Cirkelmodellen fas 4

Nu var vi äntligen framme i fas 4 med vårt arbete om svenska fåglar! Eleverna skulle få visa sina kunskaper genom att konstruera en egen text om en valfri fågel.


För att undvika att eleverna skulle få svårt att välja fågel och därmed fastna redan där så gav vi dem ett begränsat antal fåglar att välja på. Vi hade lyssnat av lite under arbetets gång så vi visste att det fanns intresse för både rovfåglar, simfåglar och andra fåglar som finns i vår närhet. Därför fick eleverna välja mellan kungsörn, havsörn, svan, skata, sädesärla, kattuggla och fiskmås. Vi hade texter att läsa på två olika nivåer, en lite mera lättläst och en med lite svårare text för de som behövde en större utmaning.


Även i fas 4 måste man fundera över vad eleverna behöver för slags stöttning för att klara av att genomföra uppgiften. Vi hade därför gjort en skrivmall som eleverna kunde använda för att sortera sin text och bearbeta innehållet.

Skrivmallen var uppbyggd på samma sätt som vi tidigare jobbat med sexfältaren och vår gemensamt skrivna text. Varje ruta innehöll en frågeställning som eleverna skulle besvara. Bakom varje fråga hade vi skrivit den ämnestypiska rubriken. Skrivmallens olika delar innehöll:

• Rubrik
• Klassificering
• Utseende
• Förekomst
• Föda
• Bo
• Ägg
• Stannfågel/flyttfågel
• Övrigt (Intressanta saker att veta om fågeln)

Med hjälp av sin informationstext letade de reda på svaret som de antingen skrev in i rutan eller klippte ut och klistrade i rutan. En del elever valde istället strategin att utifrån den lästa texten fundera över var i skrivmallen ett visst stycke passade in. Vad handlade det här om? Vilken ruta passar det in i? Det här svarar på frågan om.... Vi lärare gick runt och stöttade dem i arbetet om de behövde hjälp, men tack vare mallen klarade eleverna av att jobba självständigt med detta moment.

De elever som hade möjlighet kunde också få stöttning av sin studiehandledare så att de först fick jobba med både begrepp och förståelse på sitt modersmål. Det underlättade deras arbete när de sedan skulle skriva på svenska.

När eleverna var klara med sitt textarbete och vi hade förvissat oss om att de förstod och hade hittat svaren på alla frågor så fick de börja skriva en egen text. Denna gång ville vi se hur långt eleverna hade kommit när det gällde att forma bokstäver samt använda stora och små bokstäver i meningar med mellanrum mellan orden, d v s skriva läsligt för hand. Därför ville vi att slutprodukten skulle vara en handskriven text illustrerad med en bild. Annars är ju ipad och dator bra redskap för att skapa egna texter och det är såklart verktyg som vi provat i andra sammanhang. De elever som behövde den hjälpen fick självklart skriva på dator. Innan eleverna påbörjade arbetet med att skriva texten uppmärksammade vi dem på dessa olika moment att tänka på när man skriver för hand. Här nedan kan ni se ett exempel på en text som en elev gjort - från skrivmall till egenproducerad text:

 

När alla elever var klara så fick de visa och berätta om sina fåglar för varandra. De fina texterna sitter nu uppe på väggarna i klassrummet!

Genom att titta på elevernas texter och lyssna till deras muntliga redovisningar så fick vi lärare en bra bild av vad eleverna behärskar och var de befinner sig i sin läs och skrivutveckling. Cirkelmodellen ger oss alltså möjligheter att göra en formativ bedömning som visar hur vi ska gå vidare i undervisningen. Man skulle också kunna jobba med kamrat- och självbedömning i fas 4 genom att tillsammans utarbeta olika checklistor för den aktuella textgenren. Denna gång nöjde vi oss med att själva bedöma elevernas texter men eftersom de är åk 1:or så kommer de att möta den här texttypen många gånger under sin fortsatta skolgång, så det är något vi kan utveckla arbetet med längre fram. Nu kunde vi i alla fall konstatera att många elever nått längre med hjälp av Cirkelmodellens genrepedagogik än vad de skulle ha gjort på egen hand utan den nödvändiga stöttningen i de olika faserna!

Nu återstod bara att knyta ihop säcken och titta tillbaka på där vi startade - VÖL-schemat! Vad hade vi lärt oss? Hade vi fått svar på våra frågor? Vi upptäckte snart att vårt tema gett ringar på vattnet då det dök upp saker som vi inte läst om i skolan utan som eleverna snappat upp på andra håll, pratat om hemma eller läst i böcker. Några hade fått fågelböcker och blivit riktiga fågelskådare på köpet där de prickade av fåglar de sett. Andra hade uppmärksammat och tagit reda på vilka fåglar som fanns utanför fönstret hemma, någon hade tagit reda på vilken fågel som sjöng så vackert och väckte familjen varje morgon. Kanske den finaste kommentaren av alla var när en elev svarade:



"Förut tyckte jag inte om fåglar. Men nu har jag lärt mig tycka om fåglar och lärt mig jättemycket om dem."

Och det är ju dit vi vill komma - eller hur? Väcka elevernas intresse och ge dem verktyg för ett livslångt lärande!

Tack för att ni följt med på vår resa genom Cirkelmodellen! En resa som varit lika givande och lärorik för oss pedagoger som den förhoppningsvis varit för våra elever. 







Cirkelmodellen fas 3

Som ni kunde läsa i mitt förra inlägg så hade vi nu läst och lärt om de tre vinterfåglarna domherre, blåmes och talgoxe. När vi skulle kliva in i fas 3 i Cirkelmodellen - gemensamt skrivande - så valde vi att fokusera på en annan fågel, nämligen tranan. Vi hade ju som ett av våra mål med arbetsområdet att eleverna skulle se samband mellan årstidsväxlingar och fåglarnas livscykel och därför ville vi ha med en flyttfågel i vårt gemensamma arbete. För att eleverna skulle känna igen sig i arbetet så jobbade vi på liknande sätt med tranan som de andra fåglarna:

• Filmer om tranan
• Gemensam läsning, beskrivande text om tranan
• Sexfältare
• Närläsning
• Expertord

Sedan var det alltså dags för fas 3 - gemensam textkonstruktion. Vad innebär då det? Ja i vårt fall så handlade det om att tillsammans konstruera en beskrivande text om tranan. I fas 3 så har vi i vårt tidigare arbete byggt upp kunskap om tranan (fas 1) och studerat modelltexter (fas 2). Nu skulle vi alltså använda våra nyförvärvade kunskaper för att skriva en egen text om tranan. I den gemensamma textkonstruktionen så leder läraren samtalet men eleverna står för innehållet och kommer med idéer och förslag. Läraren kan ställa frågor, be om förtydliganden och fråga efter andra ord och formuleringar för att på så vis styra samtalet och bearbeta texten medan den tar form. Oftast mynnar det ut i många bra diskussioner om ordval och grammatik, samtidigt som vi måste tänka på det specifika för just denna genre/texttyp. Med dagens teknik kan man skriva samtidigt som man diskuterar och låta texten växa fram på datorn genom projektor så att alla kan se på storbild. I ett worddokument är det ju också enkelt att göra ändringar och redigera texten.

Vi använde oss av vår sexfältare och den ursprungliga modelltexten så att vi utgick från de olika rubrikerna som bör finnas med i en beskrivande text. Sedan tog vi fram ett tomt worddokument; Vad måste vi börja med? Eleverna var med på noterna och visste vid det här laget att man måste börja med en rubrik för att den som ska läsa det som vi skriver ska veta vad texten kommer att handla om. Hur ska vi fortsätta? Här blev det lite diskussioner för i våra tidigare sexfältare hade vi inte haft med klassificering men vi var ganska överens om att det vore bra att redan i inledningen av texten tala om vad tranan är för slags djur ifall den som ska läsa inte vet det. Sedan tittade vi på vår sexfältare och bestämde oss för att utgå från de rubrikerna. Förekomst - vad betydde det? Vad kan vi skriva om var tranan finns? Genast får vi en bra diskussion om att vi måste skriva med hela meningar och vad är en mening? Vad måste man börja och sluta en mening med? Utseende - hur kan vi beskriva tranan så att någon som aldrig har sett en trana ändå kan få en bild av hur den ser ut? Eleverna ger förslag, vi diskuterar tillsammans vad som låter bäst och jag som lärare skriver. Nästa diskussion uppstod när vi läste högt och lyssnade på vad vi skrivit. Nu har vi inlett varje mening med tranan. Tranan är... Tranan har.... Det blir lite tjatigt. Kan vi använda något annat ord för tranan i den andra meningen? Någon föreslår den. Varför kan vi byta ut tranan mot den? Och varför kan vi inte skriva det? När använder man den och när använder man det? På så vis fick vi en bra diskussion om grammatiken och vad den gör för jobb i texten. Speciellt viktigt kan det här vara för andraspråkseleverna eftersom det gäller att få syn på de grammatiska reglerna och funktionerna i ett sammanhang. Här får vi det sammanhanget gratis i våra textdiskussioner när vi måste tänka på hur vi ska formulera oss.

På det här viset fortsatte våra diskussioner genom hela textkonstruktionen - eleverna gav förslag utifrån vad de lärt sig om tranan och jag bad om andra ord eller formuleringar för att tillsammans utveckla texten. Kommer ni ihåg vad de där igenväxta sjöarna hette där tranan tyckte om att bygga bo?..... och så vidare..... Till slut hade vi tillsammans konstruerat en beskrivande text om tranan där alla hade varit aktiva i utformandet:

Texten kan sedan sitta uppe i klassrummet som stöd när eleverna senare ska skriva egna texter. Som ni märker så ger den gemensamma textkonstruktionen bra diskussioner om ordval, formuleringar, skrivregler, språkliga drag och grammatik. Vi strävar alltså efter att utveckla ett ämnesspecifikt språk inom en viss genre/texttyp. De här diskussionerna kan man naturligtvis anpassa efter ålder och gruppnivå, i det här fallet är det en åk 1 så vi måste ändå hålla det på en nivå som alla klarar att förstå utan att för den skull förenkla för mycket.

Även i den tredje fasen kan eleverna behöva jobba mera på egen hand för att befästa sina kunskaper. Här gjorde vi det genom att de fick vår gemensamt konstruerade text i form av en lucktext där de fick träna på och befästa de ämnesspecifika orden om tranan. Det blev också en bra lästräning för de måste läsa och förstå meningarna för att kunna välja rätt ord. Eftersom vi läst och jobbat tillsammans med texten så har de flesta elever fått den nödvändiga stöttning de behöver för att kunna ta sig an texten på egen hand. De har också fått förförståelse för innehållet så att de förstår vad de läser. Det blir dessutom ytterligare en träning på skrivstrategier inom den beskrivande genren eftersom de snart ska skriva en beskrivande text på egen hand om en valfri fågel i fas 4.

Den första bilden i det här inlägget är ett foto av en av de fåglar som eleverna fick konstruera i ett grupparbete i bildämnet. Genom att använda tapetböcker och mallar skapade de dessa underbara fåglar som sedan flög runt i skolans korridorer - en nyttig klipp och klistraövning för våra åk 1:or som anknöt till temaarbetet!







Cirkelmodellen fas 1 och 2

I mitt förra inlägg berättade jag om hur vi startade upp vårt arbete med fåglar genom att aktivera elevernas förkunskaper och engagemang. Här ovanför kan ni se exempel på några av elevernas fina fågelbord som vi jobbade med i bildämnet parallellt med vårt textarbete om vinterfåglar. Jag kommer här att berätta hur vi fortsatte arbetet med att bygga upp kunskap samtidigt som vi studerade beskrivande texter.

Djur i Sverige A-Ö av Karin Danielsson


Vi valde att använda oss av boken Djur i Sverige A - Ö som modelltext för vår gemensamma läsning för vi tycker den har ett upplägg som hjälper eleverna att få syn på hur beskrivande texter är uppbyggda. Vi ville också ha en text som utmanade dem på en språkligt högre nivå men där vi tillsammans kunde jobba med innehållet och förståelsen.
Före läsningen tittade vi på textens upplägg, rubriker och bilder och eleverna fick gissa vad de trodde att det var för slags text. De upptäckte snart att det här nog inte var någon saga utan att det var en text där vi skulle få lära oss saker om domherren. De upptäckte också att texten var indelad i olika stycken och att det stod rubriker bredvid varje nytt stycke, kanske handlade de om olika saker? Genom att bara titta på texten och bilderna så hade vi alltså börjat få en förförståelse för vad det var för slags text och vad den hade för syfte. Innan jag började läsa texten högt för eleverna berättade jag kort vad texten skulle handla om och vad vi skulle få veta. Att ge en sammanfattning av texten före läsningen ger eleverna en förförståelse som kan vara till hjälp för att bättre förstå innehållet.

Efter det läste vi texten högt tillsammans. Efter varje stycke stannade vi upp och diskuterade - vad var det vi fick veta här? På så vis kunde eleverna också lista ut vad rubrikerna betydde - förekomst måste t ex betyda att man får veta var fågeln finns. När vi läst texten och diskuterat innehåll och svåra ord så var det viktigt att lyfta fram vad vi fått lära oss utifrån det vi läste. Till vår hjälp hade vi gjort en sexfältare. En sexfältare hjälper eleverna att samla information på ett överskådligt sätt samtidigt som den synliggör texttypens uppbyggnad. Därför använde vi oss av de rubriker som vi precis mött i texten vi läst samt lade till några egna.

Vårt syfte var ju att eleverna skulle samla fakta om både domherren, talgoxen och blåmesen för att sedan göra jämförelser, se likheter och skillnader. I det arbetet kommer också sexfältaren att bli till stor hjälp längre fram. Eftersom det var första gången som våra ettor stötte på det här arbetssättet var det vi lärare som modellade. Vi tog fram bilden av sexfältaren på storbild genom projektorn så att vi kunde diskutera tillsammans - vad fick vi veta om domherrens utseende? Eftersom man inte kan skriva allt så måste vi också diskutera vad som var viktigast att få med. Vi lärare skrev direkt på datorn så att eleverna fick se hur man kunde skriva och fylla i de olika rutorna. Nu hade vi alltså tillsammans läst och diskuterat om vår första fågel samtidigt som vi bekantat oss med och studerat en beskrivande text. Vi kan därför säga att vi arbetat parallellt med fas 1 och 2 i Cirkelmodellen.

Nu var det dags för eleverna att jobba mera aktivt i fas 1 med läsandet och samtidigt utveckla sitt ord och begreppsförråd genom närläsning:

Mitt naturbibliotek av Karin Danielsson





Närläsning - eller detaljerad läsning - är ett sätt att få eleverna aktiva i läsningen och identifiera svåra ord och begrepp. Samtidigt som jag som lärare har texten synlig för eleverna på storbild så har var och en ett eget exemplar av texten samt en överstrykningpenna. Texten får inte vara för lång för det tar mycket energi och koncentration att närläsa! Det är bra om innehållet är bekant sedan tidigare så att eleverna känner igen det. Eftersom våra elever är i början av sin läsutveckling så valde vi en lite enklare text om domherren för vår närläsning. Man läser högt en mening i taget och för att alla ska få chansen att klara av uppgiften så ger man eleverna lite "ledtrådar" innan man läser meningen. Istället för att be eleverna förklara ett "svårt" ord i texten så ger man som lärare istället en förklaring till ordet och ber sedan eleverna att hitta/identifiera detta ord. När alla elever hittat ordet stryker de över det i texten med sin överstrykningspenna. Utifrån orden vi hittat och identifierat gör vi en expertordlista:

I en expertordlista samlar vi de ord som vi vill att eleverna ska lära sig samt elevernas egna förklaringar till orden som vi diskuterat oss fram till tillsammans. Expertorden får sedan sitta uppe i klassrummet under arbetets gång för att eleverna ska ha tillgång till dem sen i det individuella arbetet. De skriver eller klistrar också in dem i sina arbetsböcker.


På detta sätt arbetade vi oss igenom både domherren, talgoxen och blåmesen genom att arbeta med ämnesinnehållet samtidigt som vi studerade beskrivande texter tillsammans. (Fas 1 och 2) När vi läst och samlat de fakta vi behövde var det dags att jämföra de tre fåglarna. Till vår hjälp hade vi sexfältaren som nu var färdigifylld:

Vi studerade sexfältaren tillsammans och diskuterade vad vi lärt oss om de olika fåglarna. För att kunna samtala om likheter och skillnader mellan fåglarna så använde vi oss av ett VENN-diagram. Ett VENN-diagram är en grafisk modell för att tydliggöra likheter och skillnader när man jämför något. Likheterna hamnar då i de gemensamma beröringspunkterna i cirklarna. Det hade säkert varit enklare att börja göra jämförelser mellan två fåglar och därmed jobba med enbart två cirklar. Men vi satsade högt och försökte oss på att jämföra alla tre samtidigt. Eleverna fick ge förslag och sätta ord på vad som var lika eller skiljde de tre fåglarna åt och vi lärare fyllde i cirklarna medan vi förklarade hur och varför vi skrev på de olika ställena. Om eleverna skulle ha gjort detta på egen hand rekommenderar vi starkt att börja enbart med två cirklar/jämförelser! Men diskussionerna gick bra och vi tyckte det blev en tydlig bild av likheter och skillnader. Denna gång nöjde vi oss med att bara studera den grafiska modellen för att göra jämförelser. Man kan också fortsätta arbetet med att lyfta fram ord och begrepp som hör ihop med jämförelser. Denna gång ville vi att eleverna skulle koncentrera sig på den beskrivande genren så jämförande ord och begrepp får vi återkomma till.



Vi ville också försäkra oss om att eleverna befäst de ämnesspecifika expertorden som vi jobbat med. Eftersom interaktion är viktigt för att eleverna ska få tillfällen att använda och träna på nya ord och begrepp så är skärmkorsord en bra övning. I ett skärmkorsord skapar man det Gibbons kallar för "informationsklyftor" genom att eleverna arbetar parvis med en varsin variant av korsordet. På A-delen står t ex de lodräta orden och på B-delen står de vågräta orden. Eleverna kan bara lösa uppgiften, d v s fylla i hela korsordet, genom att förklara orden muntligt för varandra utan att titta på varandras lappar. Genom att ge ledtrådar och beskriva ordet så ska kompisen försöka lista ut vilket ordet är som man sedan ska skriva in på rätt ställe i korsordet.

För att eleverna ska klara av att genomföra uppgiften på ett bra sätt så krävs det tydliga instruktioner och stöttning. Stöttningen kan se ut på olika vis men vi valde att även skriva de ord som var aktuella på tavlan så att alla elever skulle veta vilka ord man hade att välja på. Vi skrev orden i olika färger beroende på om de var vågräta eller lodräta eftersom korsord och dess upplägg är nytt för många elever. Man skulle också ha kunnat ta hjälp av studiehandledarna så att de elever som läser på sitt modersmål haft orden översatta bredvid för att öka förståelsen. Eleverna var otroligt aktiva och även om viss förvirring rådde i början hur man skulle göra så lyckades alla genomföra uppgiften. Vi upptäckte att vissa ord fortfarande var svåra för våra andraspråkselever så vi lärare fick gå runt och stötta dem lite extra ibland. Att göra egna skärmkorsord är ganska enkelt och en både bra och uppskattad övning. Jag brukar göra mina på discoveryeducation.com, länken hittar du här: puzzlemaker. För den som vill läsa mer om hur man skapar interaktion genom informationsklyftor så kan man läsa om det i Gibbons Stärk språket stärk lärandet.

Jag hoppas att ni fått en bild av hur man kan jobba strukturerat med både texter, språk och ämnesinnehåll genom fas 1 och 2 i Cirkelmodellen. För den som vill se ett konkret exempel så rekommenderar jag Anna Kayas film där hon ger exempel på hur hon arbetat med Cirkelmodellen i en förberedelseklass åk 1 - 3. Länken har ni här: Cirkelmodellen Där kan man också se bra exempel på hur hon jobbat med närläsning.

Nästa blogginlägg fortsätter jag att berätta om vårt arbete genom att kliva vidare i fas 3 - att skriva gemensamma texter.





Temaarbete enligt Cirkelmodellen

Ur Greppa språket, Skolverket

Cirkelmodellen - eller Cykeln för undervisning och lärande - är en modell för att stötta skrivande och arbeta både språk- och kunskapsutvecklande med ett arbetsområde. Bilden är hämtad från Skolverkets Greppa språket där man kan få en kort presentation av Cirkelmodellen och dess fyra faser. Genom explicit undervisning tydliggör man skolans olika basgenrer vilket bidrar till att eleverna också får större förutsättningar att tillgodogöra sig skolans ämnesundervisning. För den som vill läsa mer om Cirkelmodellen så rekommenderar jag främst Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet. Om man vill fördjupa sig lite mera i genrepedagogik och skolans olika genrer så rekommenderar jag Låt språket bära som är skriven av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring. Jag har också lånat en bild som jag tycker på ett bra sätt illustrerar att stöttning, interaktion, begreppsträning samt läs och skrivstrategier genomsyrar hela arbetet i Cirkelmodellen:

Bild från pinterest

Jag tänkte berätta om hur vi i åk 1 jobbat med temat "Fåglar" enligt Cirkelmodellen. Jag kommer att presentera de olika faserna i fyra olika blogginlägg där jag inleder med en kort presentation av varje fas för att sedan beskriva hur vi jobbat med den i klassen. Men först lite om bakgrunden till temat "Fåglar" och vad vi har utgått från i vår planering:

• Ämnesinnehåll: Inför planeringen av ett nytt arbetsområde utgår vi alltid från ämnets centrala innehåll. I det här fallet hämtar vi innehållet från biologins centrala innehåll för åk 1-3 i Lgr-11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. /.../ Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Språkliga mål: Vad behöver eleverna behärska språkligt för att kunna tillgodogöra sig ämnesinnehållet och visa sina kunskaper? Har vi moment med både tala, lyssna, läsa och skriva?
• Förmågor: Vilka krav ställer ämnet på elevens förmågor? Hur ska de få träna på att utveckla dessa förmågor?

Det är viktigt att tänka på att det som man vill att eleverna ska klara av i fas 4, d v s när de ska visa sina kunskaper, måste de få många tillfällen att träna på under arbetets gång. Om man t ex vill att eleverna ska göra jämförelser så måste de få träna på hur man gör jämförelser innan de förväntas klara av det själva, om de ska skriva en beskrivande text måste de få veta hur en sådan text ska utformas etc. De behöver träna på många olika sätt med den nödvändiga stöttning som krävs under resans gång. I det arbetet är Cirkelmodellen ett utmärkt verktyg då det handlar mycket om att modellera och göra tillsammans innan man förväntas klara av något på egen hand!

Vi kommer att utgå från tre vanliga svenska vinterfåglar - domherre, talgoxe och blåmes. Våra mål med ämnesområdet:

• Vi vill att eleverna ska lära sig känna igen de tre olika fåglarna och göra jämförelser, se likheter och skillnader. Senare i arbetet kommer vi även att arbeta med en flyttfågel för att jämföra med stannfåglarna och se samband mellan årstidsväxlingarna och fåglarnas livscykel.
• Vi vill också att eleverna ska lära sig fågelns olika delar och andra ämnesspecifika ord som hör ihop med respektive fågel, s k expert-ord. (Fas 1)
• Vi kommer att läsa och tillsammans studera ämnesspecifika texter i den beskrivande genren om olika fåglar. (Fas 2)
• Vi kommer att skriva en gemensam text om en utvald fågel (Fas 3)
• Slutligen ska vi låta eleverna välja en valfri svensk fågel att läsa och skriva en egen text om. (Fas 4)

Vi kommer också att jobba ämnesövergripande genom att plocka upp temat i t ex bild och musik. Följ med på vår resa genom Cirkelmodellen och hur vi jobbat med de olika faserna. Vi börjar med fas 1!

Fas 1 - vi bygger upp kunskap om ämnet:

• Vi valde att starta upp med att se en film från sli.se som handlade om småfåglar. Utifrån filmen gjorde vi en tankekarta tillsammans för att aktivera elevernas förkunskaper. Eleverna fick associera fritt utifrån filmen men även bidra med egna tankar om fåglar.

• VÖL-schema: Vi ville också få fram vad eleverna redan visste om fåglar samt väcka deras intresse och engagemang inför det fortsatta arbetet. Vi gjorde därför ett VÖL-schema: Vad vet vi? Vad önskar vi få veta? Vad har vi lärt oss? (Vilket vi får återkomma till i slutet av arbetet.) Vi jobbade i tre grupper och gruppernas VÖL-scheman blev såklart olika varandra:

• Fågelns delar: Vi gick igenom vad fågelns olika delar har för namn och funktion. Därefter fick eleverna klippa ut orden och placera dem på rätt ställe i sina arbetsböcker.     
  
  
  
  
• Efter denna introduktion kände vi oss redo att ta oss an arbetet med domherren, talgoxen och blåmesen. Mer om det i nästa blogginlägg då vi även ger oss in i fas 2 - studera modelltexter - samtidigt som vi fortsätter att bygga upp kunskap om de olika fåglarna!