Cirkelmodellen fas 1 och 2

I mitt förra inlägg berättade jag om hur vi startade upp vårt arbete med fåglar genom att aktivera elevernas förkunskaper och engagemang. Här ovanför kan ni se exempel på några av elevernas fina fågelbord som vi jobbade med i bildämnet parallellt med vårt textarbete om vinterfåglar. Jag kommer här att berätta hur vi fortsatte arbetet med att bygga upp kunskap samtidigt som vi studerade beskrivande texter.

Djur i Sverige A-Ö av Karin Danielsson


Vi valde att använda oss av boken Djur i Sverige A - Ö som modelltext för vår gemensamma läsning för vi tycker den har ett upplägg som hjälper eleverna att få syn på hur beskrivande texter är uppbyggda. Vi ville också ha en text som utmanade dem på en språkligt högre nivå men där vi tillsammans kunde jobba med innehållet och förståelsen.
Före läsningen tittade vi på textens upplägg, rubriker och bilder och eleverna fick gissa vad de trodde att det var för slags text. De upptäckte snart att det här nog inte var någon saga utan att det var en text där vi skulle få lära oss saker om domherren. De upptäckte också att texten var indelad i olika stycken och att det stod rubriker bredvid varje nytt stycke, kanske handlade de om olika saker? Genom att bara titta på texten och bilderna så hade vi alltså börjat få en förförståelse för vad det var för slags text och vad den hade för syfte. Innan jag började läsa texten högt för eleverna berättade jag kort vad texten skulle handla om och vad vi skulle få veta. Att ge en sammanfattning av texten före läsningen ger eleverna en förförståelse som kan vara till hjälp för att bättre förstå innehållet.

Efter det läste vi texten högt tillsammans. Efter varje stycke stannade vi upp och diskuterade - vad var det vi fick veta här? På så vis kunde eleverna också lista ut vad rubrikerna betydde - förekomst måste t ex betyda att man får veta var fågeln finns. När vi läst texten och diskuterat innehåll och svåra ord så var det viktigt att lyfta fram vad vi fått lära oss utifrån det vi läste. Till vår hjälp hade vi gjort en sexfältare. En sexfältare hjälper eleverna att samla information på ett överskådligt sätt samtidigt som den synliggör texttypens uppbyggnad. Därför använde vi oss av de rubriker som vi precis mött i texten vi läst samt lade till några egna.

Vårt syfte var ju att eleverna skulle samla fakta om både domherren, talgoxen och blåmesen för att sedan göra jämförelser, se likheter och skillnader. I det arbetet kommer också sexfältaren att bli till stor hjälp längre fram. Eftersom det var första gången som våra ettor stötte på det här arbetssättet var det vi lärare som modellade. Vi tog fram bilden av sexfältaren på storbild genom projektorn så att vi kunde diskutera tillsammans - vad fick vi veta om domherrens utseende? Eftersom man inte kan skriva allt så måste vi också diskutera vad som var viktigast att få med. Vi lärare skrev direkt på datorn så att eleverna fick se hur man kunde skriva och fylla i de olika rutorna. Nu hade vi alltså tillsammans läst och diskuterat om vår första fågel samtidigt som vi bekantat oss med och studerat en beskrivande text. Vi kan därför säga att vi arbetat parallellt med fas 1 och 2 i Cirkelmodellen.

Nu var det dags för eleverna att jobba mera aktivt i fas 1 med läsandet och samtidigt utveckla sitt ord och begreppsförråd genom närläsning:

Mitt naturbibliotek av Karin Danielsson





Närläsning - eller detaljerad läsning - är ett sätt att få eleverna aktiva i läsningen och identifiera svåra ord och begrepp. Samtidigt som jag som lärare har texten synlig för eleverna på storbild så har var och en ett eget exemplar av texten samt en överstrykningpenna. Texten får inte vara för lång för det tar mycket energi och koncentration att närläsa! Det är bra om innehållet är bekant sedan tidigare så att eleverna känner igen det. Eftersom våra elever är i början av sin läsutveckling så valde vi en lite enklare text om domherren för vår närläsning. Man läser högt en mening i taget och för att alla ska få chansen att klara av uppgiften så ger man eleverna lite "ledtrådar" innan man läser meningen. Istället för att be eleverna förklara ett "svårt" ord i texten så ger man som lärare istället en förklaring till ordet och ber sedan eleverna att hitta/identifiera detta ord. När alla elever hittat ordet stryker de över det i texten med sin överstrykningspenna. Utifrån orden vi hittat och identifierat gör vi en expertordlista:

I en expertordlista samlar vi de ord som vi vill att eleverna ska lära sig samt elevernas egna förklaringar till orden som vi diskuterat oss fram till tillsammans. Expertorden får sedan sitta uppe i klassrummet under arbetets gång för att eleverna ska ha tillgång till dem sen i det individuella arbetet. De skriver eller klistrar också in dem i sina arbetsböcker.


På detta sätt arbetade vi oss igenom både domherren, talgoxen och blåmesen genom att arbeta med ämnesinnehållet samtidigt som vi studerade beskrivande texter tillsammans. (Fas 1 och 2) När vi läst och samlat de fakta vi behövde var det dags att jämföra de tre fåglarna. Till vår hjälp hade vi sexfältaren som nu var färdigifylld:

Vi studerade sexfältaren tillsammans och diskuterade vad vi lärt oss om de olika fåglarna. För att kunna samtala om likheter och skillnader mellan fåglarna så använde vi oss av ett VENN-diagram. Ett VENN-diagram är en grafisk modell för att tydliggöra likheter och skillnader när man jämför något. Likheterna hamnar då i de gemensamma beröringspunkterna i cirklarna. Det hade säkert varit enklare att börja göra jämförelser mellan två fåglar och därmed jobba med enbart två cirklar. Men vi satsade högt och försökte oss på att jämföra alla tre samtidigt. Eleverna fick ge förslag och sätta ord på vad som var lika eller skiljde de tre fåglarna åt och vi lärare fyllde i cirklarna medan vi förklarade hur och varför vi skrev på de olika ställena. Om eleverna skulle ha gjort detta på egen hand rekommenderar vi starkt att börja enbart med två cirklar/jämförelser! Men diskussionerna gick bra och vi tyckte det blev en tydlig bild av likheter och skillnader. Denna gång nöjde vi oss med att bara studera den grafiska modellen för att göra jämförelser. Man kan också fortsätta arbetet med att lyfta fram ord och begrepp som hör ihop med jämförelser. Denna gång ville vi att eleverna skulle koncentrera sig på den beskrivande genren så jämförande ord och begrepp får vi återkomma till.



Vi ville också försäkra oss om att eleverna befäst de ämnesspecifika expertorden som vi jobbat med. Eftersom interaktion är viktigt för att eleverna ska få tillfällen att använda och träna på nya ord och begrepp så är skärmkorsord en bra övning. I ett skärmkorsord skapar man det Gibbons kallar för "informationsklyftor" genom att eleverna arbetar parvis med en varsin variant av korsordet. På A-delen står t ex de lodräta orden och på B-delen står de vågräta orden. Eleverna kan bara lösa uppgiften, d v s fylla i hela korsordet, genom att förklara orden muntligt för varandra utan att titta på varandras lappar. Genom att ge ledtrådar och beskriva ordet så ska kompisen försöka lista ut vilket ordet är som man sedan ska skriva in på rätt ställe i korsordet.

För att eleverna ska klara av att genomföra uppgiften på ett bra sätt så krävs det tydliga instruktioner och stöttning. Stöttningen kan se ut på olika vis men vi valde att även skriva de ord som var aktuella på tavlan så att alla elever skulle veta vilka ord man hade att välja på. Vi skrev orden i olika färger beroende på om de var vågräta eller lodräta eftersom korsord och dess upplägg är nytt för många elever. Man skulle också ha kunnat ta hjälp av studiehandledarna så att de elever som läser på sitt modersmål haft orden översatta bredvid för att öka förståelsen. Eleverna var otroligt aktiva och även om viss förvirring rådde i början hur man skulle göra så lyckades alla genomföra uppgiften. Vi upptäckte att vissa ord fortfarande var svåra för våra andraspråkselever så vi lärare fick gå runt och stötta dem lite extra ibland. Att göra egna skärmkorsord är ganska enkelt och en både bra och uppskattad övning. Jag brukar göra mina på discoveryeducation.com, länken hittar du här: puzzlemaker. För den som vill läsa mer om hur man skapar interaktion genom informationsklyftor så kan man läsa om det i Gibbons Stärk språket stärk lärandet.

Jag hoppas att ni fått en bild av hur man kan jobba strukturerat med både texter, språk och ämnesinnehåll genom fas 1 och 2 i Cirkelmodellen. För den som vill se ett konkret exempel så rekommenderar jag Anna Kayas film där hon ger exempel på hur hon arbetat med Cirkelmodellen i en förberedelseklass åk 1 - 3. Länken har ni här: Cirkelmodellen Där kan man också se bra exempel på hur hon jobbat med närläsning.

Nästa blogginlägg fortsätter jag att berätta om vårt arbete genom att kliva vidare i fas 3 - att skriva gemensamma texter.