Sagor från hela världen - aktiviteter före, under och efter läsningen

Så här i barnboksveckan kan det vara på sin plats att fokusera lite extra på läsningen. Därför tänkte jag berätta om hur vi denna vecka startat upp temat Sagor från hela världen och hur vi kommer att arbeta med berättande text i form av fabler.

De flesta av eleverna har tidigare arbetat med berättande text och fabler, så vi började med att aktivera deras förkunskaper genom att undersöka vad de kom ihåg sedan de senast jobbade med det. Det visade sig att de kom ihåg ganska mycket och vi listade tillsammans på tavlan vad som var kännetecknande för en fabel, dess syfte och språkliga drag. Vi kunde också göra jämförelser med beskrivande text eftersom eleverna precis arbetat med det.

Denna dag skulle vi läsa sagan om Den blyga gyllingen som är från materialet Stjärnsvenska (Liber). Vi berättade att sagan var från Kina och vi tittade på vår stora världskarta var någonstans i världen Kina ligger. Innan vi började läsa sagan så ville vi att eleverna skulle få jobba med aktiviteter före läsningen för att öka förståelsen. Då sagor ofta innehåller svåra ord och begrepp så ville vi introducera orden och begreppen i en sorteringsövning.

Eleverna fick parvis eller i grupp isärklippta lappar med orden i en färg och förklaringarna i en annan färg. Tillsammans skulle de försöka lista ut vad orden betydde, d v s vilken förklaring som passade ihop med respektive ord. Det som händer i en sådan här aktivitet är att eleverna interagerar med varandra istället för att vi lärare bara förklarar orden. Genom att samtala om orden sker en förhandling i språket, eleverna brukar vilja övertyga varandra om att de har hittat den rätta förklaringen. För att lyckas med det måste de försöka förklara varför de tror att just den förklaringen är rätt. När eleverna hade pratat klart och var nöjda så tog vi upp orden på Smartboarden och eleverna fick ge sina förslag på ordförklaringar. Vi drog rätt ord till rätt förklaring allt eftersom vi diskuterade så att eleverna kunde se de rätta lösningarna. Även om inte alla elever fick alla rätt så hade de fått använda språket i en muntlig interaktionsövning som gett dem en viktig förförståelse till sagan. Denna övning ger också ett bra diskussionstillfälle om vilka strategier man kan använda för att lista ut vad ett ord betyder. I och med att vi fick veta att en gylling var en gul liten fågel så tittade vi också på bilder av en gylling, men vi hade även bilder på de andra fåglarna som förekommer i sagan. Det visade sig att flera av fåglarna fanns i elevernas tidigare hemländer som de kunde relatera till. Nu hade vi skapat den nödvändiga förförståelsen och var redo att läsa sagan!

Under lärarens högläsning hade vi bilderna från sagan uppsatta på whiteboarden som visuellt stöd. Efter läsningen samtalade vi om sagans innehåll och diskuterade vad den här sagan ville lära oss, eftersom alla fabler har en sensmoral. Just den här sagan hade budskapet att man kan lära av varandra och någon elev kunde göra kopplingar till liknande situationer i skolan.

Nästa lektionstillfälle började vi med en återblick och eleverna fick sammanfatta handlingen med hjälp av bilderna och en fyrfältare som illustrerar en berättande texts struktur: Inledning - Problem - Lösning av problemet - Slut. Vi plockade också fram de ord och begrepp som vi introducerat förra gången och lät eleverna på nytt sortera och para ihop orden med rätt begrepp. Den här gången gick det lite lättare och de kunde redan fler begrepp än första gången.

Nu var det dags för eleverna att själva läsa och jobba med frågor till texten. Vi använde oss av ett färdigt material med frågor som finns till den här texten där svaren finns på, mellan och bortom raderna. De elever som inte kommit så långt i sin läsförmåga fick istället jobba med påståenden och avgöra om de var rätt eller fel.

Enligt kunskapskraven för åk 6 i Svenska som andraspråk ska eleverna kunna "läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk." (Kunskapskrav för betyget E) Inför uppstarten av ett nytt arbetsområde brukar vi samtala om vad det är vi ska arbeta med, vilka förmågor vi tränar och vad vi har för mål, d v s vad eleverna ska lära sig. För att synliggöra målen brukar vi ha dem uppsatta på whiteboarden så att vi kan skriva vad vi ska göra och vad målen är inför varje lektion.

Det är viktigt att man inte lämnar eleverna "ensamma" i sitt textarbete utan arbeta med aktiviteter före, under och efter läsningen. Att arbeta med lässtrategier, ord och begrepp, visuellt stöd, anknyta till deras tidigare erfarenheter, samtala och sammanfatta innehållet är sådant som kan underlätta förståelsen av texten. Man bör också tänka på att eleverna kan behöva erbjudas olika typer av frågor till texten beroende på var i läs och språkutvecklingen de befinner sig. Alla måste inte göra lika utan man kan arbeta med texten på olika sätt. Det viktiga är att vi inte automatiskt väljer bort texter som vi tror är för svåra för vissa elever. Det är aktiviteterna vi lärare erbjuder före, under och efter läsningen som är avgörande för hur eleverna förstår och kan ta till sig innehållet. Du kan läsa mer om läsaktiviteter i Pauline Gibbons Stärk språket stärk lärandet (kap 6). Ett annat bra tips är Britta Stenssons Mellan raderna.

Nu kommer vi att fortsätta vårt arbete med flera sagor från olika delar av världen. Vi kommer under arbetets gång att prova olika aktiviteter före, under och efter läsningen för att öka elevernas läsförmåga. Så småningom kommer vi att gå över till att eleverna ska få skriva egna fabler, det ska bli spännande!