Vi förklarar, motiverar och argumenterar

Så här i valtider passade vi på att även i sva-undervisningen arbeta med ord och begrepp som hör ihop med demokrati för att bättre förstå hur det svenska samhället och valet fungerar. Vi har också tränat på att kunna uttrycka sina åsikter och motivera dem både muntligt och skriftligt genom att studera och skriva argumenterande texter. Vi har tränat på förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Genom undervisningen i svenska som andraspråk ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. (Kursplanen i svenska som andraspråk, Lgr -11)

Förutom det som uttrycks i kursplanen så ville vi ge våra elever en god förförståelse eftersom många också arbetade med valet i sina klasser. Vi ville också tydliggöra hur viktigt det är att kunna uttrycka sina åsikter och argumentera för dem eftersom det framförallt är en demokratisk fråga. Våra mål med arbetsområdet presenterade vi för eleverna innan uppstart:

Vi har arbetat enligt Cirkelmodellen (Cykeln för undervisning och lärande) och här kommer en kort presentation av vårt arbete:

Fas 1: Vi bygger upp kunskap om arbetsområdet och utvecklar ord- och begreppsförmågan
Vi började med att ställa oss frågan "Vad är ett samhälle?" Vi tog hjälp av UR Skolas serie "Så funkar Sverige" och avsnittet Det svenska samhället. Därefter fick eleverna komma med förslag på vad som kännetecknar ett samhälle och vad som behövs för att ett samhälle ska vara bra att leva i. De kunde också göra jämförelser med samhällen i andra länder som de bott i. Utifrån deras förslag fick de sedan välja vad de själva tyckte var viktigast i ett samhälle och motivera sina val. Vi införde redan här begreppen åsikt och motivering. Till sin hjälp fick de stödmallar med meningar: Jag tycker det är viktigt med... för att... Eleverna fick sedan muntligt presentera sina åsikter för varandra och vi fick också diskutera att man har rätt att tycka olika och att allas åsikter är lika mycket värda. Om man vill påverka hur någon annan tänker och tycker så måste man istället bli bra på att övertyga genom att ha bra argument!

Vi fortsatte vårt arbete med att se på en annan av UR Skolas programserier "Nyfiken på Sverige" och avsnittet Den svenska demokratin. Den här programserien är perfekt för nyanlända elever som behöver lära sig hur det svenska samhället fungerar och är dessutom översatt till flera olika språk. Våra elever fick börja med att titta på filmen på sina respektive modersmål för att få en god förståelse för innehållet och hur den svenska demokratin fungerar. Sedan tittade vi på avsnittet på svenska och diskuterade innehållet. Utifrån avsnittet plockade vi sedan ut relevanta svenska ord och begrepp som vi ville att eleverna skulle lära sig. De fick också orden översatta till sina modersmål. De svenska begreppen fick de placera ut på vårt "Tankar om ord-schema."

Syftet är att de ska få syn på vilka ord de behärskar och vilka ord de måste träna mera på. Det är alltså ett sätt att synliggöra elevernas lärande. Under arbetets gång plockar vi fram schemat igen och då ska de förhoppningsvis kunna flytta orden mer och mer till höger på skalan, d v s att de förstår ordet och kan förklara det. Eleverna fick tidigt veta att ett av målen med det här arbetsområdet var att kunna förklara orden för varandra i ett skärmkorsord. Men först måste de få olika tillfällen att träna! Vi tränade på orden i sitt sammanhang genom att titta på programmet och därefter diskutera betydelsen. Eleverna fick också prova att skriva orden i en lucktext innan de fick orden i läxa.

Vi tränade också på orden och begreppen genom att spela kahoot. Kahoot är ett interaktivt digitalt verktyg som jag har beskrivit i ett tidigare inlägg: Att skapa tillgängliga lärmiljöer

Till slut var eleverna redo att pröva sina ordkunskaper i ett skärmkorsord om valet. Du kan läsa mer om vad ett skärmkorsord är och hur man enkelt kan göra egna skärmkorsord i ett tidigare inlägg här i bloggen: Skärmkorsord I ett skärmkorsord skapar man naturliga informationsklyftor där eleverna måste hjälpas åt för att kunna lösa uppgiften. De får då tillfälle att muntligt använda sina språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Nu när vi hade de kunskaper och begrepp vi behövde så var det dags att gå vidare med argumenterande texter.

Fas 2: Vi studerar modelltexter inom genren
Tillsammans studerade och dekonstruerade vi olika texter inom den argumenterande genren; Vad har texten för syfte, struktur och språkliga drag? Vilka ord och fraser kan man använda för att visa sin åsikt och argumentera för den? Vilka sambandsord förekommer i en argumenterande text?

Vi brukar ta fram våra modelltexter på storbild genom projektorn så att alla kan följa med i texten samtidigt som vi diskuterar och gör överstrykningar för att visa på olika mönster i texten. Även här kan eleverna behöva jobba vidare på egen hand för att träna på textens struktur, t ex genom att pussla ihop en isärklippt text.

Fas 3: Vi skriver en gemensam text
Utifrån de kunskaper vi fått i fas 2 konstruerade vi tillsammans en argumenterande text. Eleverna kommer med förslag och du som lärare styr samtalet genom att ställa frågor, be om förtydliganden, påminna om strukturen eller be om andra mer ämnesspecifika ord som hör till det skriftliga skolspråket. Texten bearbetas under tiden som den växer fram tills alla är nöjda. Den gemensamt skrivna texten kan sedan fungera som modelltext för eleverna när de själva ska skriva en argumenterande text.

 Fas 4: Eleverna skriver en individuell text
Tack vare arbetet i fas 2 och 3 har eleverna fått olika verktyg för att skriva en egen text inom den argumenterande genren, men en del elever kan behöva fortsatt stöttning. Våra elever fick ta hjälp av en planeringsmatris för att få rätt struktur på sin text, en ordbank för att kunna variera sitt språk samt en checklista för att kunna gå igenom och bearbeta sin text på egen hand efter avslutat arbete.

När eleverna var nöjda med sin text var det dags att ge varandra respons på texten och vi använde oss då av Two stars and a wish. Eleverna fick skriva två saker som de tyckte var bra med kamratens text och en sak som de kunde förbättra och tänka på till nästa gång. Även här var checklistan till hjälp då vi utgick från den när vi diskuterade vad som kännetecknar en bra argumenterande text.

Slutligen gjorde vi en utvärdering där vi tillsammans tittade på de mål som vi satt upp innan arbetsområdet; hade vi nått våra mål? Genom att arbeta med Cirkelmodellen, modellering och stöttning så hjälper vi eleverna att nå mycket längre än de skulle klara att göra helt på egen hand.

Är det då inte "fusk" att eleverna får så mycket hjälp att skriva egna texter? Tvärtom tycker jag, genom att ge eleverna verktyg för hur olika texter ska utformas så ger vi dem strategier som de kommer att ha nytta av i sitt fortsatta lärande! När de vet vad som förväntas av dem så får de också större förutsättningar att fokusera på innehållet och kreativiteten.

Hoppas att du fått tips om hur du kan stötta dina elever i deras skrivande! Lycka till!