Ett år med "Läsa Äger!"

Nu är det snart dags att summera ytterligare ett läsår. Ett annorlunda år för många, inte minst i skolans värld. Skolans elever och personal har fått jobba på, business as usual, trots en pågående pandemi. Att skolan är en samhällsviktig funktion står väl mera klart än någonsin efter denna prövning! Många har fått slita extra hårt för att hålla verksamheten igång trots en utsatt situation och smitta - ni är riktiga hjältar!

Att bedriva någon slags utvecklingsarbete har också varit en utmaning i dessa tider. Höstens planerade utvecklingsarbete drog dock igång enligt plan med digitala träffar i våra ämnesgrupper och uppstart av vårt läsprojekt Läsa Äger! som ni kan läsa mer om i tidigare inlägg i bloggen. Vårens arbete skulle vikas åt implementering av de ändrade kursplanerna, men då man beslutade att skjuta på dessa så fick istället lärarna mer tid att planera sin undervisning utifrån rådande situation.

Vi har istället försökt att hålla igång det läsfrämjande arbetet under våren genom att serva med tips på läsaktiviteter som vi lagt ut varje vecka i vår Teams-kanal. Där har också våra barnbibliotekarier lagt ut digitala boktips med olika teman som lärare och elever har kunnat ta del av. Tack och lov för digitala lösningar! Arbetet med "Läspiloter" har också rullat på där alla F-6-skolor fått boknyheter från biblioteket som elever har fått läsa och recensera. Detta har resulterat i en utställning på biblioteket där man kunnat ta del av alla fina recensioner!

Så efter ett brokigt läsår har vi försökt att ändå samla ihop lite lärandeerfarenheter genom att träffa  arbetslagen (självklart digitalt!) för att höra vad de tar med sig från vårt läsprojekt i sitt fortsatta arbete. Här kommer en sammanfattning med viktiga erfarenheter:

• Avsätt tid för läsning - på de skolor där man avsatt tid för elevernas egna läsning på schemat har man sett en effekt på elevernas läsintresse och läsförmåga, främst vad gäller uthållighet, att kunna läsa en längre stund och läsa klart en bok. De flesta ämnen har fått bidra med tid till detta då man resonerat som så att eftersom läsförmågan är viktig för alla ämnen så blir det en win-win-situation om eleverna blir duktiga läsare! Dessutom har man sett andra effekter av att t ex börja dagen med tyst läsning då det har gett en lugn och fin start på dagen. Man kan också välja att starta dagen med högläsning, oavsett ämne på schemat, där man plockar in texter som hör till det aktuella arbetsområdet. 

• Ha tålamod - att ändra på vanor tar tid och att få ovana läsare att bli läsare som vill läsa på egen hand är ingen quick fix, ge inte upp!

• All läsning räknas - eleverna måste inte läsa skönlitteratur utan det kan lika gärna vara faktaböcker, serier, ljudböcker eller digitala texter. Variera läsningen i skolan så att den innefattar både egen läsning, parläsning, bokcirklar och gemensamma läsupplevelser genom högläsning eller att lyssna på inspelade berättelser, t ex Sveriges radios Drama för unga, som många elever verkar gilla. Låt eleverna möta olika genrer genom att t ex ordna bokcafé där eleverna får provläsa olika genrer.

• Var en läsande förebild - flera lärare upplever att när de själva visar och berättar om vad de själva läser så skapar det intresse och uppmuntrar eleverna att göra detsamma.

• Avgränsa läsprojekt tidsmässigt för bästa effekt - ibland kan eleverna bli uttråkade om de möter samma koncept hela tiden i undervisningen vilket några av lärarna hade erfarenheter av. Då kan det vara en bra idé att istället köra perioder med mer fokus på läsning, t ex att starta upp efter ett långt sommarlov för att få igång läsningen igen, eller varför inte inför ett sommarlov för att få eleverna sugna på att fortsätta läsa under sommaren. Läs mer om exempel på ett sådant koncept i Maria Björsells blogg Släpp läsande elever på sommarlov och Läslovers för mer inspiration och idéer.

• Viktigt med ett bra, varierande utbud - många lärare upplever att en av de största utmaningarna är att hitta en bok som passar alla, speciellt de elever som fortfarande har ett motstånd inför läsningen. Att hitta en bok på rätt nivå som intresserar eleverna kräver att det finns ett stort och varierat utbud av böcker. På många skolor är skolbiblioteken eftersatta och utbudet är både begränsat och föråldrat. Därför provade flera lärare att testa digitala lästjänster under en gratisperiod och deras erfarenheter var att det framförallt tilltalade de elever som annars inte läser av egen vilja. Det stora utbudet gjorde att alla hittade något som intresserade dem och möjligheten att både lyssna och läsa samtidigt stöttade framförallt de lässvaga eleverna som växte av att kunna läsa en lite mer utmanande bok. 

• Värdefullt med en gemensam tips- och idébank - under året har vi samlat tips och idéer som nu finns tillgängliga i en gemensam mapp för läsaktiviteter, något man som lärare sällan hinner hålla sig uppdaterad med på egen hand annars.

• Samarbeta med vårdnadshavarna - studier visar att det krävs minst 5000 timmars träning för att bli en bra läsare. Det innebär att tiden i skolan inte räcker till utan vi måste ha med vårdnadshavarna på läståget för att vi ska kunna hjälpas åt i skolan och hemma. Många lärare upplevde att det var lättare att nå ut till vårdnadshavarna när vi hade gemensamma utskick i kommunen om läsningens betydelse och hur man som förälder kan stötta sina barns läsutveckling. Precis som med den fysiska kondisen så är läskondisen också en färskvara och vi måste hjälpas åt för att eleverna inte ska tappa för mycket läsförmåga under de långa loven. Inför sommaren satsade vi därför på ett gemensamt utskick till vårdnadshavarna för att minska lästappet under sommarlovet. Vi samarbetade också med biblioteket och delade ut en folder om bibliotekets läsutmaning "Läsjakten" tillsammans med ett sommarlovsbingo som eleverna fick med sig hem.

Sist men inte minst - glöm inte den viktiga "lustläsningen"! Vi lärare har blivit mycket mer medvetna om vikten av att arbeta med olika läsaktiviteter och lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga vilket är viktigt och bra, men ibland måste det också finnas stunder för ostörda och kravlösa läsupplevelser!

I våra samtal med arbetslagen föddes också många nya idéer att prova inför det fortsatta arbetet. Eftersom vi har målsättningen att stärka elevernas läsförmåga skulle man t ex kunna använda "Elevens val"-tiden (som lever kvar ett år till) för att arbeta läsfrämjande, eller kanske dela upp den tiden under veckan för att på så sätt hitta mer tid för läsning. Många lärare arbetar med "Grej of the day" och har tankar på att införa "Book of the week" med ett liknade upplägg. Man kan också planera in "temadagar" som infaller under året redan vid terminsstart så att alla vet att då behöver man ha med det i sin planering från början, t ex Barnboksveckan, Världsbokdagen etc... Så kreativa idéer fattas inte!

Detta var några av de erfarenheter som vi tar med oss i vårt fortsatta arbete, för vi är ju fortfarande inte i mål! Det är en fortsatt utmaning att nå de elever som inte har något läsintresse och vi måste fortsätta fundera över hur vi får alla elever att lyckas i skolan! Vi måste hjälpas åt där alla tar ansvar och ett gemensamt krafttag för att stärka elevernas läsförmåga. Det är inget man ska kunna välja bort eller bara välja att göra en vecka per år som ett "jippo", då det enbart ger tillfälliga effekter. Det som blivit tydligt i våra samtal med lärarna är att det är det långsiktiga arbetet som ger långvariga effekter!  

För vår del har den här terminen (tyvärr) inneburit mycket skrivbordsarbete, men inget ont som inte har något gott med sig! Nu har det funnits mer tid för det viktiga analysarbetet för att identifiera nya utvecklingsområden. Det har även funnits utrymme för att se över rutiner och riktlinjer i arbetet med att få till en mer likvärdig skola. Så vad händer framöver? 

I min roll som språk-, läs- och skrivutvecklare har jag under våren fått i uppdrag att skriva en kommungemensam läsplan för grundskolan. I NCS utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare betonade man starkt vikten av att olika utvecklingsarbeten ska komma ur ett verkligt behov som är tydligt förankrat hos lärarna för att skapa engagemang och förståelse för uppdraget. Därför kommer vi ägna en hel del tid i uppstarten av nästa läsår för att förstå de bakomliggande faktorerna för behovet av en gemensam läsplan i kommunens grundskolor och vikten av att vi alla tillsammans arbetar med att utveckla elevernas läsförmåga och läslust. 

Tillsammans med specialpedagogerna har också en handlingsplan utformats i ett försök att skapa likvärdiga rutiner för planering, genomförande och analyser kring Skolverkets obligatoriska kartläggnings- och bedömningsstöd kopplat till läsa-, skriva-, räknagarantin i F - 3. 

Även rutiner och riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk har tagits fram under året som gått. Inledningsvis skickades en Forms-enkät ut till de lärare som undervisar i sva i kommunens grundskolor med frågor om bl a behörighet, undervisningsformer, bedömningsunderlag, kompetensutvecklingsbehov och upplevda utmaningar. Av svaren kunde vi sedan identifiera olika utvecklingsbehov, bl a behovet av att skapa rutiner och riktlinjer för att göra sva-undervisningen mer likvärdig i kommunen och säkerställa att eleverna får den undervisning de har rätt till. TACK till Anna Kaya för ditt värdefulla bidrag med boken Svenska som andraspråk - för vilka och hur kan undervisningen organiseras? och att du så frikostigt bjuder på exempel på hur ni gjort i Sollentuna kommun! De har varit till stor hjälp för att komma igång och en bra grund att utgå från i arbetet med att utforma egna rutiner och riktlinjer som passar vår kommun. 

Nu väntar alltså implementeringsarbete och att pröva våra nya dokument i verksamheten. 

Men innan dess - SOMMARLOV!

Önskar er alla en riktigt skön sommar!!!