT och UR finns många böcker inlästa som eleverna kan lyssna till både på svenska och andra språk. Att få möjlighet att lyssna på en text är inte bara en bra träning i hörförståelse utan kan vara en extra god hjälp för de elever som har läs-och skrivsvårigheter och har en starkare auditiv förmåga. Att kunna erbjuda eleverna att lyssna samtidigt som de kan följa med i texten i boken ger också bra träning och stöttning för läsutvecklingen.

Som vanligt så arbetar vi med aktiviteter före läsningen - eller i det här fallet lyssnandet - av en ny text. Vi arbetar aktivt med de olika läs och lyssningsstrategierna och förutspår handlingen genom att titta på bilderna och titeln för att aktivera elevernas förkunskaper; Vad vet de om spöken? Vad tror de att boken kommer att handla om?... Vi har även valt ut ord och begrepp som vi tror att eleverna kommer att behöva för att förstå innehållet. Orden och begreppen får eleverna sortera individuellt i ett "Tankar om ord"-schema: Jag har inte hört ordet förut - Jag har hört ordet men vet inte vad det betyder - Jag tror jag vet vad ordet betyder - Jag vet vad ordet betyder och kan förklara det.

Vi vill genom detta göra eleverna medvetna om att det finns flera grader av att "kunna" ett ord, att det passiva ordförrådet inte är detsamma som det aktiva och att det är viktigt att vara medveten om när man inte förstår ett ord och vad man ska göra för att lista ut betydelsen med hjälp av olika strategier. Ordschemat har eleverna framför sig under tiden som de sedan lyssnar på avsnitten och en del elever får då med hjälp av texten hjälp att förstå ordet i sitt sammanhang och kan flytta orden på schemat. De nyaste eleverna kan här sitta bredvid en kamrat med samma modersmål som kan försöka förklara de ord som de kan eller tror sig kunna.

Några elever kan behöva ytterligare förförståelse för att kunna tillägna sig innehållet och man kan t ex sammanfatta handlingen innan man lyssnar eller läser genom att göra en PP med ord och bilder.

Vi vill att eleverna i första skedet ska träna på hörförståelse och de får då koncentrera sig på innehållet genom att enbart lyssna på texten. Efter varje kapitel (som är ganska korta) stoppar vi för att kontrollera förståelsen och förutspå vad de tror kommer att hända fortsättningsvis. Gibbons beskriver området "lyssna" som ett inslag i undervisningen som ofta försummas och tas för givet: "Undervisning i att lyssna kan inte tas för given, inte mer än undervisningen i att tala, läsa och skriva. Däremot kan det vara en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att lyssna. Att utveckla framgångsrikt lyssnande sker över tid." (Stärk språket stärk lärandet, sid 195) Gibbons understryker att lyssnandet också är en väg till språkutveckling precis som läsa, skriva och tala där man utvecklar olika strategier för att underlätta förståelsen.

När det är dags att börja jobba mer med innehållet och läsförståelsen får man arbeta med det på olika sätt beroende på hur långt man kommit i sin språkutveckling.

• Vissa elever läser själva texten i boken.
• Några elever lyssnar på avsnittet igen med boken framför sig så att de kan följa med i texten:

Alla elever jobbar med läsförståelse och textens innehåll men på olika nivåer:

• Läsförståelse med frågor på, mellan och bortom raderna (Nypon förlag)
• Påståenden till texten, sant eller falskt.

Vi använder oss också av digitala verktyg för att arbeta med förståelsen på varierande sätt och öka delaktigheten hos alla elever. Ett uppskattat sätt att jobba med textens innehåll är genom Kahoot som är ett digitalt spelbaserat responssystem där eleverna svarar på frågor om texten genom att välja rätt svarsalternativ med hjälp av symboler på ipaden:

Här kan man välja att läsa frågan och svarsalternativen högt om eleverna behöver hjälp med det så att de istället kan fokusera på innehållet.

Ett annat digitalt verktyg är Plickers som också är ett responssystem där varje elev har ett individuellt svarskort som scannas in av läraren. Fördelen är även här att alla elever får möjlighet att svara vilket ökar elevernas delaktighet. Eleverna kan inte se varandras svar eller vem som har svarat rätt eller fel, det kan däremot du som lärare se.

Sedan arbetar vi vidare med olika innehåll efter varje avsnitt utifrån vad varje elev behöver fördjupa sig i. En del elever kan behöva jobba vidare med ord och begrepp på en mer grundläggande nivå:

Eleverna på nybörjarstadiet har också fått arbeta med personbeskrivningar på olika sätt. Bl a har vi spelat "Vem där?" som är ett spel där man genom att ställa frågor om en persons utseende ska lista ut vilken person som efterfrågas. Bra träning för den muntliga förmågan, att kunna ställa frågor samt beskriva en persons utseende!

Eftersom vi vill lägga in många tillfällen till muntlig interaktion har eleverna också fått träna på att beskriva bilder för varandra för att hitta avvikelser, "Finn fem fel." Materialet är hämtat från "Språkmosaik" och är en s k informationsklyftor-övning där eleverna enbart kan lösa uppgiften genom att interagera med varandra då de har två olika varianter av samma bild.

De elever som är på en mer avancerad nivå får jobba med sådant som dyker upp i texten som känns relevant att arbeta vidare med. Ett sådant exempel från Fröken Spöke är metaforer och liknelser som kan vara svåra utmaningar för andraspråksinlärare. Därför ägnade vi lite extra tid åt det:

Eftersom den inspelade texten innehåller många ljudeffekter så fick några elever också försöka identifiera vilka ljud som förekom i inspelningen och texten och därefter jobba med de orden genom att para ihop rätt ord till rätt bild och därefter skriva meningar.

Innan vi lyssnar på ett nytt avsnitt blickar vi tillbaka på det vi lyssnade på förra gången genom att sammanfatta innehållet med hjälp av olika strategier. Eleverna kan t ex få isärklippta meningar som de ska lägga i rätt ordning. De elever som kommit längre i sin språkutveckling kan träna på att själva skriva en sammanfattning. Även här kan de behöva stöttning t ex genom en berättelsekarta, ordbank, börjor, tidsord etc...

Jag hoppas att ni har fått en liten bild av hur man kan utgå från samma skönlitterära bok och med hjälp av planerad stöttning få alla elever delaktiga och inkluderade oavsett språklig nivå. Jag har också försökt visa hur man kan ta tillvara på elevernas alla språkliga resurser för att öka förståelsen och arbeta med innehållet. Dessutom hoppas jag att ni fått inspiration att prova nya digitala verktyg som kan öka delaktigheten och erbjuda variation i undervisningen. Genom varierande arbetssätt där eleverna får både läsa, skriva, lyssna och samtala med stöttning och digitala verktyg skapar man en tillgänglig lärmiljö där alla kan vara delaktiga.

Vi kan verkligen rekommendera att arbeta med Fröken Spöke då den varit väldigt uppskattad av eleverna. Ämnet väcker intresse och nyfikenhet, det är en spännande och rolig bok som har väckt lusten att läsa hos flera av våra elever! Många vill nu fortsätta läsa de andra böckerna i serien.

Avslutningsvis gjorde vi en utvärdering genom det digitala verktyget mentimeter. Alla elever fick skriva tre ord som de associerade till boken samt tre ord som beskrev vad de tyckte om boken. Allteftersom eleverna skriver in sina ord på ipad växer ett ordmoln fram. De ord som flera elever har skrivit blir större:

Nu kommer vi att gå vidare med att skriva dikter - ännu en liten "spin off" från Fröken Spöke!