SKUA i Sunne

Jag tänkte berätta lite om vårt SKUA-arbete här i Sunne. Tack vare att vi i kommunen tagit emot många nyanlända elever de senaste åren så har vi fått möjlighet att genom Skolverket få en kommungemensam fortbildningsinsats i Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med arbetsnamnet SKUA. Alla lärare i grundskolan och gymnasiet har deltagit i denna kompetensutveckling, inledningsvis under ledning av Josefin Nilsson och Caroline Bötrius från NC, Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Tack vare dem har vi alla fått en gemensam grund att stå på inför det fortsatta arbetet som vi nu driver på egen hand i kommunen.

När jag utbildade mig i svenska som andraspråk kom jag för första gången i kontakt med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med teorier, förhållningssätt och pedagogiska verktyg som är helt nödvändiga för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling men som också gynnar alla elevers lärande. Jag insåg snabbt att det här var verktyg som jag önskade att jag fått möta tidigare i mitt läraryrke och som jag också ville sprida vidare - alla borde få möjligheten att upptäcka vilka enorma pedagogiska vinster det finns att jobba språk- och kunskapsutvecklande! Jag försökte på egen hand att så små frön här och där men när vi som kommun fick chansen att ta del av NCs expertis och tillsammans lära oss mer kändes det fantastiskt! När jag själv fick frågan att hjälpa till i detta arbete kändes det både inspirerande och utmanande, tänk att få vara med och driva det här utvecklingsarbetet inte bara på den egna skolan utan också i hela kommunen!


Efter att NC haft sin utbildning här hos oss så har vi det här läsåret fått jobba vidare på egen hand. Jag och min kollega Annelie Björck har fått i uppdrag att driva arbetet vidare på kommunens F-6-skolor. Vi har haft två parallella spår - SKUA Grund och SKUA Ämnesgrupper. SKUA Grund är för de lärare som inte fått den tidigare utbildningen av NC. Där arbetar vi utifrån Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet som vi läser och diskuterar tillsammans. Vi blandar teori med praktiska övningar där deltagarna får prova olika aktiviteter. Vi lyfter också relevanta begrepp eftersom vi vill utveckla ett gemensamt språk om undervisning och lärande.

Mellan träffarna får deltagarna själva prova språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i sina respektive elevgrupper. När vi träffas så delger de varandra aktiviteter som de provat och sina upplevelser av detta; Vad fungerade bra? Vad var svårt? Vad behöver jag utveckla? Vad tar jag med mig i min fortsatta undervisning? Genom det kollegiala lärandet lär vi av varandra, inspirerar, tipsar, stöttar och ger goda råd!

Det andra spåret kallar vi för SKUA Ämnesgrupper. Enligt önskemål från både skolledarna och lärarna själva som gått NCs grundutbildning så har vi fortsatt vårt SKUA-arbete i form av ämnesgrupper. Våra F-6-lärare träffas då för att diskutera undervisning utifrån sina egna ämnen. Vårt mål har varit att koppla samman de tidigare parallella fortbildningsinsatserna; Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, Digitala verktyg och Bedömning.

Vi har delat upp arbetet under året i tre olika fokusområden; Tala/lyssna - läsa - skriva. Under varje fokusområde har vi tre träffar. Första träffen i ett fokusområde inleds alltid med en storsamling, d v s alla lärare träffas tillsammans och vi startar upp med att färska upp minnet genom en tillbakablick där vi som SKUA-handledare lyfter relevanta begrepp och frågeställningar, t ex talets betydelse för språkutvecklingen, vilka aktiviteter gynnar interaktionen mellan elever, stöttning och annat som är viktigt att tänka på inom det aktuella fokusområdet. Vi försöker också lyfta vilka digitala verktyg och hjälpmedel som kan vara till hjälp, dels genom att modellera och själva använda olika pedagogiska verktyg i ämnesgrupperna men också genom att tipsa varandra. Sedan fortsätter arbetet i ämnesgrupperna där det under första träffen är fokus på Lgr-11; Vad ställer mitt ämne för krav på t ex den muntliga förmågan? Vad förväntas mina elever behärska språkligt för att delta i ämnesundervisningen och visa sina kunskaper? Hur ska de få träna på de förmågorna? Vilka aktiviteter kan vi använda oss av i ämnesundervisningen för att de ska utveckla dessa förmågor? Utifrån de frågeställningarna förväntas lärarna till nästa träff ha extra fokus på t ex interaktion och talutrymme i sin undervisning. Vi vill också att de fortsatt provar olika språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter som de sedan ska delge varandra på den andra träffen. Träff 2 handlar alltså om att i sina ämnesgrupper diskutera undervisningen och aktiviteter som gynnar inlärningen och elevernas språk- och kunskapsutveckling; Vad har jag provat? Vad såg jag? Erfarenheter? Utmaningar? Möjligheter? Även här handlar det alltså om att inspirera, diskutera, tipsa, stötta, utmana och därigenom utveckla undervisningen. Kollegialt lärande när det är som bäst!

Vi har genomgående försökt lyfta ett systematiskt förhållningssätt, d v s hur vet vi att de förändringar vi gör leder till en förbättring? Hur får vi syn på vad eleverna lär sig? Vad de tycker och tänker? Detta är en stor utmaning som tvingar oss att tänka till lite extra och skruva på vår undervisning ytterligare några varv.

På träff 3 har vi fokus på bedömning; Vad ville jag se hos mina elever under de aktiviteter jag provade? Hur bedömer man t ex läsförmågan? Formativt? Summativt? Hur förmedlar jag det till mina elever? Hur dokumenterar jag? Vilka bedömningsstöd finns att få? Hur gör jag idag? Hur gör du? Vad kan vi förbättra? Vi vrider och vänder, stöter och blöter för att lyfta de här frågorna. Vi vill också få till en ökad samsyn kring bedömning och olika kunskapsnivåer vilket vi kommer att behöva jobba vidare med.

Till vår hjälp har vi våra förstelärare som driver arbetet i de olika ämnesgrupperna. Vi SKUA-handledare träffar regelbundet förstelärarna för att lägga upp ramarna för arbetet inför de olika fokusområdena, sedan får de sätta sin egen prägel på arbetet i sina respektive ämnesgrupper utifrån vad som är relevant för just deras ämne. Tack vare dem får vi återkoppling på hur arbetet fortskrider i de olika ämnesgrupperna, vad som fungerar bra, vilka utmaningar som finns och vad vi behöver ändra på eller förbättra. Ovärderlig hjälp för oss SKUA-handledare!


I vår gemensamma kommunikationskanal Teams lägger vi ut information, länkar, filmer och annat som kan tänkas fungera som stöttning i vårt gemensamma arbete, t ex Skolverkets moduler om Språk- läs- och skrivutveckling. Varje ämne har dessutom en egen kanal där man kan tipsa om material eller aktiviteter som är aktuella för just det ämnet. Vi uppmuntrar också lärarna att dela med sig av sina aktiviteter genom att dela dem i en "lektions-bank" på Teams.


Vad är då våra erfarenheter så här långt? Vi upplever att många deltagande lärare uppskattar det kollegiala lärandet då vår kommun har många små skolenheter där lärarna kan känna sig ensamma i sitt ämne. Att kunna utbyta erfarenheter, få stöd och inspiration av ämneskollegor blir då väldigt värdefullt och uppskattat. Andra framgångsfaktorer är att verksamhetschefer och skolledare är aktiva, drivande och ser till att det finns förutsättningar såsom t ex avsatt tid inom den arbetsplatsförlagda tiden. För att en kompetensutvecklingsinsats ska ge resultat på sikt krävs också att det blir en kontinuitet och löper över lång tid.


Det vi har fått till oss hittills är att det finns en generell önskan om att få jobba vidare i våra ämnesgrupper. Vår målsättning är att förhållningssättet i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet ska genomsyra hela verksamheten med höga förväntningar på våra elever där de med olika grader av stöttning kan utvecklas mot de uppsatta målen. Genom att reflektera över undervisningen, själv och tillsammans med andra, höjer vi kvaliteten på undervisningen vilket förhoppningsvis kommer att leda fram till det långsiktiga målet att höja elevernas resultat . Vi har många positiva och engagerade lärare som fortsätter att utveckla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i Sunne kommun vilket vi tycker är väldigt roligt och inspirerande!



Berättelse-ansiktet och Berättar-appen

Jag har tidigare skrivit om hur vi jobbat med berättande texter men det är ju ett arbete som aldrig blir klart utan alltid kan utvecklas och förbättras. Den här gången har vi arbetat med sagor och vi har använt "Berättelse-ansiktet" för att eleverna ska få en bra struktur på sina berättande texter.

Vi inledde arbetet med att läsa några klassiska sagor för att få inspiration. Tillsammans diskuterade vi handlingen och hur sagan var uppbyggd, d v s sagans struktur. Vi tog hjälp av "Berättelse-ansiktet" för att strukturera upp sagan och på bilden här nedan kan ni se hur vi arbetet med "Pannkakan:"

Vi diskuterade också typiska drag i en saga och hur man kan veta om en saga är gammal eller ny genom att studera ord i texten som kan ge oss ledtrådar. Vi repeterade syfte, struktur och språkliga drag som är typiska i sagor.

När vi hade läst några sagor tillsammans så fick eleverna läsa en varsin saga på egen hand. De fick i uppgift att fylla i ett eget "Berättelse-ansikte" till sin saga och med hjälp av den återberätta sagan för en klasskamrat. För att kunna göra det måste man ha förstått handlingen i sagan och kunna plocka ut de viktigaste händelserna. Där kan en grafisk modell såsom "Berättelse-ansiktet" vara till stor hjälp för eleverna för att strukturera upp händelserna.


Nu när vi fått inspiration från andra sagor så var det dags att gå över till att skriva egna sagor! Inför skrivandet fick eleverna planera sin saga genom att göra egna "Berättelse-ansikten" som de utgick från när de skulle börja skriva texten. Med hjälp av den hade de handlingen klar för sig med början, händelser och slut i en röd tråd innan de påbörjade själva skrivandet. I början av varje skrivtillfälle hade vi också korta "mini-lektioner" där vi tränade på t ex beskrivningar, skiljetecken och hur man skriver dialoger i en text.


Eleverna fick skriva texten på datorn för att enkelt kunna bearbeta den medan den växte fram. När de skrivit klart bearbetade de texten ytterligare tillsammans med mig och med hjälp av en checklista.

När både de och jag var nöjda var det dags för nästa steg - att illustrera texten med bild och ljud. Att kunna använda bilder eller andra konstnärliga uttryck tillsammans med sina texter för att förstärka budskapet och göra det tydligare och mer levande är ett kunskapskrav för både Sv och SvA. Eftersom vår kommun har licens för Nationalencyklopedin så ingår en hel del roliga och användbara appar. Vi valde därför att använda appen Berätta med NE till våra digitala berättelser:

Appen är enkel att använda även för yngre barn och i länken här finns en kort instruktionsfilm som vi tittade på tillsammans innan vi började: Berätta med NE. Elevernas uppgift var att välja lämpliga bilder som passade till deras saga. Till varje bild skulle de skriva 1-2 meningar, d v s en slags "lättläst" version av sin berättelse.

När det arbetet var klart skulle de spela in ljud till varje bild där de läste in berättelsen i sin helhet.

 

När den digitala boken är helt klar kan man spara den i ibooks eller dela den så att man t ex kan visa och lyssna på den hemma. Man skulle också kunna samarbeta med andra klasser och låta eleverna läsa och visa sina sagor för de yngre eleverna för att på så vis också få en naturlig mottagare.

De flesta elever tyckte att appen var enkel att använda, utmaningen bestod istället i att välja bilder som passade till texten och framförallt att skriva enbart en mening till bilden. Det blev en bra övning i att välja ut det viktigaste i texten och att handlingen ändå tydligt skulle framgå, speciellt för de äldre eleverna som skrivit längre och mer utvecklade texter. För de yngre eleverna är appen ett bra hjälpmedel för att skriva en enkel saga med ord och bild, men man kan alltså utveckla övningen för de äldre eleverna så den blir lite mer utmanande.

 

Eftersom vi sparar de digitala berättelserna så kan man enkelt jämföra och få syn på elevernas utveckling. Dels den skriftliga förmågan men också vad gäller uttal och den muntliga förmågan eftersom eleverna även spelat in ljud till berättelsen. Det blir alltså en slags formativ bedömning samtidigt som eleverna kan titta och lyssna själva, få syn på sin egen utveckling och därmed bli delaktiga i sitt egna lärande. Vi har tidigare spelat in eleverna när vi använt andra digitala verktyg för berättande och det brukar vara ganska roligt för dem att lyssna och jämföra när de själva märker att de blivit bättre på svenska!

Prova gärna detta digitala verktyg men se till att eleverna även här får stöttning och strukturer för sitt skrivande!