Temaarbete enligt Cirkelmodellen

Ur Greppa språket, Skolverket

Cirkelmodellen - eller Cykeln för undervisning och lärande - är en modell för att stötta skrivande och arbeta både språk- och kunskapsutvecklande med ett arbetsområde. Bilden är hämtad från Skolverkets Greppa språket där man kan få en kort presentation av Cirkelmodellen och dess fyra faser. Genom explicit undervisning tydliggör man skolans olika basgenrer vilket bidrar till att eleverna också får större förutsättningar att tillgodogöra sig skolans ämnesundervisning. För den som vill läsa mer om Cirkelmodellen så rekommenderar jag främst Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet. Om man vill fördjupa sig lite mera i genrepedagogik och skolans olika genrer så rekommenderar jag Låt språket bära som är skriven av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring. Jag har också lånat en bild som jag tycker på ett bra sätt illustrerar att stöttning, interaktion, begreppsträning samt läs och skrivstrategier genomsyrar hela arbetet i Cirkelmodellen:

Bild från pinterest

Jag tänkte berätta om hur vi i åk 1 jobbat med temat "Fåglar" enligt Cirkelmodellen. Jag kommer att presentera de olika faserna i fyra olika blogginlägg där jag inleder med en kort presentation av varje fas för att sedan beskriva hur vi jobbat med den i klassen. Men först lite om bakgrunden till temat "Fåglar" och vad vi har utgått från i vår planering:

• Ämnesinnehåll: Inför planeringen av ett nytt arbetsområde utgår vi alltid från ämnets centrala innehåll. I det här fallet hämtar vi innehållet från biologins centrala innehåll för åk 1-3 i Lgr-11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. /.../ Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Språkliga mål: Vad behöver eleverna behärska språkligt för att kunna tillgodogöra sig ämnesinnehållet och visa sina kunskaper? Har vi moment med både tala, lyssna, läsa och skriva?
• Förmågor: Vilka krav ställer ämnet på elevens förmågor? Hur ska de få träna på att utveckla dessa förmågor?

Det är viktigt att tänka på att det som man vill att eleverna ska klara av i fas 4, d v s när de ska visa sina kunskaper, måste de få många tillfällen att träna på under arbetets gång. Om man t ex vill att eleverna ska göra jämförelser så måste de få träna på hur man gör jämförelser innan de förväntas klara av det själva, om de ska skriva en beskrivande text måste de få veta hur en sådan text ska utformas etc. De behöver träna på många olika sätt med den nödvändiga stöttning som krävs under resans gång. I det arbetet är Cirkelmodellen ett utmärkt verktyg då det handlar mycket om att modellera och göra tillsammans innan man förväntas klara av något på egen hand!

Vi kommer att utgå från tre vanliga svenska vinterfåglar - domherre, talgoxe och blåmes. Våra mål med ämnesområdet:

• Vi vill att eleverna ska lära sig känna igen de tre olika fåglarna och göra jämförelser, se likheter och skillnader. Senare i arbetet kommer vi även att arbeta med en flyttfågel för att jämföra med stannfåglarna och se samband mellan årstidsväxlingarna och fåglarnas livscykel.
• Vi vill också att eleverna ska lära sig fågelns olika delar och andra ämnesspecifika ord som hör ihop med respektive fågel, s k expert-ord. (Fas 1)
• Vi kommer att läsa och tillsammans studera ämnesspecifika texter i den beskrivande genren om olika fåglar. (Fas 2)
• Vi kommer att skriva en gemensam text om en utvald fågel (Fas 3)
• Slutligen ska vi låta eleverna välja en valfri svensk fågel att läsa och skriva en egen text om. (Fas 4)

Vi kommer också att jobba ämnesövergripande genom att plocka upp temat i t ex bild och musik. Följ med på vår resa genom Cirkelmodellen och hur vi jobbat med de olika faserna. Vi börjar med fas 1!

Fas 1 - vi bygger upp kunskap om ämnet:

• Vi valde att starta upp med att se en film från sli.se som handlade om småfåglar. Utifrån filmen gjorde vi en tankekarta tillsammans för att aktivera elevernas förkunskaper. Eleverna fick associera fritt utifrån filmen men även bidra med egna tankar om fåglar.

• VÖL-schema: Vi ville också få fram vad eleverna redan visste om fåglar samt väcka deras intresse och engagemang inför det fortsatta arbetet. Vi gjorde därför ett VÖL-schema: Vad vet vi? Vad önskar vi få veta? Vad har vi lärt oss? (Vilket vi får återkomma till i slutet av arbetet.) Vi jobbade i tre grupper och gruppernas VÖL-scheman blev såklart olika varandra:

• Fågelns delar: Vi gick igenom vad fågelns olika delar har för namn och funktion. Därefter fick eleverna klippa ut orden och placera dem på rätt ställe i sina arbetsböcker.     
  
  
  
  
• Efter denna introduktion kände vi oss redo att ta oss an arbetet med domherren, talgoxen och blåmesen. Mer om det i nästa blogginlägg då vi även ger oss in i fas 2 - studera modelltexter - samtidigt som vi fortsätter att bygga upp kunskap om de olika fåglarna!