Systematiskt förhållningssätt i läsundervisningen

Vi älskar böcker och i samband med Barnboksveckan startade vi i SvA-undervisningen ett läsprojekt där vi utgick från böcker som finns med i URs programserie Sluka svenska. Vi har tidigare jobbat med "Fröken Spöke" som ni har kunnat läsa om i blogginlägget Att skapa tillgängliga lärmiljöer . Nu skulle eleverna i åk 2 och åk 3 få läsa "Köttbullar i fickan", åk 4 och 5 "Spring Amina" och åk 6 "Om jag får stanna." I programserien Sluka svenska finns dessa böcker inlästa och är effektfullt producerade med ljudeffekter och lagom talhastighet. Några av böckerna är översatta till andra språk och för den som vill finns även lärarhandledning och arbetsmaterial till de olika böckerna att tillgå.

I SvA-undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur. Genom att arbeta utifrån en gemensam läsupplevelse får vi med mycket av det centrala innehållet, t ex berättande texters uppbyggnad, språkliga drag, innehåll och budskap, både det som är uttalat och det som står mellan raderna. Vi får diskutera texter som belyser människors upplevelser, identitet och livsvillkor som vi kan koppla till elevernas egna erfarenheter. Vi får också möjlighet att aktivt och i ett naturligt sammanhang arbeta med lässtrategier för att förstå och tolka texter.

Innan vi började läsa ett nytt kapitel arbetade vi med förförståelse med hjälp av bilder och betydelsebärande ord där vi också försökte knyta an till elevernas tidigare erfarenheter. Därefter lyssnade vi till avsnittet och diskuterade innehållet tillsammans.

De äldre eleverna fick ta hem boken som läsläxa där de fick i uppgift att läsa texten och försöka besvara frågorna på egen hand. De fick också prova att använda olika strategier för att ta reda på betydelsen av svåra ord. Sedan diskuterade vi svaren tillsammans och framförallt HUR eleverna kommit fram till sina svar. Den gemensamma diskussionen är värdefull för att synliggöra vilka strategier man använder för att förstå en text.

Läsning är något som eleverna möter i alla skolans ämnen och det är därför viktigt att alla lärare jobbar aktivt med läsförmågan för att ta del av ämnesinnehållet. För att eleverna ska kunna förstå och ta del av innehållet i texter gäller det att vi som lärare arbetar med aktiviteter före, under och efter läsningen. Läs gärna om arbetet med lässtrategier i ett tidigare inlägg Att arbeta med de viktiga lässtrategierna. Här är några av de moment vi arbetade med under vårt läsprojekt för att få eleverna mer delaktiga och öka deras läsförståelse:

• Lyssna på texten
• Skapa förförståelse med hjälp av bilder och betydelsebärande ord
• Förutspå handlingen med hjälp av bilder, ord eller rubriker
• Arbeta med strategier för att förstå svåra ord
• Sammanfatta texten med hjälp av nyckelord och tidsord
• Återberätta för en kompis
• Ställa egna frågor till texten
• Skapa inre bilder
• Göra kopplingar till sig själv och omvärlden
• Svara på frågor om texten på, mellan och bortom raderna
• Samtala om textens budskap
• Göra jämförelser med hjälp av VENN-diagram, t ex jämföra huvudpersonerna
• Skriva en bokrecension
• Träna på läsflytet genom att läsa texten på egen hand

Hur vet vi då att det vi gör hjälper eleverna? Hur synliggör vi elevernas lärande? Efter läsprojektets slut tog vi hjälp av eleverna själva genom att lista vad vi gjort och bad dem fundera över frågorna:

• Vilka aktiviteter har hjälpt dig att förstå bättre?
• Vad tycker du hjälper dig bäst?
• Vad tycker du om aktiviteterna? Varför?
• Vilken slags frågor tycker du har varit lättast/svårast att svara på? Varför?
• Tror du att det hade blivit någon skillnad om du bara läst boken tyst för dig själv? Hur?
• Vad har du lärt dig som du kan ha nytta av i fortsättningen när du läser texter?

Så här svarade några av eleverna:

"Jag tycker det hjälper att lyssna på texten först för att om jag inte känner igen och kan uttala ett svårt ord när jag läser det i boken så hör jag hur det uttalas när vi lyssnar och då känner jag igen ordet när jag ska läsa sen."

"Prata tillsammans är bra för man kan typ förstå mycket bättre. Om vi läser själv det är svårt med svåra ord och då förstår man inte men när vi pratar om orden kanske nån annan förstår. När vi lyssnar och du pausar och frågar om texten är bra. Om jag har hört texten först är det mycket lättare att läsa själv sen för då känner jag igen orden."

"Det är mycket svårare att läsa bara själv. Bättre att läsa tillsammans."

"Om man bara läser texten så är det inte säkert att man vet vad man läser men får man bilder till texten hjälper det mycket för då förstår man texten bättre sen."

"På raderna är lättast för då vet man att svaret finns nånstans i boken. Mellan raderna är roligast för då får man tänka lite själv och jag får tänka efter liksom vad har hänt och sätta ihop det med något annat som har hänt. Men om det handlar om en själv så kan man va orolig om man svarar rätt eller fel eller så kan man va orolig om det hamnar i andras händer som man inte vill ska läsa."

"Skillnaden var att om man läser själv så hoppar man över om det finns svåra ord och om det kommer en fråga sen så vet man inte vad det betyder."

"Jag har lärt mig att stanna lite ibland när jag läser och tänka på vad jag läst och kanske läsa om om jag inte förstår. Men vänta, vad kan det här betyda?"

"Jag har lärt mig att försöka dela upp ord som jag inte förstår och se vad delarna betyder."

"Jag har lärt mig att man måste läsa mer noga för att kunna svara på frågorna och läsa om ibland."

Genom att ställa den här typen av frågor till eleverna om deras egna lärande når vi mycket längre än att enbart låta eleverna svara på läsförståelsefrågor som vi bedömer om de är rätt eller fel. Vi får eleverna att reflektera över sitt egna lärande och synliggör därmed en del av lärandet för dem. Vi får också viktig information för vår fortsatta undervisning och vad eleverna upplever som meningsfullt men också vad de behöver få träna mera på. Det viktigaste av allt är ju att vi lär dem strategier som de kan ha nytta av i sitt fortsatta lärande och inte bara för stunden.

Att få syn på elevernas upplevelse av undervisningen och vad de aktiviteter vi lärare erbjuder ger för effekt är något som vi lyfter i kommunens pågående SKUA-fortbildning. (Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) Att ha ett systematiskt förhållningssätt i sin undervisning är en viktig del av det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan. Vi försöker uppmuntra alla lärare att ställa frågor till sina elever om undervisningen för att få syn på om det vi gör får någon effekt. Detta är inte helt enkelt, men man får heller inte vara rädd för att börja i det enkla.

Digitala verktyg då? Ja det finns såklart många digitala verktyg att använda i läsundervisningen. Denna gång fick det bli i form av en programmeringsuppgift i samband med en gemensam fortbildningsinsats i kommunens F-6-skolor. Vi kastade oss ut i detta genom att låta våra elever använda Scratch och Scratch jr där deras sprajtar (yes, här är det fröken som fått lära sig ett nytt ord!) skulle programmeras för att möta bokens huvudperson och ställa frågor till huvudpersonen. Deras programmeringsuppgift gick ut på att programmera sina sprajtar för att mötas och "prata" med varandra. En större utmaning för SvA-fröknarna än för eleverna! Men precis som med det systematiska kvalitetsarbetet så måste man börja någonstans och våga lite! Fortsättning följer!

Föräldrasamverkan med digitala hjälpmedel

Att lära sig ett andraspråk tar lång tid och att lära på ett andraspråk är också en utmaning. Hur kan vi stötta våra nyanlända familjer och samtidigt öka samarbetet mellan hem och skola så att vi ger eleverna goda förutsättningar att utveckla språket och samtidigt sina ämneskunskaper? Vi bjöd in en grupp föräldrar för att informera dem om hur man som förälder kan stötta sina barn med skolarbetet där vi tipsade om digitala studiestöd som finns tillgängliga på nätet.

Vi började med att prata om modersmålets betydelse för språkutvecklingen och hur språk stöttar varandra vid inlärningen av nya språk. Därför jobbar vi mycket med ord och begrepp på både svenska och modersmålet i studiehandledningen men också till viss del i SvA-undervisningen. På samma sätt kan man träna hemma med hjälp av olika hjälpmedel. Vår studiehandledare i arabiska visade hur elever och föräldrar kan använda sig av läromedelsföretagens webbappar som finns t ex till böcker i SO och NO-undervisningen där man kan träna på ord och begrepp på både svenska och arabiska. Även om inte alla barn kan läsa på sitt modersmål så kan de föräldrar som är läskunniga läsa och samtala med sina barn om de olika begreppen.

 

Eftersom vår kommun har tjänsten Inläsningstjänst så fick föräldrarna prova att logga in med sina barns inloggningar för att se hur man kan få både läromedel och skönlitteratur upplästa vilket kan vara ett bra stöd för många. Flera böcker finns även här på olika språk. Eftersom vi har lite yngre elever så är det inte säkert att alla klarar av att på egen hand använda sig av tjänsten hemma, därför fick föräldrarna lära sig hur man gör.

Läsningen är viktig för tillägnandet av ett språk och vi arbetar mycket med tvillingböcker, d v s böcker som finns både på svenska och översatta till andra språk. Om boken finns på Inläsningstjänst brukar vi lägga dem i barnens "bokhyllor" så att de själva kan lyssna på böckerna. Alla kanske inte är läskunniga men då kan man ändå lyssna på boken. Även biblioteken har utökat sitt utbud av s k tvillingböcker som man kan uppmuntra barn och föräldrar att låna och läsa tillsammans. "Världens bibliotek" har också e-böcker och ljudböcker på flera språk där man kan ta del av deras utbud enbart genom att registrera sin e-postadress: Världens bibliotek

Vi tipsade också om andra länkar, hemsidor och appar som kan vara användbara. Även om man inte har tillgång till dator hemma så är de tjänster vi visade under mötet användbara även på ipad och mobil. Om man inte har tillgång till internet hemma så kan man boka en dator t ex på biblioteket.

Föräldrarna verkade positiva efter mötet, många känner att de vill hjälpa sina barn i skolarbetet men kanske tycker det är svårt med svenska språket. Med digitala hjälpmedel ökar deras möjligheter att hjälpa sina barn samtidigt som de själva kan träna sina svenska språkfärdigheter, som en förälder konstaterade.

Vi ska fortsättningsvis försöka bjuda in fler föräldragrupper med andra modersmål än arabiska. Om man har endast en eller ett fåtal med ett visst modersmål så kan man ta tillfället i akt att visa hur föräldrarna kan stötta sina barn t ex vid utvecklingssamtalet när man har tolk på det aktuella språket.

 

Tillsammans hjälps vi åt för att ge barnen goda förutsättningar för lärande - en win-win alltså!



Att samtala och diskutera - vi tränar inför nationella proven

Meningsstarter av Anna Kaya



De muntliga nationella proven närmar sig för våra åk 6:or och därför har vi haft lite extra fokus på de muntliga förmågorna i sva-undervisningen under ett par veckors tid. Att samtala och diskutera är en konst som man måste träna för att utveckla. Eleverna behöver få konkret stöttning hur man kan uttrycka sig för att föra fram sina åsikter, bygga vidare på ett resonemang eller bjuda in andra i ett samtal. Ett moment i de nationella proven är att lyssna på en kort ljudberättelse och därefter samtala om innehållet där elevernas förmåga att samtala bedöms utifrån kunskapskraven. Jag ville därför att de skulle möta en liknande situation i undervisningen för att träna på dessa moment. Så här i Halloween-tider så passade det bra att lyssna på en riktigt läskig spökhistoria, Spöket som försvann, som är ett program från Barnradion på Sveriges Radio. (Länken hittar du här: Spöket som försvann) Programmet är uppdelat i fem avsnitt på ca 6-7 minuter och är därför ganska jämförbara med de berättelser eleverna ska lyssna på när det är nationella prov.

Spöket som försvann, SR

När vi lyssnar på ljudberättelser passar vi också på att träna olika strategier som kan underlätta förståelsen. Genom att titta på bilderna och läsa rubrikerna på avsnitten kan vi förutspå och gissa handlingen och ta hjälp av elevernas eventuella förkunskaper och tidigare erfarenheter. (Detta är inte möjligt på nationella proven men nu tränar vi alla förmågor vi kan i undervisningssituationen.)Varje avsnitt av Spöket som försvann inleds också med en resumé som sammanfattar den föregående handlingen och eftersom varje avsnitt slutar på ett spännande sätt kan vi även då gissa och förutspå vad som kommer att hända. Det här är en berättelse med en rejäl twist på slutet!

Till varje avsnitt har jag gjort lappar med olika slags frågor; frågor om handlingen för att kontrollera elevernas förståelse men också öppna frågor där eleverna får dra egna slutsatser eller koppla till egna erfarenheter.



Vi har också använt Anna Kayas fina sammanställningar av meningsstarter för att samtala och diskutera. I början kan man fokusera på att eleverna ska träna på att använda en eller ett par fraser för att presentera en egen åsikt, bjuda in någon annan i samtalet eller bygga vidare på vad någon annan sagt. När eleverna blir mer vana att samtala kan man sedan bygga på med ytterligare fraser. Länken till Anna Kayas meningsstarter hittar ni här: Meningsstarter: samtala och diskutera



Vi lyssnade på ett avsnitt i taget och därefter fick eleverna dra en lapp, läsa frågan högt och försöka svara på den. I de fall där det var öppna frågor fick de träna på att bjuda in någon annan i samtalet och bygga vidare på varandras resonemang.



Precis som med allt annat så räcker det inte att eleverna får träna på det här en gång utan de behöver få möta det flera gånger i undervisningen. Liknande övningar går ju såklart att göra med andra ljudberättelser från t ex Sveriges Radio eller UR där du själv kan göra frågor att diskutera utifrån din elevgrupps behov. Förhoppningsvis har eleverna nu lite förförståelse inför nationella provets genomförande och har fått fler verktyg för att lyssna, förstå och samtala.

Vi förklarar, motiverar och argumenterar

Så här i valtider passade vi på att även i sva-undervisningen arbeta med ord och begrepp som hör ihop med demokrati för att bättre förstå hur det svenska samhället och valet fungerar. Vi har också tränat på att kunna uttrycka sina åsikter och motivera dem både muntligt och skriftligt genom att studera och skriva argumenterande texter. Vi har tränat på förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Genom undervisningen i svenska som andraspråk ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. (Kursplanen i svenska som andraspråk, Lgr -11)

Förutom det som uttrycks i kursplanen så ville vi ge våra elever en god förförståelse eftersom många också arbetade med valet i sina klasser. Vi ville också tydliggöra hur viktigt det är att kunna uttrycka sina åsikter och argumentera för dem eftersom det framförallt är en demokratisk fråga. Våra mål med arbetsområdet presenterade vi för eleverna innan uppstart:

Vi har arbetat enligt Cirkelmodellen (Cykeln för undervisning och lärande) och här kommer en kort presentation av vårt arbete:

Fas 1: Vi bygger upp kunskap om arbetsområdet och utvecklar ord- och begreppsförmågan
Vi började med att ställa oss frågan "Vad är ett samhälle?" Vi tog hjälp av UR Skolas serie "Så funkar Sverige" och avsnittet Det svenska samhället. Därefter fick eleverna komma med förslag på vad som kännetecknar ett samhälle och vad som behövs för att ett samhälle ska vara bra att leva i. De kunde också göra jämförelser med samhällen i andra länder som de bott i. Utifrån deras förslag fick de sedan välja vad de själva tyckte var viktigast i ett samhälle och motivera sina val. Vi införde redan här begreppen åsikt och motivering. Till sin hjälp fick de stödmallar med meningar: Jag tycker det är viktigt med... för att... Eleverna fick sedan muntligt presentera sina åsikter för varandra och vi fick också diskutera att man har rätt att tycka olika och att allas åsikter är lika mycket värda. Om man vill påverka hur någon annan tänker och tycker så måste man istället bli bra på att övertyga genom att ha bra argument!

Vi fortsatte vårt arbete med att se på en annan av UR Skolas programserier "Nyfiken på Sverige" och avsnittet Den svenska demokratin. Den här programserien är perfekt för nyanlända elever som behöver lära sig hur det svenska samhället fungerar och är dessutom översatt till flera olika språk. Våra elever fick börja med att titta på filmen på sina respektive modersmål för att få en god förståelse för innehållet och hur den svenska demokratin fungerar. Sedan tittade vi på avsnittet på svenska och diskuterade innehållet. Utifrån avsnittet plockade vi sedan ut relevanta svenska ord och begrepp som vi ville att eleverna skulle lära sig. De fick också orden översatta till sina modersmål. De svenska begreppen fick de placera ut på vårt "Tankar om ord-schema."

Syftet är att de ska få syn på vilka ord de behärskar och vilka ord de måste träna mera på. Det är alltså ett sätt att synliggöra elevernas lärande. Under arbetets gång plockar vi fram schemat igen och då ska de förhoppningsvis kunna flytta orden mer och mer till höger på skalan, d v s att de förstår ordet och kan förklara det. Eleverna fick tidigt veta att ett av målen med det här arbetsområdet var att kunna förklara orden för varandra i ett skärmkorsord. Men först måste de få olika tillfällen att träna! Vi tränade på orden i sitt sammanhang genom att titta på programmet och därefter diskutera betydelsen. Eleverna fick också prova att skriva orden i en lucktext innan de fick orden i läxa.

Vi tränade också på orden och begreppen genom att spela kahoot. Kahoot är ett interaktivt digitalt verktyg som jag har beskrivit i ett tidigare inlägg: Att skapa tillgängliga lärmiljöer

Till slut var eleverna redo att pröva sina ordkunskaper i ett skärmkorsord om valet. Du kan läsa mer om vad ett skärmkorsord är och hur man enkelt kan göra egna skärmkorsord i ett tidigare inlägg här i bloggen: Skärmkorsord I ett skärmkorsord skapar man naturliga informationsklyftor där eleverna måste hjälpas åt för att kunna lösa uppgiften. De får då tillfälle att muntligt använda sina språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Nu när vi hade de kunskaper och begrepp vi behövde så var det dags att gå vidare med argumenterande texter.

Fas 2: Vi studerar modelltexter inom genren
Tillsammans studerade och dekonstruerade vi olika texter inom den argumenterande genren; Vad har texten för syfte, struktur och språkliga drag? Vilka ord och fraser kan man använda för att visa sin åsikt och argumentera för den? Vilka sambandsord förekommer i en argumenterande text?

Vi brukar ta fram våra modelltexter på storbild genom projektorn så att alla kan följa med i texten samtidigt som vi diskuterar och gör överstrykningar för att visa på olika mönster i texten. Även här kan eleverna behöva jobba vidare på egen hand för att träna på textens struktur, t ex genom att pussla ihop en isärklippt text.

Fas 3: Vi skriver en gemensam text
Utifrån de kunskaper vi fått i fas 2 konstruerade vi tillsammans en argumenterande text. Eleverna kommer med förslag och du som lärare styr samtalet genom att ställa frågor, be om förtydliganden, påminna om strukturen eller be om andra mer ämnesspecifika ord som hör till det skriftliga skolspråket. Texten bearbetas under tiden som den växer fram tills alla är nöjda. Den gemensamt skrivna texten kan sedan fungera som modelltext för eleverna när de själva ska skriva en argumenterande text.

 Fas 4: Eleverna skriver en individuell text
Tack vare arbetet i fas 2 och 3 har eleverna fått olika verktyg för att skriva en egen text inom den argumenterande genren, men en del elever kan behöva fortsatt stöttning. Våra elever fick ta hjälp av en planeringsmatris för att få rätt struktur på sin text, en ordbank för att kunna variera sitt språk samt en checklista för att kunna gå igenom och bearbeta sin text på egen hand efter avslutat arbete.

När eleverna var nöjda med sin text var det dags att ge varandra respons på texten och vi använde oss då av Two stars and a wish. Eleverna fick skriva två saker som de tyckte var bra med kamratens text och en sak som de kunde förbättra och tänka på till nästa gång. Även här var checklistan till hjälp då vi utgick från den när vi diskuterade vad som kännetecknar en bra argumenterande text.

Slutligen gjorde vi en utvärdering där vi tillsammans tittade på de mål som vi satt upp innan arbetsområdet; hade vi nått våra mål? Genom att arbeta med Cirkelmodellen, modellering och stöttning så hjälper vi eleverna att nå mycket längre än de skulle klara att göra helt på egen hand.

Är det då inte "fusk" att eleverna får så mycket hjälp att skriva egna texter? Tvärtom tycker jag, genom att ge eleverna verktyg för hur olika texter ska utformas så ger vi dem strategier som de kommer att ha nytta av i sitt fortsatta lärande! När de vet vad som förväntas av dem så får de också större förutsättningar att fokusera på innehållet och kreativiteten.

Hoppas att du fått tips om hur du kan stötta dina elever i deras skrivande! Lycka till!



Dictogloss

Att ge eleverna många tillfällen att lyssna aktivt i olika sammanhang är lika viktigt som att lära dem att läsa, tala och skriva. Lyssnandet är en viktig del av språkutvecklingen men något som ibland kan glömmas bort då det är lätt att ta för givet att det är något som utvecklas av sig själv. Så är dock inte fallet och det är viktigt att vi hjälper eleverna att utveckla förmågan att lyssna. Dictogloss är en lyssningsövning där eleverna även får tillfällen att samtala, läsa, skriva och göra anteckningar. Målet är att de ska rekonstruera en text som de får lyssna på när läraren läser högt. Du kan läsa mer om Dictogloss och andra lyssningsövningar i Gibbons Stärk språket stärk lärandet.


Så här strax innan sommarlovet kan det vara en rolig utmaning att göra en variant av en dictogloss-övning genom att lyssna på en sångtext, gärna någon klassisk svensk sommarlåt! Först får eleverna lyssna på låten utan att anteckna något. Sedan får de lyssna på låten en gång till och antecknar under tiden så många ord de hinner med och kan urskilja i texten. De behöver inte skriva meningar utan bara nyckelord. Handstil och stavning är inte viktigt i det här skedet.

Efter det får eleverna sätta sig parvis och jämföra sina anteckningar för att se om de kan få ihop några textrader med hjälp av varandra. Eleverna får då träna på att samtala och förhandla om ord och uttryck.

Sedan får eleverna lyssna till texten ytterligare en gång för att försöka fylla i de luckor som fortfarande finns i texten. Om man vill kan eleverna få samarbeta i grupper om fyra för att se om man tillsammans kan rekonstruera hela låttexten. Fördelen med att samarbeta är att alla kan bidra med något, även de som inte uppfattat mer än några enstaka ord. Här hjälps man åt och lär av varandra!

Därefter skriver vi elevernas förslag till textrader på tavlan och får en diskussion om både ordval, grammatik och innehåll. Det kan också vara riktigt intressant att analysera låttexter eftersom de oftast innehåller uttryck och bildspråk som inte används i talat språk, vad menas egentligen?

Till slut tar vi fram originaltexten och jämför den med elevernas förslag innan vi lyssnar på låten en sista gång med texten framför oss och då brukar eleverna vara sugna på att få sjunga med!



Denna gång lyssnade vi på Gyllene Tiders "Jag går och fiskar"

Detta brukar vara en uppskattad övning som kan locka till många skratt och passar särskilt bra i slutet av ett läsår då eleverna kan vara lite trötta. Det är en övning där eleverna får träna på att lyssna, skriva och läsa men också att samarbeta och samtala med varandra. Man får många bra diskussioner om ordval, grammatik och innehållet i låttexten. Dessutom gillar de flesta eleverna musik vilket gör att övningen brukar  kännas stimulerande och rolig samtidigt som den är meningsfull!

Hoppas ni blir sugna att prova själva!

Att stötta skrivande - planeringsmodeller, checklistor och bedömningsmatriser

I slutet av läsåret är det många skolklasser som åker på utflykt eller gör andra trevliga aktiviteter tillsammans. Då kan det vara passande att arbeta med den återberättande genren så att eleverna kan skriva om något de varit med om och kan relatera till. En gemensam upplevelse kan vara till hjälp i skrivandet då man t ex kan fota under aktiviteten och utgå från bilderna i det gemensamma skrivandet. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur man kan stötta skrivande genom att gå från tal till skrift och arbeta enligt Cirkelmodellen. Jag tänkte här berätta mera om hur vi jobbat med att skriva återberättande texter. Mycket av arbetssättet kommer ni som läst tidigare blogginlägg att känna igen, men här ska jag berätta om hur man även kan stötta skrivandet med hjälp av olika planeringsmodeller, checklistor och bedömningsmatriser.

Vi började med att studera en modelltext för att försöka identifiera syfte, uppbyggnad och språkliga drag i en återberättande text. Vi valde olika texter till våra yngre och äldre elever. Det finns många bra modelltexter att hämta i Låt språket bära eller i läromedel som är baserade på genrepedagogiken,  t ex Zick-Zack. I vissa fall kan det vara nödvändigt att själv skriva en modelltext, man kan då med fördel utgå från något som är bekant för eleverna. Därför hade vi skrivit en egen text till de yngre eleverna som handlade om ortens årliga marknad som precis gått av stapeln.

Vi läste texten tillsammans på storbild genom projektorn och kom fram till att en återberättande text berättar om något som har hänt. Man berättar händelserna i kronologisk ordning med hjälp av olika tidsord. Verben (actionprocesserna) står i preteritum för att visa tidsformen. Textens rubrik ska ge en ledtråd om vad texten kommer att handla om och följs av en inledning där man får en orientering om vem/vilka texten handlar om, när, var och vad de gjorde samt eventuellt varför. Sedan följer händelserna i kronologisk ordning och texten avslutas med en personlig kommentar som knyter ihop textens innehåll (personligt återgivande text). Som ni kan se på bilden så jobbar vi mycket med färgmarkeringar för att identifiera språkliga drag och hitta mönster. I den här fasen kan man med fördel låta elever som pratar samma modersmål stötta varandra med förklaringar på modersmålet om inte svenskan räcker till. Tidsorden hade vi översatt till elevernas modersmål så att de skulle förstå dem.

Vi försökte också identifiera vilka extra utmaningar en återberättande text kan innebära för nyanlända andraspråkselever. Eleverna behöver t ex få många tillfällen att träna på verbens preteritumformer, främst de oregelbundna som kan vålla svårigheter. Omvänd ordföljd (V2-regeln) kan också ställa till det när meningarna inleds med tidsadverbial vilket man också bör göra eleverna uppmärksamma på. Förmågan att använda V2-regeln grammatiskt korrekt kommer ganska sent i andraspråksutvecklingen. Därför är det inte säkert att alla elever är mogna att processa den här informationen i det här skedet av inlärningen. Vi nöjde oss med att visa regeln och låta eleverna prova, men valde att inte ha med den aspekten i checklistan eller bedömningsmatrisen.

Vi stannade kvar i dekonstruktionsfasen ett tag och fortsatte jobba med texten på olika sätt. Vi klippte isär texten vi läst och studerat så att eleverna fick pussla ihop den i rätt ordning för att synliggöra strukturen. Vi arbetade också med preteritum-former av regelbundna och oregelbundna verb som är vanligt förekommande. Vi uppmärksammade också verbets placering vid omvänd ordföljd och eleverna fick pussla ihop isärklippta meningar för att träna på detta.

Sedan följde den gemensamma textkonstruktionen där man tillsammans konstruerar en text utifrån det man lärt sig om genren i dekonstruktionsfasen. Vi repeterade vad som kännetecknar en återgivande text vad gäller uppbyggnad och språkliga drag och punktade det som en checklista på whiteboarden som vi kunde utgå från i vårt gemensamma skrivande. Vi använde oss av sekvensbilder som eleverna till att börja med fick lägga i rätt ordning genom att diskutera vad de såg på bilderna. När de var överens om ordningsföljden placerade vi ut tidsorden som vi tränat på.

Vi samlade också ord och uttryck på whiteboarden som eleverna behövde för att kunna berätta om bilderna. Sedan var det dags för den gemensamma textkonstruktionen där eleverna kommer med förslag på formuleringar och du som lärare styr uppbyggnaden av texten genom att be om förtydliganden, andra ord eller påminna om genrens typiska uppbyggnad och drag. Så växer texten fram tills man är överens om textens innehåll och utformande. Texten kan sedan fungera som modelltext inför elevernas egna skrivande i sista fasen. Om man känner behov av att ytterligare förstärka och synliggöra genrens uppbyggnad och mönster så kan man även här tydliggöra det genom exempelvis färgmarkeringar i texten.

Inför det egna textskrivandet hade eleverna tillgång till olika planeringsmodeller som vi hämtade från Låt språket bära.

Vi hade också bett klasslärarna att ta foton under klassernas respektive utflykter. Vi inledde det egna skrivandet med att titta på alla foton och eleverna fick berätta vad de gjort med hjälp av bilderna. På det viset hjälptes vi åt att tillsammans samla begrepp och muntligt sätta ord på det de upplevt. Under tiden fyllde vi i den planeringsmatris som eleverna sedan skulle utgå från och ha som stöd i sitt individuella skrivande.

Efter att vi samtalat om alla bilder fick eleverna sätta sig i par och sortera bilderna i rätt kronologisk ordning genom att diskutera med varandra. När de var nöjda med tidsordningen la de ut tidsorden som vi tränat på.

Sedan var det dags att börja skriva på egen hand! Eleverna hade då hjälp av sin planeringsmodell och de ord som vi samlat när vi pratat om bilderna vi hade från deras utflykter.

Först fick de skriva texten för hand och sedan tittade vi på texten med hjälp av en checklista för att se om alla moment fanns med som man ska tänka på när man skriver en personligt återgivande text. Efter det fick de skriva rent sin text i ett Word-dokument med eventuella bearbetningar.

Så hur kan man stötta elevernas skrivutveckling? Genom att studera och dekonstruera modelltexter för genren, fördjupa sig i genretypiska språkliga drag och gemensamt konstruera en genretypisk text får eleverna en tydlig bild av vad de förväntas behärska på egen hand i slutfasen. Att utgå från en vardaglig händelse eller gemensam upplevelse med hjälp av t ex foton ger eleverna en förförståelse som hjälper dem att gå från det muntliga talet till den skrivna texten. Som stöttning inför det individuella skrivandet kan eleverna ha tillgång till planeringsmodeller och stödmallar för hur texten ska byggas upp. Med hjälp av tydliga mål så att eleverna vet vad som förväntas av dem kan man sedan med hjälp av checklistor eller dylikt göra en formativ bedömning av elevernas texter där de får kunskap om hur de ligger till i förhållande till målen och hur de ska gå vidare. Även du som lärare får värdefull information om hur du ska lägga upp din fortsatta undervisning!

Hoppas ni får många trevliga utflykter och fina minnen att dela med era elever i det fina sommarvädret!

Selma Lagerlöfs Mårbacka är ett traditionsenligt utflyktsmål för kommunens alla åk 3:or!

Att skapa tillgängliga lärmiljöer

I våra undervisningsgrupper har vi i nuläget nyanlända som gått i svensk skola i fyra månader till de som varit här i ett par år eller mer. Jag får ofta frågan hur vi anpassar undervisningen till den stora spridning vi har i våra grupper. Den språkliga nivån varierar från ren nybörjarnivå till de som erövrat vardagsspråket och börjat processa på en mer avancerad nivå. En av de största utmaningarna vi har är att erbjuda en undervisning som är på en hög kognitiv nivå trots att språket ännu är på en enkel nivå. Samtidigt måste vi utmana de elever som kommit längre i sin språkutveckling så att undervisningen inte blir på en alltför enkel nivå. Nyckeln till detta är enligt mig planerad stöttning där man skapar tillgängliga lärmiljöer där vi också strävar efter att eleverna ska få använda alla sina språkliga resurser i inlärningen. Det handlar alltså om att eleverna ska känna delaktighet där du som lärare gör medvetna val utifrån deras förmågor och gör undervisningen tillgänglig för alla. Jag ska i detta blogginlägg försöka beskriva hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken.

Att utgå från skönlitteratur i undervisningen ger många tillfällen till gemensamma upplevelser, diskussioner och inlärning i ett meningsfullt sammanhang. Dessutom väcker ju en bra bok lusten att läsa och lära sig svenska! I detta exempel ska jag berätta hur vi arbetat med Fröken Spöke i våra undervisningsgrupper i åk 3-5. Vi har utgått från böckerna om Fröken Spöke från Nypon förlag samt URs programserie "Sluka svenska" där Fröken Spöke finns inläst som ljudbok av Helge Skoog. Ljudboken är uppdelad i tre avsnitt och till programserien hör även en lärarhandledning där man bl a kan få tips på hur man skriver manus. Materialet är anpassat för SvA-undervisning i den mån att talhastigheten är relativt långsam och innehåller ljudeffekter som stärker förståelsen, men den passar självklart även i andra undervisningsgrupper.

När man jobbar med skönlitteratur är det en fördel om man väljer böcker som finns tillgängliga på flera språk. Fröken Spöke finns översatt till flera olika språk och det var en förutsättning för att vi skulle kunna ge även våra nyaste elever ett bra utgångsläge då de kan läsa eller lyssna till boken på sitt modersmål. Då får eleverna en förförståelse till handlingen genom att ta del av innehållet på sitt starkaste språk. På Nypon förlag finns många lättlästa böcker som finns översatta till flera språk, dessutom finns det färdigt arbetsmaterial att använda för den som vill. Även på ILT och UR finns många böcker inlästa som eleverna kan lyssna till både på svenska och andra språk. Att få möjlighet att lyssna på en text är inte bara en bra träning i hörförståelse utan kan vara en extra god hjälp för de elever som har läs-och skrivsvårigheter och har en starkare auditiv förmåga. Att kunna erbjuda eleverna att lyssna samtidigt som de kan följa med i texten i boken ger också bra träning och stöttning för läsutvecklingen.

Som vanligt så arbetar vi med aktiviteter före läsningen - eller i det här fallet lyssnandet - av en ny text. Vi arbetar aktivt med de olika läs och lyssningsstrategierna och förutspår handlingen genom att titta på bilderna och titeln för att aktivera elevernas förkunskaper; Vad vet de om spöken? Vad tror de att boken kommer att handla om?... Vi har även valt ut ord och begrepp som vi tror att eleverna kommer att behöva för att förstå innehållet. Orden och begreppen får eleverna sortera individuellt i ett "Tankar om ord"-schema: Jag har inte hört ordet förut - Jag har hört ordet men vet inte vad det betyder - Jag tror jag vet vad ordet betyder - Jag vet vad ordet betyder och kan förklara det.

Vi vill genom detta göra eleverna medvetna om att det finns flera grader av att "kunna" ett ord, att det passiva ordförrådet inte är detsamma som det aktiva och att det är viktigt att vara medveten om när man inte förstår ett ord och vad man ska göra för att lista ut betydelsen med hjälp av olika strategier. Ordschemat har eleverna framför sig under tiden som de sedan lyssnar på avsnitten och en del elever får då med hjälp av texten hjälp att förstå ordet i sitt sammanhang och kan flytta orden på schemat. De nyaste eleverna kan här sitta bredvid en kamrat med samma modersmål som kan försöka förklara de ord som de kan eller tror sig kunna.

Några elever kan behöva ytterligare förförståelse för att kunna tillägna sig innehållet och man kan t ex sammanfatta handlingen innan man lyssnar eller läser genom att göra en PP med ord och bilder.

Vi vill att eleverna i första skedet ska träna på hörförståelse och de får då koncentrera sig på innehållet genom att enbart lyssna på texten. Efter varje kapitel (som är ganska korta) stoppar vi för att kontrollera förståelsen och förutspå vad de tror kommer att hända fortsättningsvis. Gibbons beskriver området "lyssna" som ett inslag i undervisningen som ofta försummas och tas för givet: "Undervisning i att lyssna kan inte tas för given, inte mer än undervisningen i att tala, läsa och skriva. Däremot kan det vara en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att lyssna. Att utveckla framgångsrikt lyssnande sker över tid." (Stärk språket stärk lärandet, sid 195) Gibbons understryker att lyssnandet också är en väg till språkutveckling precis som läsa, skriva och tala där man utvecklar olika strategier för att underlätta förståelsen.

När det är dags att börja jobba mer med innehållet och läsförståelsen får man arbeta med det på olika sätt beroende på hur långt man kommit i sin språkutveckling.

• Vissa elever läser själva texten i boken.
• Några elever lyssnar på avsnittet igen med boken framför sig så att de kan följa med i texten:

Alla elever jobbar med läsförståelse och textens innehåll men på olika nivåer:

• Läsförståelse med frågor på, mellan och bortom raderna (Nypon förlag)
• Påståenden till texten, sant eller falskt.

Vi använder oss också av digitala verktyg för att arbeta med förståelsen på varierande sätt och öka delaktigheten hos alla elever. Ett uppskattat sätt att jobba med textens innehåll är genom Kahoot som är ett digitalt spelbaserat responssystem där eleverna svarar på frågor om texten genom att välja rätt svarsalternativ med hjälp av symboler på ipaden:

Här kan man välja att läsa frågan och svarsalternativen högt om eleverna behöver hjälp med det så att de istället kan fokusera på innehållet.

Ett annat digitalt verktyg är Plickers som också är ett responssystem där varje elev har ett individuellt svarskort som scannas in av läraren. Fördelen är även här att alla elever får möjlighet att svara vilket ökar elevernas delaktighet. Eleverna kan inte se varandras svar eller vem som har svarat rätt eller fel, det kan däremot du som lärare se.

Sedan arbetar vi vidare med olika innehåll efter varje avsnitt utifrån vad varje elev behöver fördjupa sig i. En del elever kan behöva jobba vidare med ord och begrepp på en mer grundläggande nivå:

Eleverna på nybörjarstadiet har också fått arbeta med personbeskrivningar på olika sätt. Bl a har vi spelat "Vem där?" som är ett spel där man genom att ställa frågor om en persons utseende ska lista ut vilken person som efterfrågas. Bra träning för den muntliga förmågan, att kunna ställa frågor samt beskriva en persons utseende!

Eftersom vi vill lägga in många tillfällen till muntlig interaktion har eleverna också fått träna på att beskriva bilder för varandra för att hitta avvikelser, "Finn fem fel." Materialet är hämtat från "Språkmosaik" och är en s k informationsklyftor-övning där eleverna enbart kan lösa uppgiften genom att interagera med varandra då de har två olika varianter av samma bild.

De elever som är på en mer avancerad nivå får jobba med sådant som dyker upp i texten som känns relevant att arbeta vidare med. Ett sådant exempel från Fröken Spöke är metaforer och liknelser som kan vara svåra utmaningar för andraspråksinlärare. Därför ägnade vi lite extra tid åt det:

Eftersom den inspelade texten innehåller många ljudeffekter så fick några elever också försöka identifiera vilka ljud som förekom i inspelningen och texten och därefter jobba med de orden genom att para ihop rätt ord till rätt bild och därefter skriva meningar.

Innan vi lyssnar på ett nytt avsnitt blickar vi tillbaka på det vi lyssnade på förra gången genom att sammanfatta innehållet med hjälp av olika strategier. Eleverna kan t ex få isärklippta meningar som de ska lägga i rätt ordning. De elever som kommit längre i sin språkutveckling kan träna på att själva skriva en sammanfattning. Även här kan de behöva stöttning t ex genom en berättelsekarta, ordbank, börjor, tidsord etc...

Jag hoppas att ni har fått en liten bild av hur man kan utgå från samma skönlitterära bok och med hjälp av planerad stöttning få alla elever delaktiga och inkluderade oavsett språklig nivå. Jag har också försökt visa hur man kan ta tillvara på elevernas alla språkliga resurser för att öka förståelsen och arbeta med innehållet. Dessutom hoppas jag att ni fått inspiration att prova nya digitala verktyg som kan öka delaktigheten och erbjuda variation i undervisningen. Genom varierande arbetssätt där eleverna får både läsa, skriva, lyssna och samtala med stöttning och digitala verktyg skapar man en tillgänglig lärmiljö där alla kan vara delaktiga.

Vi kan verkligen rekommendera att arbeta med Fröken Spöke då den varit väldigt uppskattad av eleverna. Ämnet väcker intresse och nyfikenhet, det är en spännande och rolig bok som har väckt lusten att läsa hos flera av våra elever! Många vill nu fortsätta läsa de andra böckerna i serien.

Avslutningsvis gjorde vi en utvärdering genom det digitala verktyget mentimeter. Alla elever fick skriva tre ord som de associerade till boken samt tre ord som beskrev vad de tyckte om boken. Allteftersom eleverna skriver in sina ord på ipad växer ett ordmoln fram. De ord som flera elever har skrivit blir större:

Nu kommer vi att gå vidare med att skriva dikter - ännu en liten "spin off" från Fröken Spöke!