Att stötta skrivande - planeringsmodeller, checklistor och bedömningsmatriser

I slutet av läsåret är det många skolklasser som åker på utflykt eller gör andra trevliga aktiviteter tillsammans. Då kan det vara passande att arbeta med den återberättande genren så att eleverna kan skriva om något de varit med om och kan relatera till. En gemensam upplevelse kan vara till hjälp i skrivandet då man t ex kan fota under aktiviteten och utgå från bilderna i det gemensamma skrivandet. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur man kan stötta skrivande genom att gå från tal till skrift och arbeta enligt Cirkelmodellen. Jag tänkte här berätta mera om hur vi jobbat med att skriva återberättande texter. Mycket av arbetssättet kommer ni som läst tidigare blogginlägg att känna igen, men här ska jag berätta om hur man även kan stötta skrivandet med hjälp av olika planeringsmodeller, checklistor och bedömningsmatriser.

Vi började med att studera en modelltext för att försöka identifiera syfte, uppbyggnad och språkliga drag i en återberättande text. Vi valde olika texter till våra yngre och äldre elever. Det finns många bra modelltexter att hämta i Låt språket bära eller i läromedel som är baserade på genrepedagogiken,  t ex Zick-Zack. I vissa fall kan det vara nödvändigt att själv skriva en modelltext, man kan då med fördel utgå från något som är bekant för eleverna. Därför hade vi skrivit en egen text till de yngre eleverna som handlade om ortens årliga marknad som precis gått av stapeln.

Vi läste texten tillsammans på storbild genom projektorn och kom fram till att en återberättande text berättar om något som har hänt. Man berättar händelserna i kronologisk ordning med hjälp av olika tidsord. Verben (actionprocesserna) står i preteritum för att visa tidsformen. Textens rubrik ska ge en ledtråd om vad texten kommer att handla om och följs av en inledning där man får en orientering om vem/vilka texten handlar om, när, var och vad de gjorde samt eventuellt varför. Sedan följer händelserna i kronologisk ordning och texten avslutas med en personlig kommentar som knyter ihop textens innehåll (personligt återgivande text). Som ni kan se på bilden så jobbar vi mycket med färgmarkeringar för att identifiera språkliga drag och hitta mönster. I den här fasen kan man med fördel låta elever som pratar samma modersmål stötta varandra med förklaringar på modersmålet om inte svenskan räcker till. Tidsorden hade vi översatt till elevernas modersmål så att de skulle förstå dem.

Vi försökte också identifiera vilka extra utmaningar en återberättande text kan innebära för nyanlända andraspråkselever. Eleverna behöver t ex få många tillfällen att träna på verbens preteritumformer, främst de oregelbundna som kan vålla svårigheter. Omvänd ordföljd (V2-regeln) kan också ställa till det när meningarna inleds med tidsadverbial vilket man också bör göra eleverna uppmärksamma på. Förmågan att använda V2-regeln grammatiskt korrekt kommer ganska sent i andraspråksutvecklingen. Därför är det inte säkert att alla elever är mogna att processa den här informationen i det här skedet av inlärningen. Vi nöjde oss med att visa regeln och låta eleverna prova, men valde att inte ha med den aspekten i checklistan eller bedömningsmatrisen.

Vi stannade kvar i dekonstruktionsfasen ett tag och fortsatte jobba med texten på olika sätt. Vi klippte isär texten vi läst och studerat så att eleverna fick pussla ihop den i rätt ordning för att synliggöra strukturen. Vi arbetade också med preteritum-former av regelbundna och oregelbundna verb som är vanligt förekommande. Vi uppmärksammade också verbets placering vid omvänd ordföljd och eleverna fick pussla ihop isärklippta meningar för att träna på detta.

Sedan följde den gemensamma textkonstruktionen där man tillsammans konstruerar en text utifrån det man lärt sig om genren i dekonstruktionsfasen. Vi repeterade vad som kännetecknar en återgivande text vad gäller uppbyggnad och språkliga drag och punktade det som en checklista på whiteboarden som vi kunde utgå från i vårt gemensamma skrivande. Vi använde oss av sekvensbilder som eleverna till att börja med fick lägga i rätt ordning genom att diskutera vad de såg på bilderna. När de var överens om ordningsföljden placerade vi ut tidsorden som vi tränat på.

Vi samlade också ord och uttryck på whiteboarden som eleverna behövde för att kunna berätta om bilderna. Sedan var det dags för den gemensamma textkonstruktionen där eleverna kommer med förslag på formuleringar och du som lärare styr uppbyggnaden av texten genom att be om förtydliganden, andra ord eller påminna om genrens typiska uppbyggnad och drag. Så växer texten fram tills man är överens om textens innehåll och utformande. Texten kan sedan fungera som modelltext inför elevernas egna skrivande i sista fasen. Om man känner behov av att ytterligare förstärka och synliggöra genrens uppbyggnad och mönster så kan man även här tydliggöra det genom exempelvis färgmarkeringar i texten.

Inför det egna textskrivandet hade eleverna tillgång till olika planeringsmodeller som vi hämtade från Låt språket bära.

Vi hade också bett klasslärarna att ta foton under klassernas respektive utflykter. Vi inledde det egna skrivandet med att titta på alla foton och eleverna fick berätta vad de gjort med hjälp av bilderna. På det viset hjälptes vi åt att tillsammans samla begrepp och muntligt sätta ord på det de upplevt. Under tiden fyllde vi i den planeringsmatris som eleverna sedan skulle utgå från och ha som stöd i sitt individuella skrivande.

Efter att vi samtalat om alla bilder fick eleverna sätta sig i par och sortera bilderna i rätt kronologisk ordning genom att diskutera med varandra. När de var nöjda med tidsordningen la de ut tidsorden som vi tränat på.

Sedan var det dags att börja skriva på egen hand! Eleverna hade då hjälp av sin planeringsmodell och de ord som vi samlat när vi pratat om bilderna vi hade från deras utflykter.

Först fick de skriva texten för hand och sedan tittade vi på texten med hjälp av en checklista för att se om alla moment fanns med som man ska tänka på när man skriver en personligt återgivande text. Efter det fick de skriva rent sin text i ett Word-dokument med eventuella bearbetningar.

Så hur kan man stötta elevernas skrivutveckling? Genom att studera och dekonstruera modelltexter för genren, fördjupa sig i genretypiska språkliga drag och gemensamt konstruera en genretypisk text får eleverna en tydlig bild av vad de förväntas behärska på egen hand i slutfasen. Att utgå från en vardaglig händelse eller gemensam upplevelse med hjälp av t ex foton ger eleverna en förförståelse som hjälper dem att gå från det muntliga talet till den skrivna texten. Som stöttning inför det individuella skrivandet kan eleverna ha tillgång till planeringsmodeller och stödmallar för hur texten ska byggas upp. Med hjälp av tydliga mål så att eleverna vet vad som förväntas av dem kan man sedan med hjälp av checklistor eller dylikt göra en formativ bedömning av elevernas texter där de får kunskap om hur de ligger till i förhållande till målen och hur de ska gå vidare. Även du som lärare får värdefull information om hur du ska lägga upp din fortsatta undervisning!

Hoppas ni får många trevliga utflykter och fina minnen att dela med era elever i det fina sommarvädret!

Selma Lagerlöfs Mårbacka är ett traditionsenligt utflyktsmål för kommunens alla åk 3:or!