måndag 2 december 2019

Lärandematriser

Förra året började vi jobba i ämnesgrupper med lärare från kommunens alla F-6-skolor. Fokus då låg på att fördjupa vårt arbete kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) där vi försökte få en röd tråd mellan planering - genomförande - bedömning. Vi upptäckte då att vår största utmaning låg i bedömningsfasen och att vi inte riktigt fick till bra diskussioner kring bedömning. Även utvärderingarna visade att lärarna önskade mer tid för detta arbete i allmänhet och samtal om progression och likvärdig bedömning i synnerhet. Vi försökte då identifiera vad utmaningarna bestod av och tyckte oss se två bärande punkter; För det första så behövde vi bli bättre på att redan i planeringsfasen identifiera och tydliggöra målen med aktiviteten/arbetsområdet. För det andra saknade vi bra verktyg för att diskutera progression och likvärdig bedömning. Hur skulle vi kunna utveckla detta arbete och samtidigt bibehålla fokus på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?



Våra blickar vändes mot Johan Alm och Lärandematriser. Syftet med Lärandematriser (LM) är främst att stödja undervisning och lärande genom att stötta elevernas lärande, men också genom att utvärdera den egna undervisningen.  De skiljer sig från "vanliga" bedömningsmatriser på så sätt att LM vänder sig till eleverna för att de i förväg ska förstå syftet med undervisningen, till skillnad från bedömningsmatriser som mer är till för att lärare i efterhand ska kunna bedöma eller sätta betyg. I sin bok Lärandematriser - att få eleven att förstå beskriver Johan Alm att många elever känner sig omotiverade eller vilsna i skolan idag, just för att de inte förstår vad de ska lära sig. Målen med undervisningen och kraven de bedöms efter är ofta höljda i dimma. Johan Alm menar att genom att göra målen iakttagbara för eleverna så kan man därigenom också öka deras motivation. Detta gjorde oss nyfikna eftersom just motivationsfaktorn är central för kunskapsinhämtningen. När vi läste vidare upptäckte vi att kollegialt arbete lämpade sig särskilt väl för arbetet med att skapa Lärandematriser då man också får verktyg för att diskutera kunskapsnivåer och progression, precis det vi var ute efter!


En Lärandematris används hela tiden i klassrummet av både lärare och elever:
  • Före arbetet identifierar läraren vilka kunskapsmål som är centrala för arbetsområdet. Efter att kunskapskraven har omvandlats till kriterier i form av iakttagbara handlingar - vad eleven ska göra för att visa sina kunskaper, d v s något man ska kunna se eller höra -  ger LM eleverna tydliga och konkreta målbilder av vad de ska kunna när arbetet är klart. Utifrån dem väljer man aktiviteter och metoder för att eleverna ska få träna på dessa förmågor och kunskapskrav.
  • Under arbetet är LM utgångspunkten för undervisningen och konkretiserar vad eleven ska kunna i just denna uppgift. Matrisen visar också progressionen, d v s hur eleven kan göra det bättre och bättre. Kriterierna möjliggör också ett effektivt responsarbete, både för läraren, eleven (självbedömning) och elever emellan (kamratrespons).
  • Efter arbetet fungerar LM som en bedömningsmatris då den kopplar varje kriterium till ett specifikt kunskapskrav, vilket underlättar bedömningsarbetet för läraren.


Hur skulle vi då kunna koppla ett arbete med Lärandematriser till vårt pågående arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Efter att ha läst Johan Alms böcker om Lärandematriser så fann vi några gemensamma beröringspunkter:

Vikten av att;
  • Utgå från elevernas förförståelse och förkunskaper
  • Ha tydliga lärandemål
  • Höga förväntningar på eleverna 
  • Modellera
  • Sträva efter hög elevaktivitet
  • Sociokulturellt perspektiv på lärande - eleverna blir resurser för varandra (Kamrat och självbedömning)
  • Metakognition - vad har jag lärt mig och hur lär jag mig?
  • Ta ansvar för sitt eget lärande
  • Strategier - lära för livet
Allt sammantaget så handlar det om att öka elevernas möjligheter till lärande! På köpet får vi också diskussioner om metoder - hur ska vi få eleverna att lära sig detta, vad behöver de få träna på och på vilket sätt - och progression, d v s vad som kännetecknar de olika kunskapsnivåerna.


Sagt och gjort, efter att ha förankrat denna idé hos rektorerna så lyfte vi in Lärandematriser som ett verktyg i vårt fortsatta arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Efter att tillsammans ha skaffat oss kunskap om vad LM är, dess syfte och uppbyggnad så påbörjade vi arbetet i ämnesgrupperna med hjälp av våra förstelärare. Höstens arbete fokuserades på att tillsammans med några kollegor i ämnesgruppen skapa en LM för ett arbetsområde i sitt ämne. Målet var att under höstens träffar komma igång med diskussionerna och tillsammans i sin grupp utforma minst en LM. Efter att man "fått ihop" en LM så skulle man också diskutera undervisningens innehåll - vilka metoder och aktiviteter hjälper eleverna att tillägna sig den kunskap och de förmågor de behöver för att nå målen?



På höstens sista ämnesgruppsträff fick lärarna sitta i tvärgrupper med representanter från olika ämnen för att ge respons på varandras LM. Genom att inta ett elevperspektiv fick man värdefulla synpunkter på sina LM som man sedan kunde ta med sig tillbaka till sin egen ämnesgrupp och bearbeta för att förtydliga Lärandematrisen ytterligare, för hur ska eleverna kunna förstå om inte våra kollegor gör det? Tvärgruppsarbetet gav också en värdefull inblick i de andra gruppernas arbete med Lärandematriser eftersom man oftast undervisar i mer än ett ämne.




Efter sista träffen gjorde vi en mentimeterundersökning där lärarna fick göra en kort utvärdering av höstens arbete med LM och så här såg resultatet ut:




Som man kan utläsa av utvärderingen så har höstens arbete med Lärandematriser i ämnesgrupperna upplevts som utmanande men också väldigt utvecklande, användbart och lärorikt - en bra grund att utgå från i det fortsatta arbetet då vi kan se ett stort engagemang från lärarnas sida! Vad har vi mer upptäckt under processen med LM? I början tog diskussionerna lång tid och det var lätt att fastna i formuleringar. Många upptäckte dock snabbt att det blev värdefulla och relevanta diskussioner om de många tolkningsbara kunskapskraven. Genom att börja skapa gemensamma LM började vi alltså prata progression och därmed närma oss likvärdighet i bedömningsarbetet!


Genom att skapa gemensamma Lärandematriser i ämnesgrupperna får vi:
  • Träning i att formulera mål och progression som eleverna förstår, ökad insikt om kvalitetsnivåer och kunskapskravens innebörd.
  • Kollegiala professionella samtal om undervisning och metoder, t ex språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, kooperativt lärande och digitala verktyg som ökar elevernas möjligheter att lära.
Under våren kommer vi att arbeta vidare med LM i ämnesgrupperna och fördjupa oss i hur man kan använda dem i undervisningen och det viktiga responsarbetet - både med eleverna men också på den egna undervisningen - samt hur man kan använda den i bedömningssyfte. Vi kommer fortsätta arbetet med att skapa fler LM och bygga upp en bank av LM i våra olika ämnen som fler kan ha nytta av. Det långsiktiga målet är att öka elevernas möjligheter till lärande, höja deras motivation och att öka likvärdigheten kring bedömning och progression. Fortsättning följer!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar