Som ni kunde läsa i mitt förra inlägg så hade vi nu läst och lärt om de tre vinterfåglarna domherre, blåmes och talgoxe. När vi skulle kliva in i fas 3 i Cirkelmodellen - gemensamt skrivande - så valde vi att fokusera på en annan fågel, nämligen tranan. Vi hade ju som ett av våra mål med arbetsområdet att eleverna skulle se samband mellan årstidsväxlingar och fåglarnas livscykel och därför ville vi ha med en flyttfågel i vårt gemensamma arbete. För att eleverna skulle känna igen sig i arbetet så jobbade vi på liknande sätt med tranan som de andra fåglarna:
- Filmer om tranan
- Gemensam läsning, beskrivande text om tranan
- Sexfältare
- Närläsning
- Expertord
Sedan var det alltså dags för fas 3 - gemensam textkonstruktion. Vad innebär då det? Ja i vårt fall så handlade det om att tillsammans konstruera en beskrivande text om tranan. I fas 3 så har vi i vårt tidigare arbete byggt upp kunskap om tranan (fas 1) och studerat modelltexter (fas 2). Nu skulle vi alltså använda våra nyförvärvade kunskaper för att skriva en egen text om tranan. I den gemensamma textkonstruktionen så leder läraren samtalet men eleverna står för innehållet och kommer med idéer och förslag. Läraren kan ställa frågor, be om förtydliganden och fråga efter andra ord och formuleringar för att på så vis styra samtalet och bearbeta texten medan den tar form. Oftast mynnar det ut i många bra diskussioner om ordval och grammatik, samtidigt som vi måste tänka på det specifika för just denna genre/texttyp. Med dagens teknik kan man skriva samtidigt som man diskuterar och låta texten växa fram på datorn genom projektor så att alla kan se på storbild. I ett worddokument är det ju också enkelt att göra ändringar och redigera texten.
Vi använde oss av vår sexfältare och den ursprungliga modelltexten så att vi utgick från de olika rubrikerna som bör finnas med i en beskrivande text. Sedan tog vi fram ett tomt worddokument; Vad måste vi börja med? Eleverna var med på noterna och visste vid det här laget att man måste börja med en rubrik för att den som ska läsa det som vi skriver ska veta vad texten kommer att handla om. Hur ska vi fortsätta? Här blev det lite diskussioner för i våra tidigare sexfältare hade vi inte haft med klassificering men vi var ganska överens om att det vore bra att redan i inledningen av texten tala om vad tranan är för slags djur ifall den som ska läsa inte vet det. Sedan tittade vi på vår sexfältare och bestämde oss för att utgå från de rubrikerna. Förekomst - vad betydde det? Vad kan vi skriva om var tranan finns? Genast får vi en bra diskussion om att vi måste skriva med hela meningar och vad är en mening? Vad måste man börja och sluta en mening med? Utseende - hur kan vi beskriva tranan så att någon som aldrig har sett en trana ändå kan få en bild av hur den ser ut? Eleverna ger förslag, vi diskuterar tillsammans vad som låter bäst och jag som lärare skriver. Nästa diskussion uppstod när vi läste högt och lyssnade på vad vi skrivit. Nu har vi inlett varje mening med tranan. Tranan är... Tranan har.... Det blir lite tjatigt. Kan vi använda något annat ord för tranan i den andra meningen? Någon föreslår den. Varför kan vi byta ut tranan mot den? Och varför kan vi inte skriva det? När använder man den och när använder man det? På så vis fick vi en bra diskussion om grammatiken och vad den gör för jobb i texten. Speciellt viktigt kan det här vara för andraspråkseleverna eftersom det gäller att få syn på de grammatiska reglerna och funktionerna i ett sammanhang. Här får vi det sammanhanget gratis i våra textdiskussioner när vi måste tänka på hur vi ska formulera oss.
På det här viset fortsatte våra diskussioner genom hela textkonstruktionen - eleverna gav förslag utifrån vad de lärt sig om tranan och jag bad om andra ord eller formuleringar för att tillsammans utveckla texten. Kommer ni ihåg vad de där igenväxta sjöarna hette där tranan tyckte om att bygga bo?..... och så vidare..... Till slut hade vi tillsammans konstruerat en beskrivande text om tranan där alla hade varit aktiva i utformandet:
Texten kan sedan sitta uppe i klassrummet som stöd när eleverna senare ska skriva egna texter. Som ni märker så ger den gemensamma textkonstruktionen bra diskussioner om ordval, formuleringar, skrivregler, språkliga drag och grammatik. Vi strävar alltså efter att utveckla ett ämnesspecifikt språk inom en viss genre/texttyp. De här diskussionerna kan man naturligtvis anpassa efter ålder och gruppnivå, i det här fallet är det en åk 1 så vi måste ändå hålla det på en nivå som alla klarar att förstå utan att för den skull förenkla för mycket.
Även i den tredje fasen kan eleverna behöva jobba mera på egen hand för att befästa sina kunskaper. Här gjorde vi det genom att de fick vår gemensamt konstruerade text i form av en lucktext där de fick träna på och befästa de ämnesspecifika orden om tranan. Det blev också en bra lästräning för de måste läsa och förstå meningarna för att kunna välja rätt ord. Eftersom vi läst och jobbat tillsammans med texten så har de flesta elever fått den nödvändiga stöttning de behöver för att kunna ta sig an texten på egen hand. De har också fått förförståelse för innehållet så att de förstår vad de läser. Det blir dessutom ytterligare en träning på skrivstrategier inom den beskrivande genren eftersom de snart ska skriva en beskrivande text på egen hand om en valfri fågel i fas 4.
Den första bilden i det här inlägget är ett foto av en av de fåglar som eleverna fick konstruera i ett grupparbete i bildämnet. Genom att använda tapetböcker och mallar skapade de dessa underbara fåglar som sedan flög runt i skolans korridorer - en nyttig klipp och klistraövning för våra åk 1:or som anknöt till temaarbetet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar