Berättande text med digitala verktyg

Vi fick frågan om vi ville vara med i ett skrivprojekt tillsammans med åk 2 där kommunens IT-pedagog skulle introducera det digitala verktyget Puppet pals. Eftersom vi redan arbetade med berättande texter i våra SvA-grupper så passade det bra att fortsätta det arbetet med att skapa egna texter. Att få arbeta med min gamla klass och dessutom få chansen att lära sig ett nytt digitalt hjälpmedel bidrog till att detta kändes som en extra rolig utmaning!

Före IT-pedagogens medverkan arbetade vi i olika grupper med att förbereda de berättande texterna. Temat skulle vara "En vintersaga" och så här startade vi upp arbetet i SvA-gruppen:

• Film: "Sagomattan" (svtplay)        

Sagomattan är en pedagogisk programserie från svt där man jobbar utifrån en tydlig struktur när man bygger upp en saga. Vi ville använda oss av samma struktur i vårt arbete och min kollega Madeleine Ekblom har tidigare gjort en egen "skrivmall" utifrån denna struktur. Vi tittade tillsammans på ett avsnitt av programserien och studerade sedan gemensamt skrivmallen:

• Skrivmall, berättande text

Vi återkopplade till den saga vi nyligen läst tillsammans och diskuterade utifrån handlingen och skrivmallen: Vem var huvudpersonen? Vad hände? Vad var problemet? Vem hjälpte till att lösa problemet? Hur löste det sig? Hur slutade det? På så vis fick eleverna syn på mönstret i sagan och hur vi kunde få hjälp av vår skrivmall.

        

Skrivmallarna finns översatta till arabiska och dari
som stöttning till våra flerspråkiga elever.

• Skriva en gemensam saga

Nästa steg var att tillsammans bygga upp en saga utifrån de olika stegen i skrivmallen. För att få lite inspiration till vår vintersaga tittade vi på bilder och samlade en ordbank med ord som eleverna associerade till vinter. Vi påminde också om vad som var typiska drag i sagor. Sedan arbetade vi oss igenom de olika stegen i mallen: Vem skulle vara huvudperson? Eleverna fick komma med förslag och vi diskuterade tills sagan växte fram medan vi skrev ner stödord i cirklarna på mallen. Till nästa gång hade vi lärare illustrerat sagan med text och bilder i en Power Point. Vi hade också läst in sagan med hjälp av Screen cast-o-matic som är ett gratis digitalt verktyg att ladda ner på nätet. Eleverna fick titta och lyssna på vår gemensamma saga, sen var det dags att börja arbeta på egen hand!

• Skriva en egen saga (enskilt eller parvis)

Alla elever fick en tom skrivmall och fick nu börja fundera på vem som skulle vara huvudpersonen i deras vintersaga. Vad kunde de berätta om huvudpersonen? Egenskaper? Intressen? Boende? ... etc... Eleverna skrev stödord i sina skrivmallar allteftersom berättelsen växte fram, men fokus i början var att illustrera bilder som skulle användas till de digitala berättelserna.

När eleverna var klara med huvuddelarna i sagan och illustrerat alla bilder som sedan skulle användas till den digitala berättelsen så var det dags att skriva ner sagan. En del elever skrev på egen hand, andra fick stöttning genom att muntligt berätta till bilderna och vi lärare skrev ner sagan åt dem, vissa skrev för hand och andra skrev på dator. På det här viset kunde alla elever bli delaktiga oavsett språklig nivå. Nu var vi redo att skapa digitala berättelser!

Vår IT-pedagog Mikael kom och visade oss hur man jobbar med appen Puppet pals HD på ipad för att skapa en film. I korthet går det till så här:

1. Välj vilka personer/figurer som ska vara med i berättelsen. Ta ett foto eller fota av de illustrationer som du förberett till sagan. Använd verktyget "klipp ut" för att få figurerna i ditt galleri. Välj sedan vilka figurer som ska vara med i berättelsen genom att markera dem.
2. Välj bakgrunder. Ta ett foto eller fota av de bakgrunder du illustrerat. Eftersom det skulle vara en vintersaga valde några att gå ut och fotografera den fina vintermiljön och på så vis få en naturlig snöbild som bakgrund.
3. Spela in texten till din berättelse genom att trycka på "spela in"-knappen. Du kan närsomhelst trycka på paus för att byta bakgrund och figurer. Du kan också röra på figurerna in och ut ur bilden för att få en rörlig bild.
4. Tryck på spara när du är nöjd med inspelningen.

När alla var klara hade vi stor filmpremiär med mingel och mys!

Här i länken kan ni få ett smakprov:

Tomten blir sjuk

Att använda digitala verktyg i undervisningen är både pedagogiskt och lustfyllt. Många elever blir mer motiverade av att använda digitala verktyg då det erbjuder ett varierande arbetssätt. Dessutom blir det ett spännande resultat - i detta fall en film. Det man bör tänka på som pedagog är att arbetet ska ha ett tydligt syfte och att eleverna även här behöver stöttning i hur det färdiga arbetet förväntas se ut. I det här fallet jobbade vi med sagans struktur och skapade en saga tillsammans innan eleverna förväntades klara av det på egen hand. Först när de hade strukturen klar för sig och en grundidé till sin egen saga fick de börja använda ipaden för att skapa en egen film. Så var inte rädda för att använda digitala verktyg i undervisningen, det är både roligt och lärorikt, men se till att ha ett tydligt och genomtänkt syfte!

Hoppas ni själva provar att använda Puppet Pals, lycka till!

Sagor från hela världen - aktiviteter före, under och efter läsningen

Så här i barnboksveckan kan det vara på sin plats att fokusera lite extra på läsningen. Därför tänkte jag berätta om hur vi denna vecka startat upp temat Sagor från hela världen och hur vi kommer att arbeta med berättande text i form av fabler.

De flesta av eleverna har tidigare arbetat med berättande text och fabler, så vi började med att aktivera deras förkunskaper genom att undersöka vad de kom ihåg sedan de senast jobbade med det. Det visade sig att de kom ihåg ganska mycket och vi listade tillsammans på tavlan vad som var kännetecknande för en fabel, dess syfte och språkliga drag. Vi kunde också göra jämförelser med beskrivande text eftersom eleverna precis arbetat med det.

Denna dag skulle vi läsa sagan om Den blyga gyllingen som är från materialet Stjärnsvenska (Liber). Vi berättade att sagan var från Kina och vi tittade på vår stora världskarta var någonstans i världen Kina ligger. Innan vi började läsa sagan så ville vi att eleverna skulle få jobba med aktiviteter före läsningen för att öka förståelsen. Då sagor ofta innehåller svåra ord och begrepp så ville vi introducera orden och begreppen i en sorteringsövning.

Eleverna fick parvis eller i grupp isärklippta lappar med orden i en färg och förklaringarna i en annan färg. Tillsammans skulle de försöka lista ut vad orden betydde, d v s vilken förklaring som passade ihop med respektive ord. Det som händer i en sådan här aktivitet är att eleverna interagerar med varandra istället för att vi lärare bara förklarar orden. Genom att samtala om orden sker en förhandling i språket, eleverna brukar vilja övertyga varandra om att de har hittat den rätta förklaringen. För att lyckas med det måste de försöka förklara varför de tror att just den förklaringen är rätt. När eleverna hade pratat klart och var nöjda så tog vi upp orden på Smartboarden och eleverna fick ge sina förslag på ordförklaringar. Vi drog rätt ord till rätt förklaring allt eftersom vi diskuterade så att eleverna kunde se de rätta lösningarna. Även om inte alla elever fick alla rätt så hade de fått använda språket i en muntlig interaktionsövning som gett dem en viktig förförståelse till sagan. Denna övning ger också ett bra diskussionstillfälle om vilka strategier man kan använda för att lista ut vad ett ord betyder. I och med att vi fick veta att en gylling var en gul liten fågel så tittade vi också på bilder av en gylling, men vi hade även bilder på de andra fåglarna som förekommer i sagan. Det visade sig att flera av fåglarna fanns i elevernas tidigare hemländer som de kunde relatera till. Nu hade vi skapat den nödvändiga förförståelsen och var redo att läsa sagan!

Under lärarens högläsning hade vi bilderna från sagan uppsatta på whiteboarden som visuellt stöd. Efter läsningen samtalade vi om sagans innehåll och diskuterade vad den här sagan ville lära oss, eftersom alla fabler har en sensmoral. Just den här sagan hade budskapet att man kan lära av varandra och någon elev kunde göra kopplingar till liknande situationer i skolan.

Nästa lektionstillfälle började vi med en återblick och eleverna fick sammanfatta handlingen med hjälp av bilderna och en fyrfältare som illustrerar en berättande texts struktur: Inledning - Problem - Lösning av problemet - Slut. Vi plockade också fram de ord och begrepp som vi introducerat förra gången och lät eleverna på nytt sortera och para ihop orden med rätt begrepp. Den här gången gick det lite lättare och de kunde redan fler begrepp än första gången.

Nu var det dags för eleverna att själva läsa och jobba med frågor till texten. Vi använde oss av ett färdigt material med frågor som finns till den här texten där svaren finns på, mellan och bortom raderna. De elever som inte kommit så långt i sin läsförmåga fick istället jobba med påståenden och avgöra om de var rätt eller fel.

Enligt kunskapskraven för åk 6 i Svenska som andraspråk ska eleverna kunna "läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk." (Kunskapskrav för betyget E) Inför uppstarten av ett nytt arbetsområde brukar vi samtala om vad det är vi ska arbeta med, vilka förmågor vi tränar och vad vi har för mål, d v s vad eleverna ska lära sig. För att synliggöra målen brukar vi ha dem uppsatta på whiteboarden så att vi kan skriva vad vi ska göra och vad målen är inför varje lektion.

Det är viktigt att man inte lämnar eleverna "ensamma" i sitt textarbete utan arbeta med aktiviteter före, under och efter läsningen. Att arbeta med lässtrategier, ord och begrepp, visuellt stöd, anknyta till deras tidigare erfarenheter, samtala och sammanfatta innehållet är sådant som kan underlätta förståelsen av texten. Man bör också tänka på att eleverna kan behöva erbjudas olika typer av frågor till texten beroende på var i läs och språkutvecklingen de befinner sig. Alla måste inte göra lika utan man kan arbeta med texten på olika sätt. Det viktiga är att vi inte automatiskt väljer bort texter som vi tror är för svåra för vissa elever. Det är aktiviteterna vi lärare erbjuder före, under och efter läsningen som är avgörande för hur eleverna förstår och kan ta till sig innehållet. Du kan läsa mer om läsaktiviteter i Pauline Gibbons Stärk språket stärk lärandet (kap 6). Ett annat bra tips är Britta Stenssons Mellan raderna.

Nu kommer vi att fortsätta vårt arbete med flera sagor från olika delar av världen. Vi kommer under arbetets gång att prova olika aktiviteter före, under och efter läsningen för att öka elevernas läsförmåga. Så småningom kommer vi att gå över till att eleverna ska få skriva egna fabler, det ska bli spännande!

Skärmkorsord

Skärmkorsord är ett utmärkt sätt att träna på ord och begrepp där alla elever blir aktiva genom att förklara ord för varandra. Eleverna har en varsin variant av korsordet och på det viset skapas det som Pauline Gibbons kallar för informationsklyftor. Det innebär att eleverna enbart kan lösa uppgiften tillsammans genom att interagera med varandra och dela med sig av information som den andra inte har. Jag har i ett tidigare inlägg om Cirkelmodellen berättat hur vi jobbat med skärmkorsord men här kommer en kort instruktion om hur man gör:

Det finns olika sidor på nätet där man kan konstruera egna korsord. Jag har använt den här sidan: discoveryeducation.com. Länken hittar du här: puzzlemaker

1. Välj Criss-Cross
2. Namnge korsordet
3. Skriv orden som ska in i korsordet men istället för att skriva ordet (mellanrum) och ledtråden så skriv ordet (mellanrum) och samma ord igen. Detta för att vi inte ska ha några skrivna ledtrådar i ett skärmkorsord, eleverna ska ju förklara orden muntligt för varandra.
4. Tryck på "Create my puzzle"

Om du inte är nöjd med korsordet så kan du trycka igen och få ett nytt förslag.

Jag brukar kopiera korsordet och klistra in det i ett Word-dokument för att enkelt kunna skriva ut det. Du gör två varianter av korsordet: Ett A-korsord där alla vågräta ord står ifyllda och ett B-korsord där alla lodräta ord står ifyllda. För dig som vill se hur man gör så finns en tydlig instruktionsfilm här: Skärmkorsord

Genomförande:

Man kan ju introducera nya ord och begrepp på många sätt men vi använder ofta bilder i undervisningen. På bilden här ovanför kan ni se hur eleverna först fått repetera ord och begrepp vi jobbat med genom att placera rätt ord under rätt bild.

1. Placera eleverna två och två så att de inte kan se varandras korsord.
2. Ge eleverna en varsin variant av korsordet. En elev har alltså A-korsordet med de vågräta orden ifyllda. Den andra eleven har B-korsordet med de lodräta orden ifyllda.
3. Eleverna turas om att förklara de olika orden för varandra så att den andra eleven med hjälp av förklaringarna kan lista ut vilket ord som ska skrivas in i korsordet.

Stöttning:

Fundera över vilka olika grader av stöttning eleverna kan behöva för att klara av uppgiften. Behöver orden finnas tillgängliga på tavlan så att de vet vilka ord de har att välja på och hur de stavas? Om eleverna är läs och skrivkunniga på modersmålet kanske orden kan finnas översatta på respektive korsord? Elever som är helt nya i svenska språket kanske kan få sitta bredvid en kamrat med samma modersmål och därigenom få orden förklarade på modersmålet samtidigt som man lyssnar på hur orden förklaras på svenska? Alla kan vara delaktiga, det är bara att tänka till kring graden av stöttning.

Huvudsyftet med övningen är att få en interaktion mellan eleverna där de tränar på att förklara de nya orden och begreppen med andra ord för en kamrat.  På så vis får eleverna träna på att göra sig förstådda men också visa att de själva förstått orden och kan sätta dem i ett sammanhang. Forskning visar att det språkliga utflödet som eleverna själva producerar är av avgörande betydelse för språkutvecklingen. Därför är det viktigt att vi lärare skapar många tillfällen till interaktion där eleverna får träna på att uttrycka sig muntligt. Om du vill läsa mer om interaktionsövningar med informationsklyftor så kan du läsa om det i Pauline Gibbons Stärk språket stärk lärandet.

Världen i vårt klassrum - om möten och samtal, höga förväntningar och stöttning

Vi sitter i vårt klassrum en regnig och gråmulen eftermiddag i september. Vi jobbar med temat ”JAG” och eleverna ska snart börja läsa och skriva om Sverige. Vad har de för tankar om sitt nya hemland?

”Hur skulle ni beskriva Sverige?” frågar vi eleverna. ”Vad skulle ni berätta om Sverige för era vänner och släktingar som aldrig varit här?” Svaret kommer snabbt från samtliga elever. ”Bra! Sverige är ett bra land att leva i!” ”Vad är det som är bra?” undrar vi. ”Sverige har inga krig! Människor är snälla.” Samtalet styrs snart in på skolan. I Sverige får alla gå i skolan – rik eller fattig, pojke eller flicka. I Sverige får inte lärarna slå eleverna. Eleverna blir ivrigare och ivrigare. Minnesbilder från hemlandet kryper fram allt mer under samtalet. Våra elever visar hur de blivit slagna över fingrarna med linjalen om de svarat fel. Ibland under fotsulorna, där det gör som mest ont.

Ju längre samtalet lider desto djupare blir innehållet. Vi pratar om demokrati där alla är lika mycket värda, där man får tycka och tänka vad man vill, där man bestämmer över sin egen kropp. Vi pratar om månggifte och bortgifte. Förlägna skratt blandas med allvar.

Efter lektionen är både jag och kollegan lite tagna av diskussionerna och vilka förmågor eleverna visat att de besitter. De har jämfört, analyserat och reflekterat över skilda livsvillkor i världen enbart med hjälp av ett begränsat vardagsspråk. De har tillgång till helt andra kulturella referensramar än sina svenska klasskamrater tack vare sin bakgrund och livserfarenhet. De har bott i länder där frihet, demokrati och människors lika rättigheter inte är självklara. De har något att jämföra med och drar egna slutsatser med hjälp av sina egna erfarenheter. Detta är ju den stora utmaningen med våra nyanlända elever – hur ska vi låta dem få visa sina kunskaper och förmågor på ett språk de ännu inte behärskar?  Att få kognitivt utmanande uppgifter trots att de språkligt befinner sig på en lägre nivå.  Låter vi dem få visa sina kunskaper och tankar? Eller blir de sittandes tysta, självmant eller bortvalda, för att de ännu inte behärskar språket?

Vikten av att bli sedd och få lyckas kan inte nog poängteras. Språk och identitet hör nära samman. Elever som misslyckas tappar snart tron på sig själva och sin egen förmåga. Pauline Gibbons beskriver detta på ett bra sätt i sin bok Stärk språket stärk lärandet:  ”Bemöter vi eleven som en kompetent elev som är värd att lyssna på så har han eller hon en rejäl chans att växa in i den rollen. Blir eleven bemött som den som aldrig kan föra fram rätt svar eller formulera en bra tanke så är sannolikheten stor att hon eller han växer in i denna roll också.” (sid 19)

Vi måste alltså hitta arbetssätt och metoder som hjälper eleverna att lyckas och växa med uppgiften. Att bli sedda och lyssnade på – att tro på sin egen förmåga. Hur gör man då?! Som alltid finns det inga enkla svar eller snabba lösningar. Det kan vara både svårt och frustrerande att möta alla nya behov som ställs på skolan och vår undervisning. Studiehandledningen blir förstås oerhört viktig för våra nyanlända elever, men det gäller för alla lärare att försöka skaffa sig nya verktyg i verktygslådan! Metoder och konkreta tips på arbetssätt finns det mycket av, kanske kan du få lite tips genom att läsa min eller andras bloggar om språkutvecklande arbetssätt. (Se gärna tips på litteratur att läsa här på bloggen också.) Men det kanske viktigaste av allt – och som vi måste börja fundera över – är vårt förhållningssätt.

Nyligen hade jag den stora förmånen att få lyssna till Jim Cummins, kanadensisk språkforskare som bl a forskat och skrivit mycket om flerspråkighet. Han betonade lärarens roll som oerhört viktig och att vi ska försöka fundera över vad vi kan bidra med i våra egna klassrum, att fånga upp och koppla undervisningen till våra elevers tidigare erfarenheter. Dock är det viktigt att lärare inte lämnas ensamma i det arbetet. Skolans arbete ska ledas av rektorer som är insatta i de viktiga pedagogiska frågorna och som tillsammans med lärarna bör utarbeta en genomtänkt språkpolicy. En policy som ska genomsyra skolans arbete från elevnivå genom hela styrkedjan till beslutsfattare. Han pratade också om att skapa optimala förutsättningar i undervisningsmiljön där stöttning och höga förväntningar är ledorden, där språket utvecklas tillsammans med ämneskunskaperna i ett meningsfullt sammanhang. Eftersom andraspråkselever enligt forskning behöver minst fem år på sig att "komma ikapp" studiemässigt och tillägna sig skolspråket så blir därmed språkutvecklingen alla lärares ansvar, inte enbart andraspråklärarnas. Om vi inte tillsammans arbetar för och erbjuder rätt stöttning och undervisning så kommer dessa elever aldrig att komma ikapp. Han betonade också modersmålets betydelse, dels som tankeverktyg men också som stöd för andraspråksinlärningen. Vikten av att skapa tillåtande lärmiljöer som uppmuntrar flerspråkighet, där elevernas alla språk får användas som resurs i undervisningen och synas på skolans väggar, där skolan bekräftar och uppmuntrar elevernas mångkulturella identitet istället för att motarbeta den. Vad signalerar din skola?

Ju mer eleverna lär sig, desto mer stärks deras studiemässiga självbild och desto mer engagerade blir de i sina studier, menar Cummins. Han berättade om en flicka från Pakistan som beskrivit sin första tid i skolan i England som en tid då hon inte blev sedd som en elev med inlärningsmöjligheter som alla andra, bara för att hon inte behärskade undervisningsspråket. Hon fick mest sitta med meningslösa uppgifter utan kognitiva utmaningar så som att färglägga färdiga bilder. "But I´m not just a colouring-person, I am a lot more" som flickan själv beskrev den frustrerade situationen. Jim Cummins avslutade sin föreläsning med att lyfta fram en fundamental princip:
"If you want students to emerge from schooling after 12 years as intelligent, imaginative, and linguistically talented, then treat them as intelligent, imaginative, and linguistically talented from the first day they arrive in school." (Jim Cummins)

Även Pauline Gibbons lyfter fram detta:
"Att behandla andraspråkselever som vad de kan bli, betyder inte att vi ser eleverna utifrån vad de saknar, som t ex full behärskning av skolspråket, utan som duktiga och intelligenta elever som, med rätt typ av stöd, är lika kapabla att delta i lärandet och lyckas med studierna som sina förstaspråkskamrater." (Stärk språket stärk lärandet sid 19)

Det kanske är där vi måste börja - förändra vårt egna synsätt? Att se vad eleverna redan kan och vad de kan bli istället för vad de inte kan. I vår skolas handlingsplan för SKUA (Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) står det att läsa: "Genom stöttning och interaktion ska undervisningen genomsyras av att läraren ställer höga och positiva förväntningar på att alla elever kan och ska lyckas." (Skäggebergsskolans handlingsplan, SKUA)
Vi är inte i mål än och vi når inte alltid hela vägen fram - men vi kommer långt om vi jobbar utifrån det synsättet att vi tror på våra elever och att de ska lyckas. Genom stöttning och goda relationer rustar vi eleverna för framgång istället för misslyckanden. Detta gäller såklart alla elever vi möter i skolan! Jag vill avsluta mina tankar kring detta med mitt favoritcitat från Gibbons: 

Goda lärare tar sina elever mot stjärnorna och hjälper dem att få självförtroende!

Hillary

Ett nytt läsår har rullat igång med nya, härliga utmaningar! I våra undervisningsgrupper i SvA har vi många nyanlända elever med varierande skolbakgrund i olika åldrar. Några har varit i Sverige ett tag och hunnit tillägna sig ett fungerande vardagsspråk, andra har nyss kommit hit och är i nybörjarstadiet. Ytterligare några har kommit långt i sin språkutveckling och håller på att erövra skolspråket. För att få någon slags röd tråd i våra undervisningsgrupper så har vi i början av höstterminen jobbat utifrån temat "JAG." Eleverna arbetar med samma tema men med olika nivåer av stöttning. Vi har inledningsvis extra fokus på den muntliga förmågan, att formulera sig och kommunicera i tal, men även inslag av läsa, skriva och lyssna förekommer för att få en så varierande undervisning som möjligt. I det här blogginlägget kommer jag att presentera en språkutvecklande interaktionsövning som kallas "Hillary." Men först lite om arbetet som föregick den övningen.


Vi inledde arbetet med att eleverna skulle göra en muntlig presentation av sig själva. De nyaste eleverna fick arbeta utifrån en titt-bok som vi fått tips om i Öppet klassrum som är ett forum på facebook med många bra undervisningstips. Med hjälp av bilder och stödord i boken skulle de kunna berätta:

• Namn
• Vilken skola och klass de går i
• Ålder
• Familjen
• Husdjur (om de har några)
• Vad de tycker om
• Vad de inte tycker om
• Vad de tycker om att göra (i skolan, hemma och ute)
• Vad de är rädda för
• Något som inte kompisarna vet om mig

De elever som kommit längre i sin språkutveckling fick skriva en egen text om sig själva efter att först ha läst och lyssnat på en modelltext. Den här sortens övningar är ett bra sätt för oss lärare att lära känna våra elever om de är nya för oss. Ett tips är också att filma elevernas muntliga redovisningar så att de själva kan titta och lyssna på sitt framförande, men framförallt för att kunna följa upp senare och se sina framsteg. Det är lättare att dokumentera läs och skrivutvecklingen än den muntliga, men om man filmar så kan man gå tillbaka till den när man ska göra bedömningar.


När vi nu berättat lite om oss själva så var vi nyfikna på att få veta lite mer om varandra. Eleverna fick intervjua varandra två och två med hjälp av ett formulär med färdiga frågor. Vi pratade om skillnaden på frågor och svar och fick naturligt in en diskussion om de olika frågeorden. Eleverna fick aktivt öva på att läsa, ställa frågor, svara och lyssna på varandra. Svaren antecknade de kortfattat efter varje fråga.


Efter intervjun skulle de skriva en text om sin kompis (eller lärare). Texten skulle vara i form av en presentation. Här fick vi in en diskussion om att skriva med meningar, men också om pronomen eftersom de nu skulle skriva om en annan person. De elever som behövde fick stöttning genom att få början av varje mening på en pappersremsa som de skrev av i sin text och fyllde på med sitt egna svar.

När alla skrivit klart använde vi texterna till en övning som vi kallar "Gissa vem?" Eleverna sitter då i mindre grupper där var och en läser upp sin text utan att avslöja vem det är man intervjuat. När man läst och berättat klart så får övriga i gruppen gissa vem i gruppen det var som eleven intervjuat och berättat om. Precis som med presentationen av sig själv så modellerade vi lärare först. Vi diskuterade viktiga saker att tänka på vid en muntlig presentation såsom röststyrka, tonläge, kroppsspråk, fokus, titta upp, att inte läsa för mycket innantill etc. Efter varje redovisning fick gruppen också ge respons till den som redovisat - vad som var bra och vad eleven skulle tänka på till nästa gång. Även vi lärare var med och stöttade i diskussionen och gav respons. Många elever känner sig obekväma i att prata inför andra, speciellt på ett språk man ännu inte behärskar. Det är därför av stor vikt att man som lärare skapar ett tillåtande klimat så att eleverna känner sig trygga och inte blir rädda att säga fel. Det är också viktigt att skapa rikliga tillfällen för eleverna att få träna sin muntliga förmåga på många olika sätt, eller som det står i kursplanen för svenska som andraspråk: Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.

Nu när vi alla lärt känna varandra lite bättre så var det dags för Hillary-övningen!

• Dela in eleverna parvis eller i små grupper.
• Eleverna ska ha ett stort papper och rita en stor cirkel mitt på papperet.
• Vad har ni gemensamt? Skriv i cirkeln.
• Vad är unikt för var och en av er? Skriv utanför cirkeln.

Genom att prata med varandra och ställa frågor så kommer eleverna fram till vad de har gemensamt respektive vad som är unikt för var och en. Detta är en övning som ger mycket interaktion mellan eleverna där de får samtala och träna på att uttrycka sig så att andra förstår. Genom arbetet i de tidigare övningarna så hade eleverna lite förkunskaper om varandra och visste hur de skulle ställa frågor och berätta om sig själva på svenska. De hade därför fått den nödvändiga stöttning som de behövde för att kunna genomföra uppgiften. I en grupp var en lärare med och stöttade genom att vara sekreterare. Ni kan se ett par exempel här nedan:

















Efter att eleverna pratat klart så fick de redovisa för varandra i grupperna. Med hjälp av sina stödord kunde de berätta om vad de diskuterat och skrivit för oss andra.


Den här övningen kan såklart användas på många olika sätt i många ämnen. Man kan också utveckla övningen genom att ge gruppdeltagarna olika roller såsom tidshållare, fokuserare, sekreterare etc... Det viktiga är att man i förväg funderar över vilken slags stöttning eleverna behöver för att kunna genomföra uppgiften.


Nu kommer vi att jobba vidare i vårt tema med att läsa och lära om elevernas nya land Sverige och sedan jämföra med deras hemländer. Vi kommer att jobba enligt Cirkelmodellen och plocka in många av de metoder som jag skrivit om tidigare här i bloggen som t ex sexfältare, VENN-diagram, närläsning, expertordlistor, skärmkorsord, hem och expertgrupper. Det ska bli spännande!


Ni undrar kanske förresten varför övningen heter Hillary? Det sägs att Hillary Clinton använde denna modell på sina tillställningar för att få folk att börja prata och lära känna varandra. Vem vet om det är så, men lite kul är det!

Expert- och hemgrupper

När det var dags att jobba med vårblommor i åk 1 så bestämde vi oss för att vi skulle låta eleverna jobba tillsammans i expert- och hemgrupper. Det är ett sätt att skapa så kallade  informationsklyftor där eleverna sitter inne med olika delar av informationen. Eleverna kan enbart lösa hela uppgiften genom att delge varandra sin information. Olika grupper blir "experter" på sitt område och sedan delar de med sig av den informationen till andra elever som är "experter" på andra områden. Arbetet i expert- och hemgrupper kräver att alla elever tar sitt ansvar annars får inte de andra i gruppen i slutändan den information som behövs. Det är viktigt att eleverna redan tidigt skolas in i att jobba tillsammans i grupparbeten, men det gäller att skapa uppgifter som kräver att var och en av eleverna tar sitt ansvar i gruppen, vilket inte alltid är helt enkelt. Att arbeta i expert- och hemgrupper kan bidra till att alla elever blir mer aktiva och engagerade. Det är viktigt att man redan tidigt gör klart syftet med grupparbetet så att eleverna vet vad det ska resultera i. I det här fallet skulle de träna på att muntligt berätta om sin blomma för andra klasskamrater i en mindre grupp. Forskning visar att det språkliga utflödet som eleverna själva producerar är av avgörande betydelse för språkutvecklingen. Därför är det viktigt att vi lärare skapar många tillfällen till interaktion där eleverna får träna på att uttrycka sig muntligt.


Vi lärare hade förberett en faktatext som eleverna skulle läsa och en sexfältare där de skulle fylla i fakta om sin blomma vartefter de läste och fann information. Innan eleverna fick börja arbeta i sina grupper modellerade vi lärare arbetet utifrån en annan vårblomma, krokus. Vi tittade på texten och bilderna för att försöka få en förförståelse för vad texten skulle handla om. Vi läste texten tillsammans, tänkte högt om innehållet och ords betydelser. Hur kunde vi lista ut vad det där ordet betydde? Vi letade ledtrådar i texten och tittade på bilderna för att försöka förstå det vi läste. Eftersom eleverna är vana att jobba med sexfältare sedan tidigare så var det bara rubrikerna som var delvis nya. Vi studerade därför rubrikerna tillsammans så att alla förstod vad de skulle ta reda på om blomman: Klassificering, utseende, förekomst, livscykel, förökning och övrigt. Därefter fyllde vi gemensamt i sexfältaren utifrån det som vi nyss läst i texten om krokusen.


Vi fortsatte arbetet med att dela in eleverna i expertgrupper där deras uppgift blev att ta reda på så mycket som möjligt om "sin" blomma, d v s bli experter på en blomma. Vi lärare hade delat in eleverna i tre-grupper och tilldelat dem olika blommor - vitsippa, blåsippa och tussilago. Första arbetspasset i sina grupper fick eleverna faktatexten och deras första uppgift blev att läsa igenom texten tillsammans och markera obekanta ord eller om det fanns något annat som de inte förstod. De jobbade alltså aktivt med läsning och läsförståelse på det sättet som vi tidigare gjort tillsammans med krokusen. De ord och begrepp som de inte förstod hjälptes vi åt med att slå upp på ipaden. Detta ledde till intressanta diskussioner om hur man tar reda på betydelsen av ord och att ett ord kan betyda flera olika saker. Ett exempel många fastnade på var att blåsippan hade "flikiga blad". Det visade sig att "flik" kunde betyda olika saker i olika sammanhang. En dator kan ha flera flikar öppna, flikar i en pärm, en flikig frisyr.... men inget som hade med våra blad att göra! Det var först när vi sökte på bilder som vi kunde se hur flikiga blad såg ut och vad som menades med det. Här fick vi alltså "gratis" diskussioner om sökord, ords betydelser samt källkritik - hur vet vi att det vi får upp på ipaden är sant? Det blev en oväntad sidoeffekt av arbetet som vi fick följa upp i klassrummen sen, det gäller ju att fånga alla tillfällen!

De elever som behövde och hade möjlighet fick i expertgrupperna jobba med sin studiehandledare. På det viset kunde de först läsa och prata om blomman på sitt modersmål. Därefter byggde de på med svenska ord och begrepp samt läste och bearbetade texten på svenska precis som de andra klasskamraterna. Genom modersmålet tillägnade de sig alltså kunskapen på sitt starkaste språk, samtidigt som de fick utveckla svenska språket med hjälp av modersmålet. Tillsammans fick de träna på att kunna berätta om sin blomma på svenska för att kunna redovisa i hemgrupperna senare.

Nästa gång var det dags att börja jobba aktivt med innehållet, d v s fylla i sexfältaren med hjälp av faktatexten. Det blev bra diskussioner i grupperna om textens innehåll och var i sexfältaren olika fakta skulle placeras. Vilka meningar i texten beskrev blommans utseende? Var växer blomman? Hur förökar den sig? Vad kan vi berätta mer om blomman? ... etc... Alla i gruppen visste syftet med arbetet, d v s att man med hjälp av sexfältaren skulle kunna berätta om sin blomma för de andra i hemgruppen. Därför var alla elever aktiva för att kunna klara den uppgiften på egen hand. När arbetet var klart och sexfältaren färdig så fick man inom gruppen träna på att muntligt berätta för varandra med hjälp av sexfältaren.

När alla kände sig klara och förberedda så var det dags för eleverna att jobba i nya konstellationer - hemgrupper. Vi lärare hade delat in eleverna så att alla i de nya hemgrupperna hade olika blommor att berätta om. Vi hade alltså i hemgrupperna en elev som var expert på vitsippan, en elev som var expert på blåsippan och en elev som var expert på tussilago. Av praktiska skäl blev det vissa grupper som det blev fyra elever i men då fick de som var expert på samma blomma ändå redovisa en varsin gång. Man kan ju då med fördel tänka på gruppindelningen så att elever som känner sig lite osäkra kan få draghjälp av en kompis som berättat om samma blomma. Med hjälp av enbart sexfältaren skulle alltså eleverna berätta för sina kamrater vad de fått veta om sin blomma. Här kan man också fundera över vilken typ av stöttning olika elever behöver för att klara av uppgiften. De elever som är nya i svenska språket, har någon typ av språkstörning eller andra svårigheter kan behöva mera stöttning än andra. Till exempel så kanske de behöver skriva hela meningar istället för enbart stödord i sina sexfältare så att de får stöd i hur de kan uttrycka sig. Man kan också som lärare behöva stötta någon elev vid redovisningen genom att uppmuntra och ställa frågor för att eleven ska kunna genomföra uppgiften. Det är viktigt att alla får lyckas och att redovisningen blir en positiv upplevelse!

Man kan också utveckla den här övningen genom att låta de andra deltagarna i hemgruppen anteckna under tiden en av dem redovisar, t ex i en sexfältare där alla de aktuella blommorna finns med i en översikt. (Se exempel i tidigare blogginlägg om Vinterfåglar i Cirkelmodellen, fas 1 och 2). Det resulterar alltså i att eleverna ska ha egna anteckningar från de andras redogörelser, t ex för att kunna använda i en skriftlig redogörelse om det man lärt sig om alla blommor, både sin egen och kamraternas. Dels får man genom detta arbetssätt ett mer aktivt lyssnande men också ökar ansvarstagandet för att man ska kunna delge de andra den information de förväntar sig få, samt för att själv kunna lösa uppgiften - att skriva en redogörelse om alla blommor. Detta moment hoppade vi dock över denna gång eftersom det var första gången våra åk 1:or jobbade med expert- och hemgrupper. Om man vill läsa mer om detta så finns det bra beskrivet av Pauline Gibbons i Stärk språket stärk lärandet eller i Anna Kayas Att undervisa nyanlända. (Vilket för övrigt är en fantastisk bok som alla lärare borde läsa!)

Istället gjorde vi en sammanfattning tillsammans i våra klassrum efter redovisningarna:

• Vad har vi lärt oss?
• Utvärdering av arbetssättet: Hur var det att jobba i hem-och expertgrupper?

Elevernas egna utvärdering av arbetssättet:

• Det var kul att få jobba med kompisar
• Man lär sig av varandra
• Man lär sig lyssna på varandra

Ett bättre kvitto på att det var ett lyckat arbetssätt kan man väl inte få? Aktiva, engagerade och ansvarstagande elever som lyssnar på varandra i lärande samtal!





 

 











 





Cirkelmodellen fas 4

Nu var vi äntligen framme i fas 4 med vårt arbete om svenska fåglar! Eleverna skulle få visa sina kunskaper genom att konstruera en egen text om en valfri fågel.


För att undvika att eleverna skulle få svårt att välja fågel och därmed fastna redan där så gav vi dem ett begränsat antal fåglar att välja på. Vi hade lyssnat av lite under arbetets gång så vi visste att det fanns intresse för både rovfåglar, simfåglar och andra fåglar som finns i vår närhet. Därför fick eleverna välja mellan kungsörn, havsörn, svan, skata, sädesärla, kattuggla och fiskmås. Vi hade texter att läsa på två olika nivåer, en lite mera lättläst och en med lite svårare text för de som behövde en större utmaning.


Även i fas 4 måste man fundera över vad eleverna behöver för slags stöttning för att klara av att genomföra uppgiften. Vi hade därför gjort en skrivmall som eleverna kunde använda för att sortera sin text och bearbeta innehållet.

Skrivmallen var uppbyggd på samma sätt som vi tidigare jobbat med sexfältaren och vår gemensamt skrivna text. Varje ruta innehöll en frågeställning som eleverna skulle besvara. Bakom varje fråga hade vi skrivit den ämnestypiska rubriken. Skrivmallens olika delar innehöll:

• Rubrik
• Klassificering
• Utseende
• Förekomst
• Föda
• Bo
• Ägg
• Stannfågel/flyttfågel
• Övrigt (Intressanta saker att veta om fågeln)

Med hjälp av sin informationstext letade de reda på svaret som de antingen skrev in i rutan eller klippte ut och klistrade i rutan. En del elever valde istället strategin att utifrån den lästa texten fundera över var i skrivmallen ett visst stycke passade in. Vad handlade det här om? Vilken ruta passar det in i? Det här svarar på frågan om.... Vi lärare gick runt och stöttade dem i arbetet om de behövde hjälp, men tack vare mallen klarade eleverna av att jobba självständigt med detta moment.

De elever som hade möjlighet kunde också få stöttning av sin studiehandledare så att de först fick jobba med både begrepp och förståelse på sitt modersmål. Det underlättade deras arbete när de sedan skulle skriva på svenska.

När eleverna var klara med sitt textarbete och vi hade förvissat oss om att de förstod och hade hittat svaren på alla frågor så fick de börja skriva en egen text. Denna gång ville vi se hur långt eleverna hade kommit när det gällde att forma bokstäver samt använda stora och små bokstäver i meningar med mellanrum mellan orden, d v s skriva läsligt för hand. Därför ville vi att slutprodukten skulle vara en handskriven text illustrerad med en bild. Annars är ju ipad och dator bra redskap för att skapa egna texter och det är såklart verktyg som vi provat i andra sammanhang. De elever som behövde den hjälpen fick självklart skriva på dator. Innan eleverna påbörjade arbetet med att skriva texten uppmärksammade vi dem på dessa olika moment att tänka på när man skriver för hand. Här nedan kan ni se ett exempel på en text som en elev gjort - från skrivmall till egenproducerad text:

 

När alla elever var klara så fick de visa och berätta om sina fåglar för varandra. De fina texterna sitter nu uppe på väggarna i klassrummet!

Genom att titta på elevernas texter och lyssna till deras muntliga redovisningar så fick vi lärare en bra bild av vad eleverna behärskar och var de befinner sig i sin läs och skrivutveckling. Cirkelmodellen ger oss alltså möjligheter att göra en formativ bedömning som visar hur vi ska gå vidare i undervisningen. Man skulle också kunna jobba med kamrat- och självbedömning i fas 4 genom att tillsammans utarbeta olika checklistor för den aktuella textgenren. Denna gång nöjde vi oss med att själva bedöma elevernas texter men eftersom de är åk 1:or så kommer de att möta den här texttypen många gånger under sin fortsatta skolgång, så det är något vi kan utveckla arbetet med längre fram. Nu kunde vi i alla fall konstatera att många elever nått längre med hjälp av Cirkelmodellens genrepedagogik än vad de skulle ha gjort på egen hand utan den nödvändiga stöttningen i de olika faserna!

Nu återstod bara att knyta ihop säcken och titta tillbaka på där vi startade - VÖL-schemat! Vad hade vi lärt oss? Hade vi fått svar på våra frågor? Vi upptäckte snart att vårt tema gett ringar på vattnet då det dök upp saker som vi inte läst om i skolan utan som eleverna snappat upp på andra håll, pratat om hemma eller läst i böcker. Några hade fått fågelböcker och blivit riktiga fågelskådare på köpet där de prickade av fåglar de sett. Andra hade uppmärksammat och tagit reda på vilka fåglar som fanns utanför fönstret hemma, någon hade tagit reda på vilken fågel som sjöng så vackert och väckte familjen varje morgon. Kanske den finaste kommentaren av alla var när en elev svarade:



"Förut tyckte jag inte om fåglar. Men nu har jag lärt mig tycka om fåglar och lärt mig jättemycket om dem."

Och det är ju dit vi vill komma - eller hur? Väcka elevernas intresse och ge dem verktyg för ett livslångt lärande!

Tack för att ni följt med på vår resa genom Cirkelmodellen! En resa som varit lika givande och lärorik för oss pedagoger som den förhoppningsvis varit för våra elever. 







Cirkelmodellen fas 3

Som ni kunde läsa i mitt förra inlägg så hade vi nu läst och lärt om de tre vinterfåglarna domherre, blåmes och talgoxe. När vi skulle kliva in i fas 3 i Cirkelmodellen - gemensamt skrivande - så valde vi att fokusera på en annan fågel, nämligen tranan. Vi hade ju som ett av våra mål med arbetsområdet att eleverna skulle se samband mellan årstidsväxlingar och fåglarnas livscykel och därför ville vi ha med en flyttfågel i vårt gemensamma arbete. För att eleverna skulle känna igen sig i arbetet så jobbade vi på liknande sätt med tranan som de andra fåglarna:

• Filmer om tranan
• Gemensam läsning, beskrivande text om tranan
• Sexfältare
• Närläsning
• Expertord

Sedan var det alltså dags för fas 3 - gemensam textkonstruktion. Vad innebär då det? Ja i vårt fall så handlade det om att tillsammans konstruera en beskrivande text om tranan. I fas 3 så har vi i vårt tidigare arbete byggt upp kunskap om tranan (fas 1) och studerat modelltexter (fas 2). Nu skulle vi alltså använda våra nyförvärvade kunskaper för att skriva en egen text om tranan. I den gemensamma textkonstruktionen så leder läraren samtalet men eleverna står för innehållet och kommer med idéer och förslag. Läraren kan ställa frågor, be om förtydliganden och fråga efter andra ord och formuleringar för att på så vis styra samtalet och bearbeta texten medan den tar form. Oftast mynnar det ut i många bra diskussioner om ordval och grammatik, samtidigt som vi måste tänka på det specifika för just denna genre/texttyp. Med dagens teknik kan man skriva samtidigt som man diskuterar och låta texten växa fram på datorn genom projektor så att alla kan se på storbild. I ett worddokument är det ju också enkelt att göra ändringar och redigera texten.

Vi använde oss av vår sexfältare och den ursprungliga modelltexten så att vi utgick från de olika rubrikerna som bör finnas med i en beskrivande text. Sedan tog vi fram ett tomt worddokument; Vad måste vi börja med? Eleverna var med på noterna och visste vid det här laget att man måste börja med en rubrik för att den som ska läsa det som vi skriver ska veta vad texten kommer att handla om. Hur ska vi fortsätta? Här blev det lite diskussioner för i våra tidigare sexfältare hade vi inte haft med klassificering men vi var ganska överens om att det vore bra att redan i inledningen av texten tala om vad tranan är för slags djur ifall den som ska läsa inte vet det. Sedan tittade vi på vår sexfältare och bestämde oss för att utgå från de rubrikerna. Förekomst - vad betydde det? Vad kan vi skriva om var tranan finns? Genast får vi en bra diskussion om att vi måste skriva med hela meningar och vad är en mening? Vad måste man börja och sluta en mening med? Utseende - hur kan vi beskriva tranan så att någon som aldrig har sett en trana ändå kan få en bild av hur den ser ut? Eleverna ger förslag, vi diskuterar tillsammans vad som låter bäst och jag som lärare skriver. Nästa diskussion uppstod när vi läste högt och lyssnade på vad vi skrivit. Nu har vi inlett varje mening med tranan. Tranan är... Tranan har.... Det blir lite tjatigt. Kan vi använda något annat ord för tranan i den andra meningen? Någon föreslår den. Varför kan vi byta ut tranan mot den? Och varför kan vi inte skriva det? När använder man den och när använder man det? På så vis fick vi en bra diskussion om grammatiken och vad den gör för jobb i texten. Speciellt viktigt kan det här vara för andraspråkseleverna eftersom det gäller att få syn på de grammatiska reglerna och funktionerna i ett sammanhang. Här får vi det sammanhanget gratis i våra textdiskussioner när vi måste tänka på hur vi ska formulera oss.

På det här viset fortsatte våra diskussioner genom hela textkonstruktionen - eleverna gav förslag utifrån vad de lärt sig om tranan och jag bad om andra ord eller formuleringar för att tillsammans utveckla texten. Kommer ni ihåg vad de där igenväxta sjöarna hette där tranan tyckte om att bygga bo?..... och så vidare..... Till slut hade vi tillsammans konstruerat en beskrivande text om tranan där alla hade varit aktiva i utformandet:

Texten kan sedan sitta uppe i klassrummet som stöd när eleverna senare ska skriva egna texter. Som ni märker så ger den gemensamma textkonstruktionen bra diskussioner om ordval, formuleringar, skrivregler, språkliga drag och grammatik. Vi strävar alltså efter att utveckla ett ämnesspecifikt språk inom en viss genre/texttyp. De här diskussionerna kan man naturligtvis anpassa efter ålder och gruppnivå, i det här fallet är det en åk 1 så vi måste ändå hålla det på en nivå som alla klarar att förstå utan att för den skull förenkla för mycket.

Även i den tredje fasen kan eleverna behöva jobba mera på egen hand för att befästa sina kunskaper. Här gjorde vi det genom att de fick vår gemensamt konstruerade text i form av en lucktext där de fick träna på och befästa de ämnesspecifika orden om tranan. Det blev också en bra lästräning för de måste läsa och förstå meningarna för att kunna välja rätt ord. Eftersom vi läst och jobbat tillsammans med texten så har de flesta elever fått den nödvändiga stöttning de behöver för att kunna ta sig an texten på egen hand. De har också fått förförståelse för innehållet så att de förstår vad de läser. Det blir dessutom ytterligare en träning på skrivstrategier inom den beskrivande genren eftersom de snart ska skriva en beskrivande text på egen hand om en valfri fågel i fas 4.

Den första bilden i det här inlägget är ett foto av en av de fåglar som eleverna fick konstruera i ett grupparbete i bildämnet. Genom att använda tapetböcker och mallar skapade de dessa underbara fåglar som sedan flög runt i skolans korridorer - en nyttig klipp och klistraövning för våra åk 1:or som anknöt till temaarbetet!